Dagnyfika i Norrtälje eller hur fungerar fokus?

Foto är ju kul och porträttfoto gillas mycket trots de begränsningar man har i form av åldrande ögon och avancerade pillriga små systemkameror. Fokusinställningen var mysko inställd, huset var en spill-over från Danne. Bengt kom till min räddning och fixade till fokuseringen och som tack tog jag nedanstående porträtt.

Den blev ju inte skarp, men trots det, vald som bilden på Bengt.

Som irl är skarp.

Ett trevligt inslag på fikat var Björns nya bok med mycket fina bilder och texter. 

Mycket fin!

Peter L studerar bokehn?

Kenneth från Blidö var en ny trevlig bekantskap och dessutom en traktens son.

Tror att Jan-Olof manar till eftertanke eller pratar vi kanske för mycket?

Några tulpaner pryder här åpromenaden som var konstnärligt smyckad i hela spannet från det pittoreska till modern skräpkonst.

Norrtäljeåns väsen.

Och ni som inte kom med på bild; Christer, Ann, Danne, Ewa, Nic m,fl var helt enkelt kanske en aning ofokuserade.

Dagtnyfika & Kanelbullens dag

Kanelbullens dag infaller den 4e oktober, alltså idag. En gång i tiden var det högerns alternativ till första maj men föll i glömska i och med att datumet krockade med tiden när lyxjakterna skulle lämnas på varv. Kajaker är också en sorts lyxjakter men folkligare och oberoende av vintervård. Kanelbullar är även det en lyx och sakkunniga i gänget kunde förklara att kanelbullen är svensk och har över hundra år på nacken. Nåväl, iväg i bilen mot Uppsala med svirrande gitarrer på hög volym. Parkerade som vanligt bakom Carolina och lyckades få en bild innan jag kom till fiket.

Bibliotek, cyklar och slott.

Kanelbulle, dagens inneboende ande.

Senaste månadens fotografiska investering blev en 85/1.8 för porträttfoto som jag gillar. Skarpt test på konditori Fågelsången. Inte knivskarpt på största bländare, men tillräckligt. Och det är skönt med fullformat att vara tillbaka i småbildsformatet med möjligen att isolera motivet från bakgrunden. Kul, kul, kul. 

Bengt, stabil modell. All rights reserved.

Björn, från det vackra Östergötland.

Anders, något är lurt...... mycket lurt

Anders är även fotograf och dokumenterar förutom sina älskade katter även fikasällskapet.

Eva, denna gång på säkrare avstånd.

Det stod i kallelsen att vi skulle ge oss ut på promenad efter kaffet. Anders, Jan-Olof, Per och jag lydde och flanerade genom staden. Det här är tydligen Fyrisån.

Det var rally på gång i stan och nya fartbusar skolades fram.

Frågan var om inte dom hade roligast?

Den tunga destinationen, helt omgärdad av rallybrummande, var konserthuset som jag inte sett innan. Det var inte bara nytt utan även modernt.

Efter alla tunga intryck lommade jag tillbaka till bilen för hemfärd till Västerås och smälta alla intryck i Lightroom. För många bilder igen.

/Staffan