Hej Morgan.
Jag känner likadant. Det fanns ingen som tog fotografier på allvar i min familj. Mina barn fotar idag, men det är med mobilcamara.
Däremot har de "ärvt" eller tittat mig lite över axeln. Inbillar jag mig :-)
Så vi (dig och mig) fotograferar mest för vår egen skull och det är bra för mig.
Fin idé med ditt foto som matchar texten perfekt.
Med många vänliga fotohälsningar från Erik.

Jag följer i alla fall gärna fotspåren där på marken. Gillar ju spåren vi lämnar efter oss, den där anonyma bekräftelsen på liv. Särskilt intressant blir det ju, kan jag tycka när de är så pass flyktiga som dessa. Ingen i min släkt följer i mina spår heller, så jag kan sannerligen känna igen mig.

/Samuel