After work

Hej igen!

Året 2020 har verkligen varit speciellt. Såhär i slutet av året tittar jag bakåt vad som hänt, har gjort almanackor till släkt och vänner, håller på med en bok om hur Covid-19 påverkat vårt arbete inom ambulanssjukvården i Jönköping.

Föga anade vi hur året skulle bli när vi hade årets första...och sista After work. Kvällen var också en fest för en kollega som gått i pension på fm(han har dock hjälpt till under pandemin hos oss). Här ett par bilder från den kvällen. Allt i svartvitt.

Walfridsson

Han tyckte nog det var lite överdrivet men slappnade av efter ett tag. 

Prövade olika svartvita alternativ men tyckte denna sepia-variant blev bäst.

Fundersam...

Hoppas ni gillade någon av bilderna. Håll avstånd och håll er friska!

Daniel

Finns det någon frivillig?

Hej!

Inte en spruta för vaccin.

Eller...

Daniel

Här står han ju!

Hej!

Vem är du, tänker han nog om mig.

Jag undrar också vem han är...eller hur hans liv är??

Kapoeta state hospital, Sydsudan februari 2020.

Daniel

I en annan tid, i en annan del av världen...

Hej!

Hoppas ni alla mår bra! 

Jag är ok, chillar lite vid datorn efter ett dygns ambulanstjänst. Tänker på tiden innan Covid-19, på vad jag/man gjorde och hur man/vi gjorde saker.

Redigerat lite bilder från Sydsudan igår, så naturligt går tankarna dit också. Läser på nätet om hur Covid-19 också drabbat landet, läser om dödsskjutningar i Kapoeta, staden jag var i nu senast. Regnet bara öser ner där nere, gräshopporna äter upp den gröda som kan finnas. Ja listan kan göras lång på utmaningar mina vänner möter var dag.

Igår blev det lite bilder från sjukhuset i stan, här kommer de i svartvitt.

Alla får betala 10 SSP(Sydsudanesiska pund)detta är mindre än 1 krona. Pengarna används för att odla grönsaker som sedan används till mat för patienterna.

Abraham bearbetar jorden för att kunna så. Allt arbete gjordes för hand med som synes ganska dåliga redskap.

Abrahams son hjälper till med bevattningen.

Förmannen 

Mormor med ett av sina barnbarn registreras inför mottagningsbesöket.

Satiro, en clinical officer var den som behandlade patienterna. En clinical officer har sex års vårdutbildning och är ett mellanting mellan läkare och sjuksköterska. Det var lite svårt att sitta med och se hur 24 av 26 patienter fick antibiotika när kanske bara ca 5-6 egentligen hade symtom som motiverade den behandlingen. Det var inte bättre med vilka som fick malaria behandling, 20 av 26 fick det, trots att flertalet hade negativt malariatest!

Vi hade bra diskussioner men han köpte inte mina argument för att vara lite mer sparsam med dessa behandlingar trots han gick emot sin egen regions riktlinjer. 

Idag är Marie med och följer arbetet med patienterna.

Joakim vår infektionsläkare i samspråk med sjuksköterskan som hade ansvaret på den enda avdelningen för vuxna patienter.

På apoteket.

Allt skrivs ner för hand, namn, kön, ålder, symtom, diagnos och given behandling. Det känns som om det är lång tid kvar innan digitaliseringen når hit.

Väntan här med. Ett besök på den öppna "outdoor" mottagningen tar flera timmar. Man får vänta på att registrera sig, på vårdgivaren, på eventuell provtagning, svaret och sedan vårdgivaren igen och till sist vid apoteket.

Äntligen, kanske den här kvinnan tänker. Nu skall jag få min medicin. Apotekaren förklarar hur patienten skall ta sin medicin. Att lämna ut skriftlig information är oftast inte lönt då över 90% av kvinnorna i området är analfabeter.

I nästa blogg skall jag berätta vad jag/vi sysslade med i Kapoeta med omnejd denna gången. Detta var femte gången jag var i Sydsudan.

Önskar er en go helg och håll er friska!

Daniel

På mage igen...

Hej!

Konstig rubrik kanske.

För några dagar sedan tog jag äntligen mig tid till att fotografera under mitt kamouflagenät. Uppstigning strax efter klockan tre, det är mörkt ute. Ingen vind och ett par minusgrader. 

Målet är en liten damm utanför Jönköping, målart svarthakedopping.

Ville inte störa så därför den tidiga uppstigningen, hade inte varit på detta stället innan och hittade inte någon perfekt plats att lägga ut liggunderlagen, var lite högre grästuvor som störde en del av sikten men samtidigt gjorde mig än mer osynlig.

Behövde inte vara orolig att jag störde, fåglarna simmade bara ett par meter ifrån mig utan att reagera på min närvaro. De första timmarna låg det en dimma över dammen innan solen gjorde sitt jobb och dimman lättade. Har nu ett berg av foton att ta hand om, här kommer ett första "lass".

Vad är det för något som flyger över?

Precis intill mig, grästuvan ger en fin inramning.

Parningsritualer, revirbråk och födosök bland alla 16-18 fåglar jag såg.

Avslutar med några svartvita foton från allra tidigaste timmen.

Sista fotot för denna gången.

Att ligga på magen i flera timmar är inte skönt för rygg och nacke men upplevelserna gör det väl värt. Innan ljuset kom, att få höra alla ljud från fåglarna, vingarna brus, spelläten, plasket i vattnet...livskvalité!

Hoppas komma åter med fler bilder.

Ha en skön dag alla!

Daniel