Skolan, vårt hem under tiden i Lotimor, Sydsudan

Hej!

Det finns några viktiga saker som måste fungera när man är på ett uppdrag som vårat i Sydsudan. Vi måste ha tillgång till vatten, lite mat, någonstans att sova, en toa av något slag är bra. Finns det möjlighet till att tvätta sig någon gång är det också bra.

Skolan närmast i bild, då den var övergiven kunde vi bo/sova där efter vi städat ur allt bajs från, getter, åsnor mm.  Vatten hade vi med oss i mängder, vi visste inte om det fanns någon brunn med rent vatten i byn.

Skolan. 

Min sovsal. Liggunderlag och ett myggnät samt bra öronproppar, ja då sov man gott:)

Eld för att koka vattnet till te och kaffet.

Frukosten, två "vetabix" bitar, pulvermjölk. Med lite socker och sylt funkade det ok om man inte sölade och lät det bli för grötigt.

En genomgång av dagens aktiviteter, ett bibelord för dagen och en bön...kanske en sång med, så var det bara att traska ner till mottagningen.

Efter "arbetet" på mottagningen var vi rätt trötta så lite mat är inte fel. Frågan är om det blir tupp eller get idag?

Dessa tuppar, höll oss vakna, väckte oss tidigt när vi väl sov, sega var de att äta med:)Get idag...igen

Linus förbereder getköttet.

Blir ni hungriga?

Väntar på att maten skall bli klar

Kolla in den här lilla filmen(under 2 min) jag spelade in:

The goat is dead  klicka här

På kvällen tog vi med oss ett handfat, lite tvål och en halv PET-flaska så vi kunde "duscha". Detta gjorde vi nere vid pumpen i mörkret. Kommer inga bilder på det:) en höjdpunkt på dagen. Det tyckte nog en del av byborna med som kollade på oss.

Här hämtade byborna vatten, så även vi. Vi använde detta bara till matlagning och te/kaffe.

Som ni ser håller fästet/grunden på att gå sönder, något som behöver fixas snarast. Utan en fungerande brunn här blir livet än hårdare. 

Vill ni hjälpa till? Kolla den här filmen också(4 min)

Sydsudan: kort film om hur vi hoppas kunna förhindra en hungerkatastrof mm.

Kanske inte de mest häftiga bilderna men lite om hur en dag kunde se ut i Lotimor för oss. Kolla filmerna!

God natt och ha en go vecka!

Daniel

Lotimor, en vacker plats i Sydsudan

Hej!

Lotimor är den vackraste platsen jag sett i Sydsudan, tack vare regnet som föll veckan innan vi kom var det härligt grönt i alla buskar och träd. Hoppas att jag med några bilder skall kunna visa er hur fint det var.

Är ingen landskapsfotograf men jag har gjort ett försök i alla fall.

Här är vi på promenad, vi ville se lite hur människorna bodde, vad de odlade, åt. Prata med dem om hur de påverkades av torkan etc. I de senaste bloggarna har jag visat bilder från dessa vandringar.

Boplatserna är inhägnade av taggiga buskar för att hålla eventuella rovdjur ute.

Precis bakom skolan där vi sov fanns det en kulle, den ville vi absolut bestiga. 

En liten boplats, liknande boplatser fanns utspridda kring Lotimor. Varje man kunde ha upp till 10-talet fruar så ofta var en boplats för en familj, en "storfamilj".

Soluppgång. Här hemma längtar vi efter solen för att den skall värma oss, i Lotimor var det redan 30 grader varmt när solen gick upp:)

Tommy och Jocke njuter. Tommy våran allt i allo, ingenjör och Joakim våran läkare. 

Tommy har lånat min kikare, tror dock inte att han spanar efter fåglar som jag alltid gör.

Efter att ha spanat mot Etiopien och soluppgången vänder vi blicken mot Lotimor, solen har kommit upp lite grann.

"Centrum" av Lotimor. Längst bort en gammal "missionsstation" som katolikerna byggt. De lämnade den till myndigheterna när landet blev självständigt 2011. Kliniken i mitten och skolan(nedlagd) där vi bodde. Vi fick först rengöra golven lite från all avföring från getter, åsnor mm. Tyvärr är skolan nedlagd, just nu i alla fall. Lärarna fick inga löner utbetalda och till slut drog de. Läskunnigheten i området är under 1%!!

