Ögonblick
Fruktansvärda nyheter från Sydsudan/Kenya men även lite goda:)
Hej!
Ni som har läst min blogg sedan mars vet att jag skrivit mycket om Sydsudan och om hur vi efter resan startat en insamling för att kunna hjälpa till i kampen mot svälten.
Förra veckan hände något fruktansvärt då lastbilen vi hyrt med 40 ton mat mm blev överfallen, föraren mördad och maten stulen. Läs mer i länken här under:
Läs mer < länk till pressmeddelande
Här kommer också en filmlänk som vi spelat för att samla in pengar till mat mm.
Se gärna den korta filmen för att få en liten bakgrund.
212404066 < länk till filmen
Det är dessa Nyangatom som vi hjälpa.
Vi träffade på flera med tecken på undernäring/svält
Rött betyder svält!
Nu till något kul!
Vi har lyckats få tag på 40 ton majs mm som är i Sydsudan. Vi har utrustning för att röja fram en väg, vi har män som skall göra det. Fantastiskt att trots det tragiska som hände kunna fortsätta jobba för att Nyangatom folket skall få mat och utsäde.
Tack vare många personers insatser är hjälpen på väg. En viktigt person har varit George Echom politiker som faktiskt själv är från Nyangatom stammen.
Nu får vi hoppas att arbetet med vägen till Lotimor fungerar bra, utan missöden.
Lotimor med omnejd.
Skulle ni vilja vara med och stötta arbetet så använd gärna de vägar som visas i filmen.
Hälsningar,
Daniel
Vatten vatten bara vi har rent vatten!
Hej!
Vatten, en källa till liv. Vi behöver typ 2 liter per dag för att må bra. Helst skall vattnet också vara rent, drickbart utan att göra oss sjuka.
Där vi var i Sydsudan har torkan härjat i månader. Marken var torr och sprucken, flodbädden helt torr. Ett kort regn hade fått buskar att slå ut i grönska men inte fyllt på i övrigt.
Här är vi ute på en liten promenad, vi går i flodbädden som är torrlagd.
Ni som läst mina tidigare bloggar vet att vi var i Lotimor för att jobba på en hälsoklinik. Vi arbetade i ca 40-45 graders värme, någon räknade att vi drack 7-8 liter vatten på en dag, trots det kissade vi knappt något:)
Vi hade mängder med rent flaskvatten med oss, vi hade ett mekaniskt vattenreningsfilter om vi skulle behöva, tänk dig då att leva här året runt. Nu var de lyckligt lottade då de hade en borrad brunn med rätt rent vatten.
Här hämtar många sitt vatten. Vi träffade på folk som gick flera kilometer enkel väg för att hämta vatten.
Det som förundrade oss lite var de som grävde fram vatten i den torra flodbädden. Varför gjorde de det, de hade bara 500 meter till rent vatten vid borrhålet? Vi träffade på flera som blandade rent vatten från brunnen, med smutsigt vatten från flodbädden.
Här gräver de fram vatten.
Skall nu visa två korta filmer som berör vatten.
Först en film (ca 1,5 min) på de som gräver efter vatten:> Water from the riverbed<
På vår mottagning träffade vi på många barn med diarré, orsakat av dåligt vatten. Vi visade dem hur de kan rena sitt vatten med hjälp av solen, en slags sol sterilisation av vattnet. Det räcker med att låta en PET-flaska ligga på taket på hyddan/huset i en dag, skaka den ordentligt några gånger under dagen. Vattnet är sedan utan skadliga bakterier, parasiter nästa dag.
Film 2 visar lite hur vi försökte lära ut metoden. Våra PET-flaskor kom väl till pass här i Lotimor, de var en bristvara och alla ville ha våra tomma flaskor. Vi försökte dela ut dem till de med mest behov.
Här kommer film 2:> Solar sterilisation<
Den är drygt 3 minuter lång. Bägge filmerna finns på youtube.
Ha de gott!
Daniel
Att vara rädd för en fotboll!
Hej!
Bli inte oroliga detta blir inget inlägg om fotboll och sport utan om en upplevelse jag/vi fick i Sydsudan för en dryg månad sedan.
Ni som läst min blogg senaste månaden vet att det handlat mycket om Sydsudan och att jag ingått i ett sjukvårdsteam som jobbat på 2 ställen i sydöstra Sydsudan.
När vi hade mottagning i ffa Lotimor kom det mer folk för varje dag vi var där, ryktet spred sig att det var några vitingar på kliniken i byn. De flesta kom för att de behövde hjälp men nyfikenheten på oss gjorde att mottagningen var packad med människor.
Här står Marie och Patric och jobbar bland alla som väntar. Jag la märke till att det var många barn och många av dem var inte sjuka. Jag hade med mig tre fotbollar, jag pumpade upp en boll då jag tänkte att de friska barnen kunde spela fotboll utanför mottagningen så skulle vi få mer plats mottagningsarbete.
Vad förvånad jag blev då ingen förstod vad jag kom med, ingen hade sett en fotboll innan. Överallt där jag varit i Afrika spelas det boll med riktiga bollar eller hemmagjorda bollar.
Jag och Josef fick kasta och sparka bollen oss emellan.
Vad är det han pysslar med? Kan det vara något kul, roligt?
Rätt snabbt märkte vi att de unga pojkarna fattade att detta kunde vara något roligt.
Att flera killar har tröjor med Etiopiens färger beror på att de ofta går dit, ligger bara typ en mil från Lotimor. Folket här är Nyangatom, en folkgrupp som är nomader och som finns på bägge sidorna av gränsen.
