Ögonblick
Två fötter...
Go kväll eller natt!
Sitter på jobbet, äntligen har det lugnat ner sig lite, vi hinner äta och hämta andan lite. Jag hinner t.o.m att skriva detta:)
Sitter och funderar på fötter, inte vilka fötter som helst utan på dessa.
De tillhör en gammal kvinna av Nyangatom, ett nomadfolk som bor i Etiopien och i Sydsudan där jag nyligen var.
Hon och några andra gamlingar satt under ett träd i skuggan. De hade letat mat stora delar av dagen, vad hittade de? Några små frukter som de nu kokat i flera omgångar för att kunna äta utan att bli sjuka. Trots det kan man bara äta skalet och dricka vattnet frukterna kokats i. Det smakade inte gott kan jag säga er.
Deras fötter orkar inte längre, de kan inte följa med de yngre på vandringarna med boskapen, dit där det finns vatten och betesmarker och kanske lite mat!
Har deras vandring nått sitt slut...
Det behöver inte bli så.
Det pågår flera insamlingar till förmån för de som drabbas av torkan, svälten på Afrikas Horn, en av dem kan du se/höra om här nedan, klicka gärna på länken.
Tack för idag, önskar er alla en go vecka!
Daniel
Första mötet med svälten...
Hej!
...passerade utan att jag la märke till den.
Vi körde rätt snabbt i vår lilla 3-bils karavan. Byarna passerades utan att stanna. Någon enstaka kisspaus eller en punktering var enda orsaken till stopp, vi hade bråttom, vi ville inte åka i mörkret.
Vi var inte rädda att någon skulle attackera oss, råna oss utan vi ville kunna se spår av det man ibland kallar för en väg.
Den kommande "mathyddan" blev till en bra utsiktspunkt.
Då det knappast passerar en bil i månaden på detta stället var många nyfikna på vad som hände när de hörde bilarna.
Andra brydde sig inte alls de hade fullt upp med att säkra inhägnaden till sina djur.
Allt har taggar i Sydsudan, känns det som i alla fall.
Kanske dags att knyta an till rubriken:) den begynnande/pågående svälten i Sydsudan. Vi hade hört om att områden i Sydsudan hade svält men de var inte nära dit vi skulle.
Vi passerade en borrad brunn under dagens färd, givetvis en samlingsplats. Folk kommer långväga för att hämta rent, friskt vatten. Vi stannade till kort för att ta lite bilder.
Kvinnorna pumpade upp vatten, hoppade när de pumpade upp vatten till sig och bl.a åsnorna.
Sugna på lite vatten?
Jag passade också på att ta några kort på allt kring pumpen, tyckte väl att allt så "bra" ut, fint ljus etc
Det var först här om dagen när jag skulle fixa till nästa bild jag noterade hur flera barn såg ut.
Förstora bilden så ser ni med vilka jag tänker på. På avstånd ser allt lite idylliskt ut men en närmare granskning visar något annat.
Jag har skrivit om insamlingar till Sydsudan tidigare och kommer fortsätta att göra det. Kan du så stötta gärna någon insamling. Gärna den som länken här nedan visar i en kort film(4 min)
Avslutar med en sv-bild önskar er alla en skön helg...jag tillbringar min på jobbet. Dags att cykla dit nu:)
Daniel
A bumpy road to Lotimor, South Sudan
Hej!
Har precis lagt ut min första film på you tube. En kort film som visar en liten bit av den väg vi åkte på från Nanyangachor till Lotimor.
Bumpy road to Lotimor, South Sudan
Hoppas länken fungerar.
Vi skall upp till en platå som syns i bakgrunden.
Smalt bitvis, de taggiga buskarna skrapade på bilen hela tiden, hade inte blivit snyggt på den egna bilen.
Ännu en länk från Sydsudan. Där medverkar jag, vet inte om det är bra eller dåligt:)
Handlar om en insamling vi startat för att kunna hjälpa människorna kring Lotimor. Vi kan inte hjälpa alla så därför koncentrerar vi oss på det området vi besökte. Se gärna filmen och hjälp till, det finns även andra organisationer som har insamlingar för Sydsudan om det passar er bättre.
Var på ett möte igår kväll och kan rapportera att idag lastas 2 lastbilar i Kenya med mat och utsäde med en 1:a destination, Narus i Sydsudan. Lagras där för att sedan distribueras till Lotimor allt eftersom den nygamla vägen fixats till. En väg som är mycket enklare att använda än de ni sett på filmerna.
