Koll på stan - catwalk och att klara cutten

Har ärende till stan och då hänger ju kameran med. Börjar tycka att det har blivit knepigt att gatufota nu. Som nybörjare i genren gick jag genom olika faser: jag plåtade någon/några som satt på en bänk, och ibland blev det bra, jag kanske fick med någon kontrast/olikhet mellan personerna, eller en rolig gest; jag plåtade människor bakifrån, eller på stort avstånd, tordes inte riktigt rikta kameran mot folk som var vända mot dig, men det blev också bra då och då, ibland fick jag till en spännande silhuett; jag plåtade gatumusiker för att det kändes ofarligt, jag plåtade uppifrån från någon bro eller viadukt, avstånd=säkert.

…då vill jag ha sommar NU!

Någon gång kommer man förbi det här, även om återfall kommer, och inser att gatufoto är svårare än att bara gå ut och plåta på en fikarast. Och då tar det tid och ofta kommer man hem tomhänt. Så kändes det i går och lite så var det i dag. Visserligen har jag ett gäng bilder på minneskortet, men ändå inte den riktiga gatufotohöjdaren.

Tog med denna bara för att personen högst upp i trappan vänder sig om.

För att läsa resten av bloggen är ni välkomna till www.merilaid.se, där får ni också se fler bilder från dagens promenad.

Sommarhälsningar /Matti

Inlagt 2010-08-03 19:10 | Läst 8918 ggr. | Permalink
Nån sa att det i snitt går åt ett par skor till varje bra bild, kanske lite överdrivet, men en del sanning ligger det nog i uttrycket ;)

Jag tycker att du håller fanan högt när det gäller gatufotandet, kul också att följa dina promenader i bloggen. Jag han aldrig se dig i Gnesta, det var synd, men du gjorde väl en snabbvisit med vändande tåg?

Hur som helst skulle det vara kul med en helt öppen gatufotoutställning, gärna i stan någon gång.

-affe
Svar från mattimer 2010-08-03 21:04
Roligt att höra Affe. Jo jag var ute i Gnesta helt kort, hann väl vara där i 25 minuter. Tror inte du känner igen mig. Började hos Krister och berömde hans tatueringsbilder, pratade kort med Bengan och sen med Claes.
Som jag skriver så verkar det ju vara en inkörningsperiod då man går igenom vissa faser, vissa kommer inte längre medan andra ledsnar på att fota samma sorts motiv om och om igen utan letar efter tillfället då man känner Fan, det här blev riktigt bra. Jo, det känns i påkarna när man tuggat asfalt några timmar och det är inte ofta man blir belönad.
Vi var ju några som ställde ut i Blå gången och är man inte rädd om bilderna kan man ju köra det igen, där har man ju helgen på sig innan stadens renhållare städar bort dem.
Sommarhälsningar /Matti
Ha, vi måste ha gått om varandra idag! Jag var både i gamla stan och på NK och kom hem ganska tomhänt på minneskortet men hade desto fler kassar i händerna. Det kallas väl för terapishopping tror jag... SKa försöka hålla mig till att fylla minneskort i fortsättningen, shoppandet brukar inte vara min starka sida, har inte helt kommit över chocken än. Stötte på Bengt i gamla stan, han sken ikapp med solen, alltid trevligt med bekanta ansikten i en stad där man känner få. Tycker nog att skörden är ok, både gårdagens och dagens , kanske inte något som tar en till högre höjder men det är just det som är grejen när man fotat ett tag, som du så riktigt påpekar, det ska en del till för att man ska tas dit. Ha de' /Malin
Svar från mattimer 2010-08-03 22:11
Terapishopping känner jag till, både i stort som smått :-) Fick med mig "fel" kamera, 40D med 50 mm på, kom alldeles för nära då.
Som bloggillustrationer är bilderna helt okej, men jag tycker inte de platsar i GF-pölen. Men på´t igen i morgon.
Ha det bra /Matti
När jag gatufotograferar så blir jag nöjd om jag får en bra bild per timme. Bild som jag tycker håller och som jag kan stå för. Efter flera års GF-plåtande så har jag märkt att denna formel funkar för mig. En bra GF bild per timme=godkänt! Man hinner gå långt på en timme!
Svar från mattimer 2010-08-03 22:52
Det tycker jag är ett riktigt prydligt facit! Jag kanske söker för svåra motiv när jag söker ansikten som uttrycker något, situationer som skiljer sig från det vardagliga på ett roligt sätt, eller absurt eller överraskande. Det är lättare att hitta bra fotomiljöer än dito människor. Tack för kommentaren Roger. Sommarhälsningar /Matti
Det stämmer in på mig med, tycker att det blir allt svårare med gatufoto. Känner igen faserna, hur man trevade sig fram försiktigt och efterhand våga ta för sig mer med kameran. Samtidigt inser jag att jag bara har börjat nosa på gatufoto, finns massor med utmaningar och mycket att övervinna och lära sig. Det är nog det som är lite av charmen med gatufoto.

Nu blir det just inget gatufoto alls för mig och jag tror att jag behöver vila mig ett tag från det. Tycker det är mer krävande än andra kategorier av foto och jag tror man måste tillåta att det blir svackor ibland. Men jag ger inte upp, gatufoto är fantastiskt roligt och jag kommer att göra nya försök lite då och då.
/Janne
Svar från mattimer 2010-08-04 20:36
Jag är ju också bara i början, kanske närmar jag mig slutet av början. Men nu har jag tagit de enkla bilderna och vill inte upprepa mig. Det jag borde göra är att ta en paus från FS och istället söka inspiration i utställningar och litteratur. Sen var det kul så länge jag hade blogg, för där kunde jag publicera bilder, trots att de inte höll för gatufotopoolen. Hoppas det går att återställa mitt misstag så jag kan fortsätta blogga där jag slutade. Tror det kan vara klokt att göra som du: fortsätta gå ut och plåta men med andra motiv i sikte. Dyker det upp ett bra gatufototillfälle så finns du ju där redan. Tack för den givande kommentaren Janne. Sommarhälsningar /Matti