Trodde livet var slut vid 45års åldern...

Det har hänt mycket under sista året i mitt liv,

det blev skilsmässa och hur dåligt kan man må? det var nog det jobbigaste jag varit med om, visste inte att man kunde må så fruktansvärt dåligt som jag gjorde ett tag där...

 Nu har det gått nio månader sedan vi separerade

Jag träffade mitt ex redan när jag var 15år gammal., hon hade just fyllt 22 vi gifte oss redan 1990, adopterade två barn och livet flöt på. Nu separerade vi för nio månader sedan, exet skickade in papperet om att hon ville skiljas i januari 2010 och sedan hade vi prövotid i sex månader, nu är vi skilda och stundvis har man mått dåligt som tusan, men livet har börjat vända, men visst funderade man ibland om det var värt att fortsätta eller om man skulle slänga in handsken och gå vidare till nästa nivå?  Jag är nu nyss fyllda 45 år och tänkte i sommar här att livet är nog kört för en gammal gubbe på 45år? men då rätt som det var kom det in en farbror och sa att han ville fota sig i min studio, han hade nyss fyllt 90 år och var riktigt fräsch efter sin ålder, så jag började tänka lite... 45 + 45 = 90 år, men... jag är ju mitt i livet, inte ska man ge upp då inte!?

Mannen på bilden fyllde 90 år i början av sommaren, så ännu finns det tid att leva bara man får vara frisk. Och man hoppas ju att man ska bli riktigt lycklig och får må riktigt bra snart? men lyckan kommer inte bara utan man får nog ta tag i det hela och skapa en lycklig tillvaro på egen hand?

Jag bor kvar i villan helt själv och har ställt in mig mentalt på att bo kvar i huset själv i vinter, har fyllt källaren med ved och renoverat bitar av huset så det känns hyfsat trivsamt, men ska renovera köket och sovrummet i hört/vinter, så då har jag lite att göra på min fritid också, förutom träna så blir det renovera...

Min son slutar 9.an till våren och jag vill bo så nära jag kan, för även om han inte sover över så träffar jag han nästan varje dag ändå, och får ju ändå vara med det sista året även om det är lite på sidan om, sedan han slutat skolan ska jag börja bry mig mer om mig själv och kanske flytta på mig lite, för varken sonen eller min dotter bor då kvar på denna ort p.g.a studier.

Jag har satt upp ett mål som jag ska klara innan sommaren

Jag har sprungit 4 km nästa varje dag sedan 21 juni, från början var det promenadtakter som gällde, men nu är det jogging hela rundan, känns riktigt bra faktiskt ( förutom nu när jag varit sjuk, feber och snuva ) men jag har nu betalat in på gymmet för vintern, och när jag gick i skolan för riktig, riktigt länge sedan ;) då hade jag tränat upp min kropp så att man kunde se magrutorna...

Det är mitt mål nu, jag ska ha magrutor innan sommaren, grrrr jag ska ta me tusan lyckats med det....

Jag tappade kontakten med livet ett tag

När jag mådde som sämst så jobbade jag inte alls, utan satt bara mitt på golvet ensam i den tomma villan och var helt apatisk och tyckte synd om mig själv, men när det gått två månader och man hade tappat livsgnistan helt så sa jag till mig själv... Kom igen nu Ricke, för fan du måste rycka upp dig ut och träffa folk, du kan inte sitta här och må dåligt!

Visst jag gjorde några små fotojobb utimellan under dom två första månaderna sedan vi separerade, men det var inga feta löner utan man levde som en råtta, samtidigt gick det väl inte så mycket pengar heller, jo jag minns att jag köpte hem mat för i fall mina barn skulle komma och äta, men efter man slängt kilovis med mat som blivigt dålig och inga ungar kom och ät eller hälsa på så har man lärt sig att inte ha mer i kylskåpet än man lyckas äta upp själv.

Tappade intresset för att fotografera

Jag har förändrats en hel del under denna relativt korta tid, tidigare var min kamera fastlimmad i min hand, hade med den överallt, även ibland där det inte var så passande, men jag var bara sådan då... nu efter allt jag gått igenom så är den inte alls med, utan det är bara ett verktyg som jag använder när jag jobbar, lite tråkigt kan jag tycka ibland, fast även om jag tar den med mig så har jag ändå ingen inspiritation att fotografera, jag har ju fotograferat så länge så jag har redan de flesta bilder som man kan tänka sig?  Men jag uppskattar även att vara ledig, ibland gör jag inte ett skit utan är bara ledig från mitt jobb, det har aldrig tidigare hänt i mitt liv kan jag säga, för jag startade eget företag när jag var 23år och det har rullat på sedan dess, fast just nu funderar jag väl mest vad livet går ut på? det är ju inte bara jobb? barnen är ju inga barn längre, måste släppa taget snart då sonen fyller 16år, och dottern blev 18 i mars.

Nej nu ska jag ta tag i mitt liv, jag ska tametusan ha magrutor en gång till innan jag dör, det har jag get mig tusan på... det får bli mitt mål här i livet ett tag framöver, så jag har något att focusera på och ett mål att nå upp till...

uppföljning med bilder före och undertidenbilder samt efter om jag nu lyckas med mitt mål? ska ta dem, men vet inte om jag vill visa dem här på bloggen direkt, för det är ju mycket fett som ska bort först, men när dom är på plats så borde jag ju våga visa en bild ;)

Ha de gott och lev nu, man vet aldrig om man ser morgondagen?

