Lite babianer mm

Hej!

Fortsätter med lite foton från Tanzania och Selous game reserve. Nu kanske det inte är så aktuellt för er läsare att flyga dit den närmaste tiden, detta med tanke på Coronan som härjar lite här o där. Tack och lov inte så mycket i Afrika vad vi vet. Är nyss hemkommen från Sydsudan och där finns ingen fungerande sjukvård vilket skulle slå hårt mot befolkningen om Coronan skulle få fäste i landet. Mer om Sydsudan framöver.

Innan babianerna en bild på orsaken till resan överhuvudtaget, min fru Ulrika. Hon fyllde 50 och önskade sig en tur till Afrika vilket jag givetvis tyckte var en bra ide.

Babianer var ganska vanliga i parken. Här fick vi se en familjegrupp med flera unga babianer.

Det finns många sätt att chilla, en del lite mer udda:)

De kan konsten att njuta.

De äter mycket växter men kan lika väl äta kött.

Hmm vem vill leta löss/kryp på mig??

Vår goa, glada guide. Ofta ett stort leende.

Blir lite foton på oss andra i parken nu.

Mobilbild, så glad att vi lyckades hitta lite elefanter.

Bild på mig under flodturen på Rufiji River.

Ulrika tar ett foto åt en svensk familj som var med på samma flodtur som vi. 

Vi såg inte så många andra bilar i parken men när ryktet om lejonen spreds samlades i alla fall några bilar. Kvinnan i baksätet var inte helt bekväm med lejonen, ni skulle sett henne när lejonet närmast bilen hade rest på sig:)

In action

Ja, så här ser undertecknad ut i fält. Kikaren runt halsen, kameran redo för nya foton.

Önskar er alla en go och frisk helg!

Daniel

Resa med Korrespondenterna i Sydsudan del 2

Hej igen!

Nu fortsätter resan i Sydsudan. Vi har lämnat Kapoeta och är på väg mot Nanyangachor, en övernattning där och sedan den tuffa resan till Lotimor över en platå på över 2000 m höjd. På något som inte kan kallas väg.

En fin Abyssinan Roller med resesällskapet i bakgrunden.

Georg Echom visar vägen för Lena. Georg är MP(member of parlament) politiker, han är Nyangatom, tillhör alltså stammen som bor vid vårt mål Lotimor. En VIP för oss på många sätt.

Vid ett punkteringsstopp kollar Lena och Gert på kartan över området. Gert jobbade med Nyangatomfolket i Etiopien på 70-talet. När jag var i Lotimor i mars visade vi bilder på våra telefoner på Gert och Anita hans fru. Många mindes honom, blev oerhört glada. Självklart skulle Gert alias Atadogi som är hans Nyangatomnamn med på denna resan.

Det är mycket kor i området just nu pga regnen.

Finns det kor finns det kofösare, nästan alla med vapen för att skydda sig från andra stammars herdar.

Den gode herden

Vi har nu kommit till den enda vägskylten jag sett i Sydsudan, mitt ute i ingenstans visar den vägen till Lotimor.

Den enda bilden ni får se på mig:)

Fotostopp

Lite jobb också.

Vad är detta för något kan de kanske tänka.

Min bästa bild här

Det skymmer

Väl framme i Nanyangachor är det mörkt. Vi har varit på resande fot hela dagen. Vi behöver mat och vatten. 

Vi hjälps åt alla, Lena fixar vatten till maten och den sk duschen.

Det blev Ugali, lite grönsaksröra och en rätt som kallas Daga. Daga är torkad småfisk, typ spigg. Luktar och smakar kraftigt. Proteinrikt men inte direkt gott i mitt tycke. 

Vad Linda tyckte om Daga-fisken kan ni nästan ana:)

Nu börjar resan upp och ner för platån, snitthastigheten är 7 km/h, här några bilder på vägen...

Det här blir nog en bra kameravinkel

Våra chaufförer måste verkligen vara uppmärksamma, man måste köra över stenarna på rätt sätt annars är det punka. Denna väg sliter oerhört på däcken, en uppsättning kan kosta 20.000 kr.