Snart var det en skock med unga tjejer och killar som sprang omkring på gården och tjöt av skratt. Så otroligt kul att se hur kul de hade tillsammans.
Bollen blir snabbt sliten, det är mycket taggar och törnen bland buskarna.
Att möta människor, barn som aldrig sett en fotboll. Se hur vuxna blir rädda för en studsande boll, se hur en del springer om jag riktar en kamera mot dem i tron att jag skall skjuta dem, det ger mig en del att fundera på. Saker jag tar för givet är inte så givna för andra.
På mottagningen utanför Kapoeta var det likadant, en fotboll vad är det?
Linus visar hur man sparkar en boll.
Förstora gärna bilderna för se bättre. Här skyddar de sig för bollen.
En tåpaj?
Passa mig, jag vill också sparka på bollen!
Mååål!
Det var jobbigt att inse/se hur det är, hur våra nya vänner levde, har det. Just nu var de vuxna ute och letade mat dagtid, barnen fick till stor del ta hand om varandra. Här finns det knappt tid eller ork för lek.
Just nu är det mängder som svälter i Afrika pga torkan, konflikter mm. Jag/vi som var här i Sydsudan är med och samlar in pengar för att kunna hjälpa ca 4000 människor i detta området.
Du får gärna vara med och hjälpa till! Se den här korta informationsfilmen och agera sedan på bästa sätt! 212404066
Kan berätta att idag lossas lasten i 1 av lastbilarna i Narus, Sydsudan. En lastbil är kvar i norra Kenya, vi väntar på tillstånd att få köra in till Sydsudan med den.
Önskar er alla en skön vårkväll!
Daniel
Lotimor, en vacker plats i Sydsudan
Hej!
Lotimor är den vackraste platsen jag sett i Sydsudan, tack vare regnet som föll veckan innan vi kom var det härligt grönt i alla buskar och träd. Hoppas att jag med några bilder skall kunna visa er hur fint det var.
Är ingen landskapsfotograf men jag har gjort ett försök i alla fall.
Här är vi på promenad, vi ville se lite hur människorna bodde, vad de odlade, åt. Prata med dem om hur de påverkades av torkan etc. I de senaste bloggarna har jag visat bilder från dessa vandringar.
Boplatserna är inhägnade av taggiga buskar för att hålla eventuella rovdjur ute.
Precis bakom skolan där vi sov fanns det en kulle, den ville vi absolut bestiga.
En liten boplats, liknande boplatser fanns utspridda kring Lotimor. Varje man kunde ha upp till 10-talet fruar så ofta var en boplats för en familj, en "storfamilj".
Soluppgång. Här hemma längtar vi efter solen för att den skall värma oss, i Lotimor var det redan 30 grader varmt när solen gick upp:)
Tommy och Jocke njuter. Tommy våran allt i allo, ingenjör och Joakim våran läkare.
Tommy har lånat min kikare, tror dock inte att han spanar efter fåglar som jag alltid gör.
Efter att ha spanat mot Etiopien och soluppgången vänder vi blicken mot Lotimor, solen har kommit upp lite grann.
"Centrum" av Lotimor. Längst bort en gammal "missionsstation" som katolikerna byggt. De lämnade den till myndigheterna när landet blev självständigt 2011. Kliniken i mitten och skolan(nedlagd) där vi bodde. Vi fick först rengöra golven lite från all avföring från getter, åsnor mm. Tyvärr är skolan nedlagd, just nu i alla fall. Lärarna fick inga löner utbetalda och till slut drog de. Läskunnigheten i området är under 1%!!
Skolan.
En del av byn samt kyrkan längst till höger.
Kliniken med den borrade brunnen i bakgrunden, samlingpunkten. Tack o lov för rent vatten!!
Nu vet ni lite hur det ser ut i området jag/vi varit i. Det blev många bilder idag:)
To my english friends. A lot of photos today, I wanted to show how the surroundings of Lotimor looks like. Photos from the hill behind the school and also when we went for our walks.
Vill ni hjälpa till med en insamling för att ge de boende i detta området ca 4000 personer mat och utsäde så se filmen jag länkar till här under.
212404066 en kort film på ca 4 minuter. Förstora så blir bilderna som bäst...tycker i alla fall jag:)
Daniel
Fötternas "ägare"...
Hej!
Igår ville jag inte ha några bilder på annat än fötterna men idag skall ni få möta den gamla damen.
Grå och rynkig.
En svartvit variant
Har tyvärr ingen bild på frukterna de samlat men de är lite större än dessa bönliknande bär.
Inga ynglingar precis. De yngre männen har lämnat området med sin yngre fruar och boskapen, kvar är de gamla.
Här dricker de vattnet frukterna är kokade i. Vet inte varför men det kanske fått lite smak av frukterna eller att det finns lite näring kvar i vattnet.
En liten huvudprydnad, någon som har en gissning på från vilket djur taggarna kommer?
Närbild på ett halsband som ffa kvinnorna har. Männen kunde ha ett band av pärlor medan kvinnorna hade desto fler.
På ett annat ställe under samma promenad satt en mamma med några barn. Hon hade letat fram en stor hög med bär som skulle kokas.
Ett av hennes barn i svartvit tappning. Hon tittar förundrat på oss, vita bleka främlingar.
I den svartvita varianten ser väl allt helt okej ut, låt oss se en färgbild.
Håret skall vara svart eller åtminstone mörkt. Detta är tyvärr ett tecken på att något inte står rätt till med tjejen. Undernärd, mineral/vitaminbrist??
Stöd gärna någon insamling för att hjälpa de som drabbats av torka och svält på Afrikas Horn! Om du vill kan stödja denna som vi berättar om den korta filmen som jag länkat här nedan.
Daniel