Ögonblick
Skulle bara till Netto!
Hej!
Har inte lång väg till Netto, typ 700 meter bara. Brukar ta min lilla dragväska och gå den korta sträckan. Kameran, idag med ett 70-200 objektiv fick följa med. Inget motiv som passade på ditvägen.
Nästan hemma hördes sidensvansen karakteristiska läte och vips satt 20-talet sidensvansar i ett äppelträd intill gångvägen. De började snabbt äta av de gamla jästa äpplena.
Kunde komma riktigt nära då de var fullt upptagna med att äta. Upplever annars sidensvansar som ganska oroliga fåglar som snabbt tar till vingarna om man kommer för nära.
Sträck på dig!
Närbilder i färg och svartvitt.
Det var flera som vred ordentligt på huvudet.
Nae, nu är du för närgången Daniel, nu drar vi!
Nu drar jag också....dags för lite kaffe, kaka och lite sport på teven.
Daniel
Bara för att testa Flag counter
Hej!
Har sett att flera av de som bloggar här på FS använder sig av Flag counter. Kul sett att se varifrån besökare på bloggen kommer. Så nu gör jag ett försök också.
Får väl skicka med några blandade bilder så att ni får något att se på.
Bild som jag skickade in till en tävling med temat avkoppling.
Lite så här känner jag mig nu efter ett dygns arbete på ambulansen, saknar dock värmen och solen som finns på denna bild.
Längtar ni?
Ännu en sommarbild, trot eller ej! Ösregn, 5-6 plusgrader under Vätterrundan 2012.
Gripen och besviken
Du skall inte vara på en fotbollsplan, lille vän!
Pappa
Ingen ordning alls, inget tema ingen röd tråd i inlägget men vem bryr sig?
Du kanske?
Daniel
Håll ögonen på vägen, du kör ju en ambulans!
Hej!
Dagens blogg kommer inte handla om olyckor, skador eller elände. Hökuggla är dagens tema. Hur jag nu skall få ihop det med dagens rubrik?
Det är egentligen ganska lätt. Precis efter nyåret var vi på väg till sjukhuset i Jönköping. Vi hade hämtat en sjukling i Mullsjö när jag som förare får en sekundsnabb obs av en hökuggla, sittande på en elstolpe precis intill vägen.
Jag är fågelskådare och min kollega är jägare så ibland undrar våra kollegor hur vi lyckats undvika att köra av vägen. Jag kollar upp i luften efter fåglar och min körpartner kollar efter vilt längs vägen.
Nu har det gått två veckor och den är fortfarande kvar i samma område, kring Risbrodammen. Rätt fint väder idag och jag är ledig så jag bestämmer mig för en snabbtur till ugglan.
Smyger mig fram genom en tät skog till att börja med. Hökugglan har nog haft full koll på mig men bryr sig inte.
Japp, den har full koll. Spänner sina gula ögon i mig. Tur att man inte är en liten mus.
När jag såg ugglan från ambulansen larmade jag en kompis som förde informationen vidare via BMS, ett larmsystem som många fågelskådare har. Man vill ju inte missa en rar fågel!
En sv variant.
När jag försöker härma en mus blir den arg på mig, precis som jag skulle bli lurad!
Denna hökuggla är blott det andra fyndet i Habo kommun, det förra är från 1930-talet. I år är det annars gott om hökugglor i södra delen av Sverige(syns här på FS).
Det är inte lätt att göra bilderna spännande på en sittande fågel. Hade nog lite otur, ugglan hade nog precis ätit när jag kom. Det syns lite blod på näbben och fjäderdräkten. Hade den varit hungrig kanske jag fått se den jaga.
Dags att lämna hökugglan, känner knappt mina fingrar längre. Gött att kameran och batteriet höll trots kylan. Bilderna är fotade med min 7D och 400/5,6.
Må så gott!
Daniel
Är det här något att längta efter?
Hej igen!