Skolan.

En del av byn samt kyrkan längst till höger.

Kliniken med den borrade brunnen i bakgrunden, samlingpunkten. Tack o lov för rent vatten!!

Nu vet ni lite hur det ser ut i området jag/vi varit i. Det blev många bilder idag:)

To my english friends. A lot of photos today, I wanted to show how the surroundings of Lotimor looks like. Photos from the hill behind the school and also when we went for our walks.

Vill ni hjälpa till med en insamling för att ge de boende i detta området ca 4000 personer mat och utsäde så se filmen jag länkar till här under.

212404066 en kort film på ca 4 minuter. Förstora så blir bilderna som bäst...tycker i alla fall jag:)

Daniel

Upp på väggarna i Nanyangachor Health Clinic

Hej!

Väntan...behöver inte alltid var något negativt. Vi som grupp väntade på att få åka vidare mot Lotimor men fick vänta länge på beslutet. Vi från från sjukvårdsteamet passade därför på att besöka Renato på kliniken i byn.

Renato, in charge!

Ansvarig för sjukvården i området, han jobbade inte själv utan hade hjälp av en sjuksköterska från Kenya. Renato visade oss runt, här utanför sitt kontor.

Joakim, vår läkare framför kliniken.

Välkomna in!

Kliniken var enkel, en avdelning för inneliggande, ett förlossningsrum, några kontor, förråd, ett laboratorium något rum för mottagning mm. Just idag skulle det inte vara några patienter för det skulle hållas ett viktigt politiskt möte i byn. Alla skulle närvara där.

Överallt hängde det planscher, notislappar provisoriskt upptejpade. Vi har det så på våra sjukhus med, kanske lite snyggare planscher och flödesscheman.

Guinea Worm

I ett land med mycket låg läskunnighet måste man hitta andra sätt att kommunicera/informera, då kan planscher vara ett sätt. 

The Carter Center(Jimmy Carter ex president) har sedan 1986 jobbat tillsammans med lokala myndigheter/sjukvården för att utrota Guinea Worm. Vid starten 1986 var ca 3,5 miljoner personer drabbade i Asien och Afrika, nu 2016 hittades bra 25 fall. Guinea Worm tros bli den andra sjukdomen som utrotas i världen efter smittkoppor. Människan drabbas genom att dricka kontaminerat vatten. Maskarna tränger sig så småningom ut genom huden, mycket smärtsamt. Man brukar rulla upp masken på en tändsticka som ligger mot huden, kan ta lång tid innan hela är ute. Masken kan bli 1 meter lång.

Fler planscher:)

Instruktioner för läkemedelshanteringen...om det nu finns några.

Här fanns det läkemedel just nu.

Behandlingsschema

Krucifix ovanför dörren till de inneliggande.

Hur skall du agera vid en förlossning, ja det behövs. Mödradödligheten är den högsta i hela världen i Sydsudan:(

Vaccinera mera!

Personallistan

Renato, ca 60 år? Har nog gråstarr och skulle behöva få en operation. Använder ett par gamla, söndriga solglasögon för att skydda sina ögon. Han ville gärna ha hjälp med glasögon till sig och andra i området.

Karta över området, vi skall till det nedre högra området, finns faktiskt en health care unit där:)

Vi måste skriva i klinikens gästbok innan vi åker vidare men...

medan vi går runt på kliniken kommer det en man som är sjuk och söker vår hjälp...

Var är ni?

Han blev sedan vår första patient på resan men mer om det en annan gång.

Det blev många bilder idag:)

Today the photos are from the clinic in Nanyangachor, a lot of photos. We went there while we where waiting for a permit to travel to Lotimor.

Det pågår en svältkatastrof i Sydsudan, jag såg det med egna ögon om du vill kan du stödja arbetet med att ge just detta området jag berättar om med mat. Pg 290776-4 eller swisha till 123 667 2174 skriv svält. Radiohjälpen och många andra organisationer satsar mycket nu med, om det känns bättre att ge till dem.

