Jag har tittat på bilden och läst ditt inlägg flera gånger. Jag berörs precis som Samuel och tittar på min gamla nalle, som jag ärvt av min storasyster, som råkar fylla 70 idag. Nallen är ovärderlig. Samtidigt kan jag inte låta bli att reflektera över om inte en sådan förlust av ett älskad gosedjur kan vara nyttigt att få uppleva. Många barn idag har inte fått uppleva en enda "upprörande förlust". De har skyddats från de eventuella dödsfall som kan ha skett i familjen av t ex mor eller farföräldrar. Det var mer naturligt förr att man fick se de döda och förhålla sej till det. Samtidigt blir dagens barn matade med "död och förintelse" i dataspel och "nätnyheter". Nu har jag svamlat tillräckligt men du kanske förstår vad jag är ute efter :-)
Hälsningar Lena