Nej det är det inte!! Vadå, det är inget att längta till att sidan lägger ner när allt var skrivet, alla bilderna uppladdade utom den sista...då försvinner allt! Grrrr!
Så började inte den ursprungliga versionen på kvällens blogg....vet inte om jag orkar skriva allt på nytt igen, det blir nog en förkortad text.
Det är över två månader sedan jag delade lite tankar och bilder på FS, vet inte varför, jag gillar ju att skriva och berätta om livet med lite bilder. Nu är jag pg i alla fall, det blir nog lite hopp bakåt i tiden nu under senhösten, för fotat har jag och det kan ju vara lite kul att visa vad.
En regnig och kall, ruggig natt som denna passar det att längta sig tillbaks till en vårdag på Öland eller??
Vi är på 50-års fest på ön, en kompis hade den goda ideén att fira den på Öland. Vi började med fika på en fint blomster ställe.
Vända mot solen!
Gullviva så skön.
Nu var det dags för lite orkideér vid Eriksöre. Gun-Britt jubilaren går till höger i bild.
Eva eller Adam?
Närbild
Efter blommorna skulle vi till Ottenby där jag som fågelskådare skulle visa på alla fina och roliga fåglar för alla de andra. Tubkikare och extra handkikare hade jag med mig och trodde nog att jag skulle kunna väcka mina vänners intresse för lite fågelskådning på udden.
En stare med mat till ungarna, boet var faktiskt i väggen.
En nymärkt gransångare precis intill. Joro den var fin tyckte de...men liten.
Kan en skrattmås i det allt finare kvällsljuset vara något att visa?
Vi gick ut till gömslet nedanför fyren, här skall det nog finnas någon bra fågel att visa tänkte jag. Då hittade någon av dem en massa sälar precis utanför udden, de låg jättenära på stenar....intresset för fåglar var som bortblåst!
Tro inte att det blir någon sälbild här! Jag håller mig till fåglarna.
En guding.
Innan jag avslutar, det börjar bli sent och en ska jobba i morgon så det är bäst att vila nu...precis som svanen på nästa bild. Den låg 1 meter från gömslet på bo, till synes lugn och i vila....men det är nog bäst att ha ett öga öppet!
God natt vänner!
Daniel
Den kaxiga taltrasten!
Hej!
Jag är en morgonpigg människa. Vaknar ofta tidigt, innan väckarklockan. Så är det också på semestern, jag har svårt att ligga kvar i sängen och "sova bort" tid i naturen(även om jag ofta skulle behöva sova).
När vi var på Hasslö hos mina föräldrar var det samma visa, upp i ottan och ut med kikare och kamera. Det brukar alltid löna sig, alltid får man se något kul eller någon kul händelse som man sedan tar med sig och njuter/minns under dagen.
Den första timmen var rätt innehållslös, inget kul blev dyblöt av daggen i det höga gräset. Hör plötsligt en taltrast locka/pipa och ser snart att det sitter en taltrast på vägen intill. Tar någon bild på lite håll men vill gå lite närmare. Trastarna brukar inte sitta kvar när jag närmar mig men denna var inte rädd. Jag lägger mig på magen mitt på vägen och tar en bild.
Det är en ung taltrast som precis har lämnat boet ser jag. Tittar ni riktigt noga ser ni att den har en massa fästingar på huvudet, totalt räknade jag 21 stycken när jag granskade bilderna.
Från att ha varit lite avvaktande blev taltrasten nyfiken.
Den får en allt kaxigare uppsyn och spanar verkligen in mig innan den tar ett....
skutt och hoppar allt närmare mig. Undras vad den tänker "måste kolla det där stora som ligger som en säl på vägen med något långt rör framför sig".
Snart kan jag inte fota den mer, min närgräns är 3,8 m. Som närmast var den på cirka metern, tog fram min Iphone och tog ett kort(vilket jag inte kan visa nu), försökte lägga min keps på den men då fick den nog och flög undan någon meter.
Tur för taltrasten att jag inte var farlig, jag hoppas den håller sig borta från vägen i fortsättningen.
Daniel