Kramar / Ricke

2010-09-16 17:15   h_pia

Har förstått att du inte har mått så bra, men det känns skönt att höra att du själv har kommit till den insikten att du ska ta steget in i framtiden, och du vet att min dörr, telefon och msn alltid står öppen om du behöve peppas ...och du när du har dom där magrutorna ring mig så kommer jag upp och så tar vi en fotosesstion med dig i studion och mig bakom kameran :-)

kram

Besvara

Svar från RickE.nu 2010-09-17 10:46

Hejsan min gamla vän Pia!
Jo det har varit jobbigt i början av året, men nu känns det bättre och hoppas att det fortsätter så ;) Jag lovar höra av mig när mina six-pack kommit på plats och bokar gärna in en session med dig då hahah...

/Ricke

Svara

2010-09-16 18:45   Annika.N

Härligt att höra att du är på G igen!


Kram

Besvara

Svar från RickE.nu 2010-09-17 10:47

Tack! jo hoppas jag är på "G" nu bara ...
Mvh Ricke

Svara

2010-09-16 19:22   David Elmfeldt

Ricke. Alla slut är början på ngt nytt. Och oftast brukar det nya vara bättre med lite perspektiv!

Lycka till med rutorna, och om du inte redan kan köra 100 armhävningar så har du ett schysst 6v program här. :)

http://hundredpushups.com/

Besvara

Svar från RickE.nu 2010-09-17 10:49

Tack för dina rader David!
Jo det är nog så som du säger och jag tror vi människor har något vi ska lära oss under tiden vi lever, så detta är nog en del av min utveklingsfas ? :)
Tack för ditt länktips, kommer väl till användning!

Mvh Ricke

Svara

2010-09-16 19:51   ae bild

Låter verkligen som att du haft en jobbig period!
Men med den inställningen du har nu så fixar du det säkerligen =)
Magrutor låter ju som ett bra mål att nå.....
Lycka till! Anette

Besvara

Svar från RickE.nu 2010-09-17 10:52

Jo det var jobbigast i början, men jag tror jag fixar detta!
Japp man måste ha mål, och för mig som gillar utmaningar så måste jag sätta en hög ribba, annars ballar jag nog ut ganska lätt ...
så magrutor blir ett bra mål här i livet ;)

Mvh Ricke

Svara

2010-09-17 10:04   Begeistring

Hej Ricke,
det finns vissa här på FS som bloggar som tilltalar mig både i text, tajming och bilder och du är definitivt en av dom. Så visst har du varit saknad och jag förstår samtidigt att du genomgått din tuffaste tid i livet.
Men visst reagerar jag starkt över din rubrik då jag själv är lika gammal och en sak är då säker. Du är UNG, SNYGG och har hela livet framför dig.
Jag brukar säga att jag befinner mig i början på livets eftermiddag. Man mognar så sakta med livets erfarenheter och jag är mycket mer trygg i mig själv idag. Inte vill varken du eller jag vara 20 bast igen?
Jag tror det är viktigt att ha delmål och jag förstår att du vill trivas med dig själv,
tanke på dina six-pack, även om jag vet att den du träffar kommer tycka om dig för den DU ÄR.
Uppskatta livet, Ricke och injicera en stor dos LIVSKVALITET i form av saker du mår bra av. Varje dag.
Du har redan kommit en bra bit på livsvägen.
Ett stort lycka till.
Kram Gitt

Besvara

Svar från RickE.nu 2010-09-17 10:58

Tack så hjärtligt mycket för att jag är en som tilltalar dig som bloggare ;) kul att höra! och att jag varit saknad! Jo det har varit tufft, Jag känner mig inte äldre än 20 år i min hjärna, ibland när man mått som sämst så kan man känna det lilla barnet som fortfarande finns kvar inom mig, men varför jag försöker intala mig själv att jag är gammal beror mest på min son som håller på med mig hela tiden ;) typ, men Pappa inte kan du ha en sådan ungdomsbil ( BMW ) du är ju gammal, eller men Pappa du kan inte ha sådana karlsonger för du är ju ingen ungdom längre... typ så håller han på, fast det hör ju åldern till (15år ) men visst påverkar det en att börja inse att man inte är 20 år längre, men samtidigt som du säger så vill jag inte vara 20 år längre, vill absolut inte gå miste om min erfarenhet och allt jag lärt mig och upplevt här i livet.
Stort tack för dina rader Gitt!
och kram tebax!
/Ricke

Svara

2010-09-17 17:14   Begeistring

Hej igen!
Visst ska vi frambringa barnet i oss och det kommer jag ALLTID att göra, men jag tror knappast att vi vill tillbaka hur vi levde och tänkte som 20 åring. Man var väl näst intill odödlig och rätt egotrippade vid den tidpunkten i livet.
Visst är din son på dig men du är den du är. Möt din ålder med respekt. Det är faktiskt inte så illa att bli äldre.
Viktigast av allt.
Se till att fylla dina år med liv, inte livet med en massa år.

Ta väl hand om dig och se till att ha kul i helgen!
/G

Besvara

2014-04-13 00:05   Leah

Ricke du vet nog inte hur stark du är...Önskar dig lycka till och tro mig du kommer att bli lycklig igen.Och kommer att göra någon lycklig.Lycka till

Besvara