silverblogg

Jag skall bara gå ut med kameran en stund...… Jag har inte lust att beskriva vad min blogg skall ha för inriktning, risken finns att jag hinner ändra inriktning innan jag har börjat, och då kanske det eventuellt finns någon eventuell läsare som blir besviken. Men jag kan säga och till och med lova att det blir tankar och funderingar runt det här med att vara ute bland folk och ha en kamera med sig. Vissa går ut med hunden, och jag, jag går ut med kameran. Hälsningar eva

Ny kamera Ny fotograf

Har blivit med ny kamera, en fullformat, lite större, lite tyngre att bära på, många många fler pixlar och ett skyhögt ISO, tänk så mycket mörkerfotograferande det kommer att bli.

Kommer det att bli bätte bilder? Det är ju inte säker, för bakom kameran är det samma person, Eller? är det så att med en annan utrustning får fotografen en annan roll, blir betraktad och bemött annorlunda.

Visst gör kameran och eller kanske främst objektivet skillnad. Investerade för ett tag sedan dyra pengar i ett "canon, grått "med röd rand" citat från Nils-Erik. Och vips som med ett trollslag började människor komma fram och prata, ställde frågor och ville gärna bli fotograferade. Min upplevelse är att det är lättare att fotografera okända med en utrustning som ser/är dyr. Vinsten med det "Fina objektivet" utöver bättre bilder och mer lättfotograferat är att jag har fått mer kontakter med okända. En fin historia är den om mannen som kom och satt sig bredvid mig på medborgarplatsen;

En ganska rund man med obestämbar ålder kom och satt sig bredvid mig på en bänk, han tittade rakt fram och sa rakt ut i luften;

-Fin kamera du har, den måste vara dyr. Är du journalist? Jag svarade att det är jag inte.

-Vad gör du då? svarade att jag arbetar med barn/ungdomar och pratar med dem om hur de har i skolan och livet. Jag undrade om han hade haft någon att prata med när han gick i skolan.

-Jag pratar inte med människor, blev hans svar, det är bäst att sköta sitt. Under samtalet berättade han att han var hemlös och att han inte litade på andra människor.

Vårt samtal varade i ca 20 min, under denna tid höll han blicken riktad rakt fram.

När det var dags för mig att gå därifrån tackade jag för samtalet och nämnde att jag måste ta pendeln.

-Det har jag inte med att göra .

Jag kommer alltid att bära detta möte med mig, och detta på grund av ett objektiv.

Postat 2009-11-17 14:10 | Läst 1872 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera