EM i fotboll 2015(Eurospital) i Jönköping

Hej!

Ja ja inte ordinarie landslaget med Zlatan mfl utan nu pratar vi om ett mästerskap mellan ländernas "sjukhus lag". Lag från 14 länder/sjukhus spelar i dag(lördag) en turnering för att kora ett mästarlag. 

Vi började redan igår med en tur till Gränna och Röttle.

Lite kaffe, shopping och polkagrisar. Här det italienska laget. 

Lunchen intogs vid Röttle hamn. Blev en liten försening då vi glömt tallrikarna:) en snabb tur till Gränna löste problemet.

Har du inte varit i Gränna/Röttle rekommenderar jag dig ett besök hit. Mycket fint, mycket att fota om man så vill.

Roligt har vi:)

Många lagbilder blir de...

Tyskarna hade sina sponsorer med sig, B Braun. Vi i Sverige kan inte bli sponsrade då det är emot lagarna vi har.

Slovenerna, en del av dem.

Väl tillbaka i Jönköping var det dags för lite möten. Här ett domarmöte.

Ledarsamling för lagen. Ulf Mattsson leder samlingen.

Hmm hur är kunskaperna i stavning i Schweiz??

Det roligaste är att träffa gamla vänner från tidigare år.

Irländarna hittade direkt till baren. Uppladdningen för morgondagens turnering var olika kan man säga.

Tyskarna, engelsmännen och italienarna valde att träna lite, rätt taktik? Det kommer i nästa blogg!

Engelsmännen tränade straffar, ja vi måste sa de...och syftade på olika misslyckanden i VM i fotboll för engelsmännen:)

På kvällen var det gemensam middag.

Till varje lag lottades en värdinna/guide.

Italienarna tyckte de vann högsta vinsten när de fick Elin till guide.

Efter detta var det dags för lottningen av grupperna, minst lika spännande som när FIFA/UEFA gör det för landslagen. Tyskarna var på oss arrangörer att ta lottningen redan vid 22.30(så vi kan gå och lägga oss), kan säga att alla andra lag hade andra planer för kvällen.

De två bästa lagen i grupperna går till ett A-slutspel resten till B-slutspel, så alla får spela många matcher. 

Sverige har aldrig vunnit och brukar hamna ganska långt ner i tabellen men kvällens tävling skulle vi vinna.

Skottarna är kända för att vara duktiga på att dricka öl men får storstryk av Sverige(Henke) trots att de t.o.m. fuskar.

Ha de gott!

Daniel

Ett ansikte och ett liv

Salamno!

Ett kort möte i en korridor...

Jag och Bereket besökte barnavdelningen på sjukhuset i Awassa Etiopien, vi skulle bara se ett lekrum några vänner från Umeå hade iordningställt för barnen på avdelningen.

En ung pojke kommer fram till mig och vill att jag skall ta en bild på honom, vilket jag givetvis gör. Visar den för honom, han blir jätteglad och går iväg.

Har funderat på han då och då...lever han, hur har han det, får han den vård han behöver, vem lekar han med??

Lev väl min lille vän!

Daniel

Katastrofövning anno 1993

Hej!

Tänk vad kul det är att se på gamla bilder. Jag är så glad åt att jag "alltid" fotat. Har skannat en del av alla mina diabilder. Det är först nu jag börjat se dem igen.

Bilderna i detta inlägg kommer från våren 1993, några veckor innan jag tar examen till sjuksköterska. En mycket varm och solig dag hade vi en katastrofövning vid Axamo flygplats. På den tiden var det gigantiska övningar med alldeles för många skadade och döda. Övningarna havererade ofta efter några minuter.

Det hade varit varmt en längre tid, elden från övningen spred sig till skogen. Brandmannen väntar förgäves på vatten till sin slang, det tog en stund men elden kunde släckas och vår övning kunde starta.

Om jag minns rätt så var det en buss och en lastbil som krockat, först på plats var en minibuss med sjuksköterskestuderande som råkade passera(lämpligt nog).

De skadade låg huller om buller i skogen.

Det var tufft att vara markör på den tiden. Iskallt vatten och skum fick de på sig. Så gör vi inte numera.

Marcus försöker skydda sina ögon.

Nu är det ingen brandfara längre...

De duktiga sjuksköterskestudenterna gör 1:a hjälpen insatser.

Gör det ont??

Alla hjälps åt.

Brännskador i ansiktet.

Saffo eller Sefudin Jafferali som han egentligen heter var på hugget och hjälpte många skadade.

Personal från sjukhuset har hunnit ut till olycksplatsen och hjälper här med en kvinna som bär på en barn som avlidit.

De med mindre, enklare skador får sitta på ett ställe och vänta medan de svårt skadade tas hand om inne i tältet.

Uppsamlingsplatsen.

Befälet och ambulansmannen tyckte nog jag var en jobbig journalist(min roll i övningen).

Nu är läkaren på plats, tror det är Gunnar Aus. Välkänd fotograf här på FS.

Hmm det här ser inte bra ut.

Marita med hjälmen på sniskan.

Lisbeth.

Några av mina klasskamrater skojar med en skadad vän.

Nu över 20 år senare, jobbar jag på ambulansen, det trodde jag aldrig att jag skulle göra. Deltagit på många övningar genom åren. De senaste åren har jag fotat övningarna. Har gjort två fotoböcker om de stora övningarna, bägge på 100 sidor. Många bilder, lite likt de ni nu har sett.

Har bytt från att vara markör till aktör(om jag inte fotar).

Go natt!

Daniel

En överlevare!

Hej!

Tänk vilket fantastiskt jobb jag har ibland!

För er som inte känner mig så jobbar jag som ambulanssjukskötare. Hur kan det vara fantastiskt? Ja, inte är det alltid så men för några timmar sedan hade jag ett underbart möte med en person.

Tänk att ha den förmånen, få dela några minuter med en medmänniska. I detta fallet en som är över 90 år pigg och alert(har ständigt två faktaböcker igång, lyssnar/ser på dokumentärer och debatter på radio och teve) men som nu ramlat och slagit sig lite grann.

Under resan till sjukhuset har vi ett samtal, där "hen" berättar om sitt liv,  jag får kämpa för att inte storgråta. När jag skrev rubriken syftade jag på de som överlevt Förintelsen i Auschwitz och andra läger.

"Hen" är en av dem, från Polen. När ryssarna närmade sig Auschwitz gick ordern ut att döda så många som möjligt av judarna och "hen" insåg att slutet var nära då det kom en order från Tyskland att de behövde ett antal arbetare till en vapenfabrik. "Hen" och en massa andra fick klä av sig och blev inspekterade av SS och de som var i bäst kondition fick rena kläder och reste till Tyskland.

I Tyskland fick de jobba tillsammans med tyskar på fabriken. "Hen" fick jobba tillsammans med en "god tysk", det fanns sådana sa "hen". När kriget tog slut blev "hen" räddad av de "vita bussarna" från Sverige. Min farfar var en av de som körde och jobbade med judarna efter 2:a världskriget...

I veckan som gått har det varit mycket på teve och radio om Auschwitz och Förintelsen, "hen" sa att det varit mycket svårt att sova då en massa minnen kommit upp till ytan. Jag berättade att jag var i Auschwitz 1990, "hen" hade varit där igen 1947 tillsammans med sin livskamrat som ville försöka förstå något av det som hade hänt.

När jag lämnade "hen" på röntgen fick jag frågan om jag hade familj, ja fru och två barn. "Ta hand om dem, glöm inte att säga förlåt till varandra. Då kommer det att gå bra". 

Tack kära patient för vad jag fick av dig idag! 

Daniel

Vilken underbar patient!

Hej!

Har ett dygnspass idag på ambulansen. Varit ett mycket intensivt pass så här långt. Började vid åtta, fick avsluta lunchen strax innan tre, värmt den två gånger och sedan har det bara rullat på. Lugnt just...före stormen?? Lördag kväll? Detta är inget klagobrev, jag bara konstaterar.

Alla bilder med människor i dagens inlägg är från övningar.

Just nu lever jag på min senaste patient. Tänk att få träffa/möta en människa som hon. I det här jobbet

träffar man på allt och alla typer, det mesta rinner av men vissa gör intryck!

Hon hade all anledning att vara bitter, grinig eller deprimerad men inte hon. Svårt sjuk de senaste 40 åren, varit vid dödens port ett flertal gånger(berättade om upplevelser), KOL, reumatism, bukproblem, smärtproblematik ut över det vanliga och nu dessutom inoperabla tumörer!

Trots dagens problem(som jag försökte lindra) var det hon som gav mig kraft och energi. Hon utstrålade en inre glädje, kraft, framåt anda. Hon hade mål och visioner om framtiden. Hon sa bl.a:

"Jag har bara ett liv! Jag vill göra det bästa/mesta av det livet, jag skall kämpa vidare för jag är för nyfiken på livet för att stänga mina ljusblå".

Kan bara säga, tack för "mötet" idag!

Det går inte att spola tillbaka livet! Lev nu!

Det var allt för idag.

Daniel