Någon som vill ha en puss?

Salamno!

Någon?

Daniel

Skrikig havsörn

Salamno!

Temat för ikväll har varit Etiopien. Frugan som har någon infektion(feber o halsont) har kollat på teve och jag som för en gångs skull inte vill vara nära henne har suttit och redigerat bilder.

Har rätt mycket bilder kvar från Etiopienresan. Är bildmässigt i en stad som heter Awassa, fin stad intill en sjö, Lake Awassa. Här finns en fiskmarknad som man måste besöka om man är i stan. Mycket folk, fisk och fåglar. Dagens fågel är skrikhavsörnen, det var gott om dem där.

De satt i träden och spanade.

Då och då gjorde de dyk mot vattnet. Här hinner jag inte med riktigt...

Här återvänder den med en liten fisk i klorna.

En ny attack, får se om jag lyckas fånga den.

Asch inte denna heller...

Lite större fisk denna gången. Klorna nästan klyver fisken.

Notera hur kort stjärt örnen har. Vår havsörn har en mycket lägre stjärt.

En riktigt stor och vacker fågel.

Det blippar till i datorn medan jag redigerar bilder. Det är någon som vill chatta med mig...Bereket från Awassa, Etiopien. Vilket sammanträffande! Han undrade vad jag gjorde, fixar till bilder från Awassa sa jag...va har du varit här, närdå? Han trodde jag varit där utan att säga till han:)

När jag berättade att det var bilder från 2013 blev han lugn. Bereket träffade jag på akuten i Awassa när jag hospiterade där. Mer om akuten och Bereket kommer i en senare blogg.

Nu är det dags vila. Ett dygnspass väntar i morgon bitti.

Ha en trevlig helg!

Daniel

Det blev en tvärnit med cykeln på väg till jobbet i morse

Hej!

Jag cyklar året runt till jobbet, kvittar i stort sett vilket väder det är. Genom att cykla följer jag årstiderna på ett "nära" sett. Jag känner kylan i kroppen när det är rått och kallt, märker när dagarna blir ljusare, just nu är det ju ljust när jag cyklar till jobbet. Känner värmen i vårvindarna när de kommer etc.

De sista veckorna har jag väntat och längtat efter att få höra koltrastens sång. För mig är det vårens första budbärare, en av de viktigaste!!

Strax innan Ryhov(sjukhuset i Jönköping) hörde jag något, tvärnit. Javisst var det en koltrast som sjöng. Dagen är säkrad, dagen med första koltrasten sjungande är alltid en bra dag:)

Stod kvar medan folk gick och cyklade förbi utan att höra koltrasten...hur skulle de kunna höra? Med lurar i öronen med musik, radio eller någon bok.

Det dröjer ytterligare några månader innan det ser ut såhär i skogen.

Hav tålamod snart är det grönt där ute.

Lite senare under dagen hörde jag  också en rödhake sjunga när jag var i Bankeryd på uppdrag.

Ha det gott vänner!

Gå, cykla eller spring vidare men utan lurar i öronen!

Daniel

Pelikaner, pelikaner och mer pelikaner...

Salamno!

Besöker man fiskmarknaden i Awassa finns det några fågelarter som är givna. Marabou storken, Skrikhavsörnen och den Vita Pelikanen.

Pelikanerna kan följa fiskarna redan ute på sjön, när båtarna börjar dra sig mot stranden följer fåglarna med in.

Pelikanerna kan simma bredvid båtarna och hoppas få sig en munsbit redan på sjön.

Försökte följa några pelikaner när de kom in mot stranden, ville få till någon bra bild på en landning...det gick sådär. Nu följer en drös bilder.

Nu blir det snart en landning. Gillar speglingen från vattnet på fågelns kropp.

Asch, för långt bort och människor på bilden. Nåväl det kommer väl fler chanser.

Ett landningsställ nedfällt!

Oops en närbild.

Sådär, en perfekt landning.

Bara en sista bild...

Sov gott vänner!

Daniel

Katastrofövning anno 1993

Hej!

Tänk vad kul det är att se på gamla bilder. Jag är så glad åt att jag "alltid" fotat. Har skannat en del av alla mina diabilder. Det är först nu jag börjat se dem igen.

Bilderna i detta inlägg kommer från våren 1993, några veckor innan jag tar examen till sjuksköterska. En mycket varm och solig dag hade vi en katastrofövning vid Axamo flygplats. På den tiden var det gigantiska övningar med alldeles för många skadade och döda. Övningarna havererade ofta efter några minuter.

Det hade varit varmt en längre tid, elden från övningen spred sig till skogen. Brandmannen väntar förgäves på vatten till sin slang, det tog en stund men elden kunde släckas och vår övning kunde starta.

Om jag minns rätt så var det en buss och en lastbil som krockat, först på plats var en minibuss med sjuksköterskestuderande som råkade passera(lämpligt nog).

De skadade låg huller om buller i skogen.

Det var tufft att vara markör på den tiden. Iskallt vatten och skum fick de på sig. Så gör vi inte numera.

Marcus försöker skydda sina ögon.

Nu är det ingen brandfara längre...

De duktiga sjuksköterskestudenterna gör 1:a hjälpen insatser.

Gör det ont??

Alla hjälps åt.

Brännskador i ansiktet.

Saffo eller Sefudin Jafferali som han egentligen heter var på hugget och hjälpte många skadade.

Personal från sjukhuset har hunnit ut till olycksplatsen och hjälper här med en kvinna som bär på en barn som avlidit.

De med mindre, enklare skador får sitta på ett ställe och vänta medan de svårt skadade tas hand om inne i tältet.

Uppsamlingsplatsen.

Befälet och ambulansmannen tyckte nog jag var en jobbig journalist(min roll i övningen).

Nu är läkaren på plats, tror det är Gunnar Aus. Välkänd fotograf här på FS.

Hmm det här ser inte bra ut.

Marita med hjälmen på sniskan.

Lisbeth.

Några av mina klasskamrater skojar med en skadad vän.

Nu över 20 år senare, jobbar jag på ambulansen, det trodde jag aldrig att jag skulle göra. Deltagit på många övningar genom åren. De senaste åren har jag fotat övningarna. Har gjort två fotoböcker om de stora övningarna, bägge på 100 sidor. Många bilder, lite likt de ni nu har sett.

Har bytt från att vara markör till aktör(om jag inte fotar).

Go natt!

Daniel