Ögonblick
Lotimor, en vacker plats i Sydsudan
Hej!
Lotimor är den vackraste platsen jag sett i Sydsudan, tack vare regnet som föll veckan innan vi kom var det härligt grönt i alla buskar och träd. Hoppas att jag med några bilder skall kunna visa er hur fint det var.
Är ingen landskapsfotograf men jag har gjort ett försök i alla fall.
Här är vi på promenad, vi ville se lite hur människorna bodde, vad de odlade, åt. Prata med dem om hur de påverkades av torkan etc. I de senaste bloggarna har jag visat bilder från dessa vandringar.
Boplatserna är inhägnade av taggiga buskar för att hålla eventuella rovdjur ute.
Precis bakom skolan där vi sov fanns det en kulle, den ville vi absolut bestiga.
En liten boplats, liknande boplatser fanns utspridda kring Lotimor. Varje man kunde ha upp till 10-talet fruar så ofta var en boplats för en familj, en "storfamilj".
Soluppgång. Här hemma längtar vi efter solen för att den skall värma oss, i Lotimor var det redan 30 grader varmt när solen gick upp:)
Tommy och Jocke njuter. Tommy våran allt i allo, ingenjör och Joakim våran läkare.
Tommy har lånat min kikare, tror dock inte att han spanar efter fåglar som jag alltid gör.
Efter att ha spanat mot Etiopien och soluppgången vänder vi blicken mot Lotimor, solen har kommit upp lite grann.
"Centrum" av Lotimor. Längst bort en gammal "missionsstation" som katolikerna byggt. De lämnade den till myndigheterna när landet blev självständigt 2011. Kliniken i mitten och skolan(nedlagd) där vi bodde. Vi fick först rengöra golven lite från all avföring från getter, åsnor mm. Tyvärr är skolan nedlagd, just nu i alla fall. Lärarna fick inga löner utbetalda och till slut drog de. Läskunnigheten i området är under 1%!!
Skolan.
En del av byn samt kyrkan längst till höger.
Kliniken med den borrade brunnen i bakgrunden, samlingpunkten. Tack o lov för rent vatten!!
Nu vet ni lite hur det ser ut i området jag/vi varit i. Det blev många bilder idag:)
To my english friends. A lot of photos today, I wanted to show how the surroundings of Lotimor looks like. Photos from the hill behind the school and also when we went for our walks.
Vill ni hjälpa till med en insamling för att ge de boende i detta området ca 4000 personer mat och utsäde så se filmen jag länkar till här under.
212404066 en kort film på ca 4 minuter. Förstora så blir bilderna som bäst...tycker i alla fall jag:)
Daniel
Fötternas "ägare"...
Hej!
Igår ville jag inte ha några bilder på annat än fötterna men idag skall ni få möta den gamla damen.
Grå och rynkig.
En svartvit variant
Har tyvärr ingen bild på frukterna de samlat men de är lite större än dessa bönliknande bär.
Inga ynglingar precis. De yngre männen har lämnat området med sin yngre fruar och boskapen, kvar är de gamla.
Här dricker de vattnet frukterna är kokade i. Vet inte varför men det kanske fått lite smak av frukterna eller att det finns lite näring kvar i vattnet.
En liten huvudprydnad, någon som har en gissning på från vilket djur taggarna kommer?
Närbild på ett halsband som ffa kvinnorna har. Männen kunde ha ett band av pärlor medan kvinnorna hade desto fler.
På ett annat ställe under samma promenad satt en mamma med några barn. Hon hade letat fram en stor hög med bär som skulle kokas.
Ett av hennes barn i svartvit tappning. Hon tittar förundrat på oss, vita bleka främlingar.
I den svartvita varianten ser väl allt helt okej ut, låt oss se en färgbild.
Håret skall vara svart eller åtminstone mörkt. Detta är tyvärr ett tecken på att något inte står rätt till med tjejen. Undernärd, mineral/vitaminbrist??
Stöd gärna någon insamling för att hjälpa de som drabbats av torka och svält på Afrikas Horn! Om du vill kan stödja denna som vi berättar om den korta filmen som jag länkat här nedan.
Daniel
Två fötter...
Go kväll eller natt!
Sitter på jobbet, äntligen har det lugnat ner sig lite, vi hinner äta och hämta andan lite. Jag hinner t.o.m att skriva detta:)
Sitter och funderar på fötter, inte vilka fötter som helst utan på dessa.
De tillhör en gammal kvinna av Nyangatom, ett nomadfolk som bor i Etiopien och i Sydsudan där jag nyligen var.
Hon och några andra gamlingar satt under ett träd i skuggan. De hade letat mat stora delar av dagen, vad hittade de? Några små frukter som de nu kokat i flera omgångar för att kunna äta utan att bli sjuka. Trots det kan man bara äta skalet och dricka vattnet frukterna kokats i. Det smakade inte gott kan jag säga er.