Väl uppe på platån fick vi 2 punkteringar samtidigt, ingen i det steniga partiet:) troligen någon spetsig trädrot som orsakade punkteringarna. Lena passar på att intervjua några som nyfiket kommer fram till oss.

Batteribyte

Vi anländer till Lotimor innan mörkret, skönt.

Lotimor ligger väldigt fint. Här ett foto taget från en höjd bakom skolan där vi bodde.

De följande dagarna kunde jag inte följa Lena och Linda så mycket då de var ute och gjorde reportage medan jag och Magnus hade mottagning vid kliniken.

Här är i alla fall Josef som förekommer en del i programmet. Han förklarar för en pappa hur han skall ge medicinen till sitt barn som har malaria. Josef har inte varit i Tanzania utan den tröjan fick han i mars av mig.

Kvinnan på bild är den som följ i programmet. Josef förbereder lite Amoxicillin tror jag.

Lite bröstmjölk är aldrig fel för ett barn här ute.

Linda var alltid i farten, kameran i högsta hugg, även sent på kvällen. Gillade verkligen hennes bilder/film i programmet.

Kvällsmaten förbereds, Ugali, skulle gissa på en seg get eller höna till det.

Lite som att vara ute på hajk...men i en rätt farlig miljö. Utan rätt logistik, vatten mm så skulle det vara svårt att överleva här, i alla fall för en svensk som mig.

Älskar den här miljön, utsikten , värmen och folket här.

En kopp te som avslutning på maten. Efter det blir det en skön "dusch" ute i det fria nere vid pumpen. En helt otroligt skön upplevelse efter en dags hårt arbete.

Jag visar inte någon bild på det...

En kass bild på stjärnhimlen men tänk dig att stå och tvätta sig under denna stjärnhimmel, 25-30 grader varmt, getter bräker, åsnorna skriar och nattskärrorna spelar. Från byn kan man höra sång och glada skratt trots det tuffa hårda liv de har här ute.

Du kan få vara med och göra livet liite lättare genom att bidra till att vägen blir klar. Om du vill/kan sätt in en peng på Pg 290776-4 eller swisha till 1236672174 märk svält så går pengarna till vägbygget. (Vi som åkt hit betalar vår egen resa)

Kolla nu på programmet i kväll eller gå in på svtplay när du har tid.

https://www.svtplay.se/video/15509885/korrespondenterna/korrespondenterna-sasong-19-avsnitt-2?start=auto

Länk till programmet här ovan, markera och högerklicka så funkar det.

Nu dröjer det nog innan nästa blogg, skall till Tanzania tidigt i morgon bitti i 3 veckor. 

Bor du i Jönköpingstrakten så har vi bildvisning ikväll och berättar om vår resa i Pingstkyrkan Jönköping kl 19. 00, sedan ser vi programmet ihop.

Hälsningar,

Daniel

Fotorunda i Lokichoggio

Hej igen!

Att fixa 3 jeepar tar sin tid och då det inte direkt är min hemmaplan tog jag mig en promenad på stan. Stan är några asfalterade gator med lite hus vid sidan om. Lämnar du huvudstråken är det sand och grus som gäller.

Fina färger

Blandar och ger med bilderna, ibland mobilbilder, ibland inramade bilder, ibland svartvitt det får ni stå ut med...

Har man inga leksaker så gör barnen leksaker av burkar, flaskor eller som här av ett däck. 

Skomakarens dotter, affärer/verkstaden skymtar ni bakom tösen.

Först så ville hon inte vara med på bild

Keep Loki clean...finns lite att jobba på

På posten, inte Postnord:)

Kompisar

Skall ni ha skjuts frågar taxikillen

Färger

Motorcykeltaxi

Det är väldigt tacksamt att fotografera barn, nyfikna och ofta väldigt glada.

