I ärlans tid

Hej!

Härom dagen tog våren ett stort steg. Trots snöblandat regn och 5-6 minusgrader under natten så när jag skulle gå ut till förrådet hörde jag ett välbekant sträckläte, sädesärlans. Yes, äntligen är den här!

Strax därefter flög ärlan över huset och fortsatte norrut. Nu är det vår! Det kanske är löjligt men jag blir så glad, sådana här små händelser kan förgylla hela min dag. Jag fylls med positiva tankar, minnen och en längtan efter mer vår, mer värme. Igår efter nattpasset såg jag ytterligare en vid Simsholmens reningsverk vid Munksjön, det blev ingen bra bild men visar i alla fall att sädesärlan har lämnat Nilens stränder och anlänt till oss.

Nu kommer det att gå fort, inom kort är det gott om ärlor hos oss och snart har de fullt upp med att fånga insekter till sina ungar, då är det deras tur att vara i det sk ekorrhjulet medans vi kanske äntligen har lite semester.

En hanne vid Strömsberg.

Ungar som väntar på mat.

Matleverans.

För några år sedan var jag vid vår stuga på norra Öland i april. Under en promenad med frun så såg jag något konstigt på en åker, en sädesärla men med en annorlunda utseende. Tog en bild.

Det visade sig vara en riktigt raritet, första gången den är sedd i Sverige, andra fyndet i Europa. Det är en sädesärla men av rasen personata som häckar så långt borta som i Kazaktstan. Den måste ha svängt fel vid något tillfälle för att hamna på Öland i stället för i Asien.

Önskar er alla en skön helg med många ärlor!

Daniel