Klicka på bilderna för bättre upplevelse.

Hälsningar,

Daniel

Det var en lång väg till Lotimor, Sydsudan

Hej!

I min förra blogg hamnade vi/ni rätt in i händelsernas centrum i Lotimor, mitt in i arbetet på kliniken. Kändes som en bra start på en serie bloggar från min tid i Sydsudan. 

Inför en resa som denna krävs det en lång förberedelse och noggrann planering, Sydsudan är inte det enklaste land att åka till eller att arbeta i. Vi började våren 2016.

Vi från Sverige, som åkte på denna resa är alla aktiva i Pingstkyrkan Jönköping. Vår församling har i många år arbetat aktivt i Sydsudan. Vi samarbetar med SPC, Sudan Pentecostal Church. Vi stöttar dem i olika projekt som skolbyggen, lärarutbildningar, hälsoprojekt, organisationsutveckling mm. SPC var också med på resan och gjorde baseline-studier inom skola och hälsovården.

Lotimor ligger i sydöstra hörnet av Sydsudan(kartbild kommer), ett område som inte varit indraget i inbördeskriget som började december 2013. Inga oroligheter vilket gjorde det möjligt för oss att åka dit. I området bor en folkgrupp som heter Nyangatom, de finns på den etiopiska sidan också. Där stöttar vi ett projekt om att ge Nyangatomfolket ett skriftspråk, alfabetiseringsprojekt samt ett bibelöversättningsprojekt. I Lotimor ville vi skapa kontakter inför eventuella projekt i bl.a hälso- och sjukvård, skola mm. Vi i sjukvårdsteamet skulle jobba med mottagningsverksamhet, något jag verkligen såg fram emot att få göra. Området ligger väldigt otillgängligt så det är knappast ingen som åker dit med förnödenheter mm, ingen som satsar tid eller pengar i området. En utmaning för oss, vi får se om vi kan göra skillnad?

Det var lite om bakgrunden till vår resa.  Det är långt att åka i mil men även i tid med alla förberedelser men nu åker vi!!

Vi i "Medical team" åkte från Landvetter...eller hade tänkt oss åka därifrån. Incheckade och klara, skulle "bara" gå ombord på planet när Turkish airlines säger att de hittat ett tekniskt fel på planet och flyget är inställt:( vilket antiklimax...nu blev det en natt på hotell vid flygplatsen, anslutningsflyget i Nairobi som skulle ta oss till norra Kenya blev till intet.

Nåväl dagen efter kom vi iväg, fick vänta i 10 timmar i Nairobi innan vi kunde ta oss med inrikesflyg halvvägs upp i landet till Lodwar. Från Lodwar lyckades vi få flyga med ett litet Cessna-plan, inte skönt. Det var som att åka på ett stormigt hav...så jag blev spysjuk till slut. Liite blek efter flygturen var vi äntligen framme i Lokichoggio intill gränsen till Sydsudan.

Efter en natt med ytterst lite sömn(fest i grannhuset) lämnade vi Loki och åkte mot gränsen.

En gatubild från Loki.

Ni har väl knappast missat att det råder svår torka i Afrika, så även här i norra Kenya. Boskapen dör i mängder, det finns inget vatten, ingen växtlighet kvar för djuren att äta. 

Torrt, dammigt och stenigt. Gränspasseringen heter Nadapal, går inte att kalla  det för en by. Några skjul, gränsposteringen samt ett flyktingläger vad allt som fanns.

Lägret var ett mottagningsläger, hit kommer man och blir registrerad för att sedan slussas vidare in i Kenya. Hit kommer många från Sydsudan, nu flyr de inte kriget utan svälten som är på gång i landet.

Att resa i Afrika är tålamodsprövande, du måste vara beredd på att vänta...ibland länge. Då det var söndag morgon hade inte personalen vid gränskontrollen kommit, lite sovmorgon kanske:)

Väntan utanför Christinas Palace, hon hade några stolar tack o lov. Hennes förråd av Mangojos tog nog slut, hon gjorde väldigt goda Mandasi likaså.