Ett nytt hemmabygge

Härligt att se en ambulans! Kollegor till mig:)

Oftast är ambulanserna knappt utrustade, kan vara en brits men ofta bara ett hårt plåtgolv. Inga sjukvårdare utan anhöriga får lasta in patienten och vårda på väg in till sjukhuset. Det är ofta långa sträckor för patienterna att ta sig till sjukhusen så dessa ambulanser gör trots sin enkelhet ett bra och nödvändigt jobb!

Fram för mer ambulanser, det finns många olika varianter på ambulanstransporter i dessa länder. Man använder cyklar, motorcyklar och kopplar på en slags kärra där patienten får ligga, bättre än att gå själv alla gånger!

Tar mig bort från huvudgatorna och miljön blir lite annorlunda. Hoppas på lite roliga fåglar att fota(är hängiven fågelskådare), hittar inte så mycket fågel denna gången dock.

Inga fåglar men väl en telefonkiosk:)

Det är nog några år sedan denna användes. Dags för mig att vandra till hotellet då resten av gänget har anlänt. Nu kan vi äntligen åka mot Sydsudan!

Våra vänner får lite lunch innan vi drar. Vid bordet Niclas Lindgren från PMU(Pingstmissionens utvecklingshjälp) Linda Hörnqvist och Lena Scherman från Sveriges television, Gert, Bengt och Magnus, vår läkare.

Fortsättning följer...

Daniel

Vart tog vägen vägen?

Hej!

Bara några hundra meter innan gränsen till Sydsudan försvann vägen. Klicka och förstora för bästa bild...i alla fall den första:)

Bil eller båt?

Tror journalisterna från Korrespondenterna fick en häftig upplevelse här.

Vår bil hade fastnat i ett hål här i vattnet så jag satt med vatten till fotknölarna i vår bil.

Ja vilken början på färden in i Sydsudan:)

Fortsättning följer...

Daniel

Positiva nyheter från Sydsudan men...

Hej!

...även lite elände.

Nu har arbetet börjat med att röja fram den gamla väg som användes för 30 år sedan. Cirka 400 män jobbar från varsitt håll med att röja träd, buskar mm för att göra vägen framkomlig igen. 

Den nuvarande vägen fram till Lotimor är mycket svårframkomlig. FN och andra organisationer säger att de inte kan använda och därför blir området kring Lotimor(där vi var och jobbade med sjukvård) utan hjälp.

Se denna korta filmen för att få en snabb inblick i vad jag menar och vad vi vill göra/gör!

212404066< film 

Igår anlände 2 av mina vänner som var med i våras till Sydsudan igen. De skall dokumentera arbetet under en dryg vecka, så lite senare i sommar kan jag visa hur det går och att de pengar som kommit in tack vare filmen och andra insamlingar hamnat på rätt ställe. Delta gärna i insamlingen om du kan för än behövs det mer resurser.

Nu kommer en drös bilder från den gamla vägen som vi använde för att ta oss till Lotimor. Häftigt att åka på ett sätt men funkar inte för hjälptransporter.

Jag gick ut ur bilen för att fota, kunde ta mig fram fortare än bilen på många ställen.

Nu blir det brant nedför...

Linus och de andra chaufförerna fick verkligen ha koll på "vägen", ett fel och du hade en punktering pga någon vass sten.

Stenblock som måste passeras

Besvärligt som sagt men omgivningen var fantastisk. Vi hade varit uppe på en platå och nu jobbat oss ner en bit.

Grönt och vackert i eftermiddagens solsken. Nu hade vi tagit oss förbi den tuffaste biten på väg ner från platån.

Slutmålet i sikte för dagen, Nanyangachor.

En nöjd Linus, inga punkteringar och bilarna fortsatt hela:)

Linus och hans pappa Bengt är nu nere i Sydsudan, skall bli spännande att se deras bilder och filmer.

Nämnde elände i toppen av bloggen...som om de inte har det besvärligt ändå. Nu har området kring Kapoeta(en dagsfärd från Lotimor) drabbats av kolera! En magtarm-infektion som snabbt tar död på en människa, kan gå på några timmar om man inte får hjälp.

Ha en skön dag, i hänförelsen tid här hemma, pingsten!

Daniel