Ha en skön dag!
Daniel
Att sitta och titta på när andra jobbar...
Hej!
Det skojas friskt ibland om bl.a kommunalarbetare, en jobbar 2 står och tittar på och kommer med kommentarer. Vi fick vänta i flera timmar i Nanyangachor innan vi fick tillstånd av "bychefen" att åka vidare till Lotimor.
Jag fotade och gick omkring på hans compound, det verkade som han hade rätt många fruar(räknade till 11). Månggifte är tillåtet och rätt vanligt i Sydsudan. Jag träffade på män som hade 10, 12 fruar även om det är mer vanligt med 2-3 fruar.
Här verkade det som om den yngsta frun hade det tuffast. Diskade, fixade maten mm medan de andra bara satt och tittade och pratade. Jag bara gissar då jag inte kunde prata med dem men visst såg det så ut.
Efter ett tag bryr sig folk inte så mycket om att det sitter ett gäng främlingar på gården. Folk kommer och går, kollar lite på oss men går vidare.
Titta på min vackra dotter.
Dags för ett bad.
Här kommer Moro, en av våra chaufförer. Dags att åka kanske:)
Ja här kan vi inte sitta längre så efter ett antal timmars väntande fick vi åka vidare, med en guide samt en "medföljare" som skulle ha lite koll på vad vi gjorde. Tack o lov! Med lite bättre kommunikation, samt något mer papper hade allt gått lite fortare. Nu vet vi det tills nästa gång:)
Då är vi på väg...det kallas för väg i alla fall. Vi skall upp på platån ni skymtar i överkant, köra över den och ner på andra sidan. Helst vara framme innan det är mörkt men det känns tveksamt om vi hinner. Nu väntar ett riktigt prov för våra bilar, däck och chaufförer. Det ni ser nu är en bra del av vägen...
Trevlig påskafton vänner!
Daniel
Nanyangachor and Carter Center
Hej igen!
Väl hemma från Neapel är det dags att fortsätta bloggen om vår resa i Sydsudan(bilder mm från Neapel kommer senare).
Nanyangachor är sista anhalten innan Lotimor, efter detta är det i stort sett väglöst land. Här i Nanyangachor fanns även en del viktiga personer att lära känna och knyta kontakter med.
Vi söker upp byns äldste och ledare för att berätta om oss och våra planer. Vi har försökt kommunicera i förväg om vår ankomst men det är inte alltid kommunikationen funkar.
Vi fick sätta oss i en stor ring och berätta om oss. Mannen i vitt var högsta "hönset" på plats, han i lila ledare på Carter Center(jobbar för att utrota Guinea Worm) och mannen i svartrandig tröja sjuksköterskan på den lokala kliniken. Efter mötet erbjöd Carter Center att vi kunde tälta på deras område och använda lokaliteterna som en skön dusch:)
When we came to Nanyangachor we had a meeting with the village elders and met with some important persons and connected nice with them. The people from Carter Center Nanyangachor invited us very kindly to their compound. Thanks!!
Efter en tältuppsättning i ljuset av våra pannlampor var det dags för kvällsmat.
Bengt fixar med lök och tomater.
Väldigt höga ISO i bilderna men tycker det funkar ok ändå.
Dessa torkade små fiskar kallas "Daga" på swahili, har andra namn också. Luktar inte så gott...
En viktig och ganska billig proteinkälla för de som har det knapert. Man kan mala ner dem i maten till små barn för att minska risken för undernäring.
Linus och Bengt fixar kvällsmaten. Vatten kokas för att göra gröten vi skall ha till fiskröran.
Gröten kallas lite olika i länderna i Afrika. Vi kallade den för Ugali. Vi gör den på majsmjöl, ibland görs den på andra blandningar typ kasawamjöl.
Dags att äta, ner med näven i grytan. Ta först lite Ugali forma en liten grop och sedan doppar du den i grytan med fisken och försöker få med så mycket som möjligt. Smaken på fiskröran var ingen höjdare men var kul att ha testat den.
Efter maten var det gott att lägga sig i tältet, utan yttertält pga värmen. Härligt att ligga och lyssna på nattens ljud(inte snarkningarna från de andra) och se på stjärnhimlen, en spännande resdag i morgon. Lotimor snart är vi där!
Ha de gott!
Daniel