En kväll vid Ölands brygga

Hej!

Ölands brygga ligger vid Vätterns strand, strax söder om Gränna. Jag har länge tänkt mig en tur dit då en god vän flera gånger lagt ut så fina bilder från det stället på nätet. För en dryg vecka sedan kom vi äntligen iväg min fru och jag.

Stället ligger lite off så jag tänkte att det är nog inte så många där men ack vad jag bedrog mig. Det visade sig att Jönköpings Posten veckan innan skrivit en artikel om Ölands brygga så det var fullt på den lilla parkeringen. Vi går de ca 700 metrarna ner mot Vättern, efter 200 meter hörde man inte motorvägen längre, det blev alldeles tyst och lugnt.

Väl nere vid stenstranden intog vi en plats och slängde oss sedan i det kristallklara vattnet. Här går det att snorkla om man vill.

Gränna skymtar längst uppe i bild.

Min fru njuter.

Efter en stunds bad ringer ett par grannar till oss och undrar om vi vill följa med och bada...ja just det vid Ölands Brygga:)

Vi är redan där skynda er hit!

En del tar båten hit.

Det finns klippor att dyka/hoppa ifrån.

Lite lek i datorn med bilden.

Tilda tar ett jättesprång ut i vattnet.

Mamma Helen vill inte vara sämre:)

Lite fika och lek vid filten.

Nu är vi sist kvar och njuter av lugnet och den fina kvällen.

Den sista båten puttrar sakta iväg.

Solen är på väg ner.

Ett litet stenröse i kvällningen.

Det sista doppet är taget, fikat är slut och den sista bilden är tagen...vi börjar den lite mödosamma vandringen upp till bilen. För varje meter vi kommer högre upp ökar värmen och väl uppe vid bilarna är vi alldeles genomsvettiga. 

Det var så skönt och svalt nere vid vattnet...

Daniel

Nu finns det mer hopp för Lotimor med omnejd! Den nya vägen är klar:)

Hej på er!

Inte varit så aktiv på FS och med att blogga på länge. Har fått prioritera bort det ett tag tyvärr.

Ni som följt mig lite grann vet att jag varit i Sydsudan några gånger förra året. Vi jobbade i sydöstra delen av landet nära gränsen till Etiopien.

Jag var en del i ett sjukvårdsteam som vår församling, Pingstkyrkan i Jönköping skickade ut. Mer om detta och hur vi jobbade finns i flera bloggar här på FS.

En kort sammanfattning: När vi skulle lämna området i mars 2017 var de boende i Lotimor med omnejd helt desperata. De var helt utan mat, torka mm hade gjort att människorna svalt i området. De vädjade om hjälp. Vi lovade göra ett försök.

Så fort vi kom till "civilisationen", distriktshuvudstaden för området(Kapoeta) besökte vi en massa myndigheter och FN-organ och vädjade om hjälp för Lotimor. Svaret var...det går inte att ta sig dit, vi kan inte hjälpa dem(World Food Program). Det finns ingen farbar väg...

Bild från den "gamla vägen".

Finns det ingen farbar väg får vi väl göra en blev vår lösning. Tillsammans med bybor, några lokala politiker gjorde vi upp en plan. Vi(församlingen i Jönköping) lovar att stå mat och utrustning till de som jobbade(samt familjer) med vägen(vi tänkte oss 400 personer från 2 byar), byborna skulle alltså stå för arbetare och säkerheten. Det var 100 km väg som skulle röjas mellan dessa två byarna, detta skulle öppna upp möjligheterna för olika FN-organ att skicka in hjälp med lastbilar vid framtida svältkatastrofer.

Väl hemma i mars 2017, startade vi upp insamlingar i kyrkan, nätet, via konserter mm. En biståndsorganisation PMU lovade att dubbla det vi samlade in. I september följde 2 reportrar från SVT med och gjorde ett program för Korrespondenterna, programmet hette "Att röja en väg". Går tyvärr inte att se längre. När de var med hade 70 km röjts av vägen. 

Bild som jag tog från en kulle i september 2017 när 70 km väg var klar. 

För några veckor sedan fick vi ett meddelande, vägen är klar! Nu finns det en 6 meter bred väg som når ända till Lotimor. Nu kan man nå området med lastbilar. Vägen har röjts för hand, machetes, med stenar, yxor av byborna. Det blev inga 400 som jobbade, när vi hade gått ut med att alla skulle få mat om de jobbade ville i stort sett alla vara med, vi har nog försörjt 6-8000 människor med mat i nästan ett år.

Här kommer nu 2 korta filmer, en om hur vi tog oss dit innan vägen var klar(upp på en platå på 2000 meter höjd med en snitthastighet på 7 km/h), den andra visar hur delar av den nya vägen ser ut, fotad med en drönare. Här kan man under torrperioden köra i 60-80 km/h om man nu vill det. Viktigast dock att lastbilarna klarar vägen.

Kolla gärna bägge filmerna. Om en månad den 6:e september åker jag ner igen. Skall bli så kul att få åka på den nya vägen och att få möta mina vänner i Lotimor.

https://www.youtube.com/watch?v=uV0NL6hi1VY&t=5s <FILM om den gamla vägen

https://www.youtube.com/watch?v=sqTTP-8apzU&feature=youtu.be < FILM om den nya vägen

Ursäkta ett långt inlägg. Markera länkarna och högerklicka, välj sedan öppna så går det att se filmerna.

Hälsningar,

Daniel