Deras fötter orkar inte längre, de kan inte följa med de yngre på vandringarna med boskapen, dit där det finns vatten och betesmarker och kanske lite mat!
Har deras vandring nått sitt slut...
Det behöver inte bli så.
Det pågår flera insamlingar till förmån för de som drabbas av torkan, svälten på Afrikas Horn, en av dem kan du se/höra om här nedan, klicka gärna på länken.
Tack för idag, önskar er alla en go vecka!
Daniel
Första mötet med svälten...
Hej!
...passerade utan att jag la märke till den.
Vi körde rätt snabbt i vår lilla 3-bils karavan. Byarna passerades utan att stanna. Någon enstaka kisspaus eller en punktering var enda orsaken till stopp, vi hade bråttom, vi ville inte åka i mörkret.
Vi var inte rädda att någon skulle attackera oss, råna oss utan vi ville kunna se spår av det man ibland kallar för en väg.
Den kommande "mathyddan" blev till en bra utsiktspunkt.
Då det knappast passerar en bil i månaden på detta stället var många nyfikna på vad som hände när de hörde bilarna.
Andra brydde sig inte alls de hade fullt upp med att säkra inhägnaden till sina djur.
Allt har taggar i Sydsudan, känns det som i alla fall.
Kanske dags att knyta an till rubriken:) den begynnande/pågående svälten i Sydsudan. Vi hade hört om att områden i Sydsudan hade svält men de var inte nära dit vi skulle.
Vi passerade en borrad brunn under dagens färd, givetvis en samlingsplats. Folk kommer långväga för att hämta rent, friskt vatten. Vi stannade till kort för att ta lite bilder.
Kvinnorna pumpade upp vatten, hoppade när de pumpade upp vatten till sig och bl.a åsnorna.
Sugna på lite vatten?
Jag passade också på att ta några kort på allt kring pumpen, tyckte väl att allt så "bra" ut, fint ljus etc
Det var först här om dagen när jag skulle fixa till nästa bild jag noterade hur flera barn såg ut.
Förstora bilden så ser ni med vilka jag tänker på. På avstånd ser allt lite idylliskt ut men en närmare granskning visar något annat.
Jag har skrivit om insamlingar till Sydsudan tidigare och kommer fortsätta att göra det. Kan du så stötta gärna någon insamling. Gärna den som länken här nedan visar i en kort film(4 min)
Avslutar med en sv-bild önskar er alla en skön helg...jag tillbringar min på jobbet. Dags att cykla dit nu:)
Daniel
Nanyangachor and Carter Center
Hej igen!
Väl hemma från Neapel är det dags att fortsätta bloggen om vår resa i Sydsudan(bilder mm från Neapel kommer senare).
Nanyangachor är sista anhalten innan Lotimor, efter detta är det i stort sett väglöst land. Här i Nanyangachor fanns även en del viktiga personer att lära känna och knyta kontakter med.
Vi söker upp byns äldste och ledare för att berätta om oss och våra planer. Vi har försökt kommunicera i förväg om vår ankomst men det är inte alltid kommunikationen funkar.
Vi fick sätta oss i en stor ring och berätta om oss. Mannen i vitt var högsta "hönset" på plats, han i lila ledare på Carter Center(jobbar för att utrota Guinea Worm) och mannen i svartrandig tröja sjuksköterskan på den lokala kliniken. Efter mötet erbjöd Carter Center att vi kunde tälta på deras område och använda lokaliteterna som en skön dusch:)
When we came to Nanyangachor we had a meeting with the village elders and met with some important persons and connected nice with them. The people from Carter Center Nanyangachor invited us very kindly to their compound. Thanks!!
Efter en tältuppsättning i ljuset av våra pannlampor var det dags för kvällsmat.
Bengt fixar med lök och tomater.
Väldigt höga ISO i bilderna men tycker det funkar ok ändå.
Dessa torkade små fiskar kallas "Daga" på swahili, har andra namn också. Luktar inte så gott...
En viktig och ganska billig proteinkälla för de som har det knapert. Man kan mala ner dem i maten till små barn för att minska risken för undernäring.
Linus och Bengt fixar kvällsmaten. Vatten kokas för att göra gröten vi skall ha till fiskröran.
Gröten kallas lite olika i länderna i Afrika. Vi kallade den för Ugali. Vi gör den på majsmjöl, ibland görs den på andra blandningar typ kasawamjöl.
Dags att äta, ner med näven i grytan. Ta först lite Ugali forma en liten grop och sedan doppar du den i grytan med fisken och försöker få med så mycket som möjligt. Smaken på fiskröran var ingen höjdare men var kul att ha testat den.
Efter maten var det gott att lägga sig i tältet, utan yttertält pga värmen. Härligt att ligga och lyssna på nattens ljud(inte snarkningarna från de andra) och se på stjärnhimlen, en spännande resdag i morgon. Lotimor snart är vi där!
Ha de gott!
Daniel