Från vänster, Sebit, Daniel K(Kenya), Stephen och Moro. Jag heter Daniel S(Sweden)...

När vi väl fått våra stämplar körde vi ca 600 meter och väntade vid Sydsudans gräns. I gränssamhället Narus, mötte vi upp med Susanne, Raphael mfl som flygit från Juba. De hade även med sig alla mediciner och förband vi skulle ha på våra mottagningar.

Ompackning i Narus.

Åskådare.

Vi behövde lite mat innan vi skulle åka. Var hittar man en restaurang i Narus som kan föda 15 personer? Vi hittade ett litet ställe under några presenningar, maten lagades utanför.

Tvätta alltid händerna innan du äter!

Ett färggrannt tvålpulver.

Resans första get, lite bönor samt ett tunt bröd fick bli dagens lunch.(ISO 12.800) Mörkt var det.

En ung kvinna från Toposa-folket. Vänner med Nyangatom.

Kartan är hämtad från OCHA South Sudan, här fanns lite byar utmärkta på kartan. Vi skall nu lämna Narus och ta oss till Nanyangachor. (Följ den gröna vägen som går till höger). Efter Nanyangachor är det typ väglöst land. I Narus lämnar vi också mobiltäckning, internet mm.

Som ni ser ligger Lotimor nära Etiopiens gräns.

Vägen till Lotimor startar i Narus?

The road to Lotimor starts in Narus??

In this blogg I`ve described some background to our trip. Some about our church in Jonkoping and the  cooperation between SPC and us. Also some about the trip from Sweden to Lokichoggio, with delays etc. I hope you enjoy some of the photos.

Lite engelsk text för eventuella läsare som inte kan svenska.

Hoppas ni orkar följa med i kommande bloggar.

Önskar er alla en skön helg!

Daniel

Sydsudan...inbördeskrig, svält, dåliga vägar, sjukdom, glädje, skratt, möten

Hej!

Precis hemkommen efter några veckor i Sydsudan. 

Hur sammanfattar man något så intensivt som jag fått vara med om? Ja en blogg kommer inte att räcka till det.

Haft lite svårt att börja ta mig an bilderna men då min primära uppgift var sjukvård fick några bilder från vår mottagning vid kliniken i Lotimor bli en början. Lotimor ligger i sydöstra hörnet av Sydsudan, precis intill den etiopiska gränsen. Nyangatomfolket bor här, de finns också på den etiopiska sidan.

This are the first photos from my stay in South Sudan. These photos are from Lotimor, close to the Ethiopian border in the southeast corner of South Sudan.

Väljer att visa bilderna i svartvitt.

Marie och tolken Patric. Marie och jag prioriterade och behandlade patienter i "väntrummet"

Joakim och Josef fick ta det enda tillgängliga rummet.

Josef, var sjukvårdaren som vi jobbade med. Han hade ingen sjukvårdsutbildning så Jocke fick dela med sig av sina kunskaper när patienterna undersöktes.

Första patienten. Vi koncentrerade oss på barn och kvinnorna.

De flesta barnen vägdes.

Vårt första undernärda barn. Något vi skulle få se fler av. 

MUAC-armbandet visar att barnet är undernärt, ligger på rött.

Barnet får en slags gröt med mycket näring i, varvat med lite bröstmjölk. Familjen får sedan med sig mat för några veckor.

Skedmatningen gick inte så bra.

Det här funkade bättre.

Lite mer bröstmjölk som avslutning.

Alla var inte så dåliga som det här barnet så här två bilder på en glad kille på mottagningen.

Smutsig men glad.

Detta var den första i en rad kommande bloggar från mina veckor i Sydsudan. 

Befolkningen i Sydsudan och länderna kring Afrikas horn behöver all hjälp de kan få för att inte svälta ihjäl, du kan hjälpa till. Skicka pengar till de organisationer du har förtroende för.

Om du vill kan du använda Pingstkyrkan i Jönköpings pg eller swishnr. Pg 290776-4 eller swisha 1236672174 skriv "svält" så går pengarna till Sydsudan och Etiopien. Är medlem och aktiv i kyrkan.

Ha de gott!

Daniel