Härlig är jorden… och tankar om gatufoto

Regnigt och grått, läge för gatufoto! Tvåans blåbuss till Norrtull och promenad tillbaka mot Slussen. På Hälsingegatan står en trio och tittar intresserat upp mot taket. Jag korsar gatan för att se vad det var. ”Du kom för sent!” ”Det var en örn som satt på taket, den flög ditåt!”  Nja, kanske inte en örn, sa jag. En berguv kanske (sådana ses i stan då och då). Går sen och spanar uppåt taken och efter en stund ser jag den sittande i en teveantenn. Mer duvhöklik i sin uppenbarelse.

Plåtar lite på måfå. Skridskoåkare på blöt is i Vasaparken, småkillar som skejtar över gatan, folk jag möter. Har ett 16-35 mm på ett 5D mk II och det blir väldigt smått även på relativt nära håll. Längtar efter ett 50 mm.

Tänker mig att testa lite kaféfoto och slinker in på Vetekatten. Fullt och klaustrofobiskt trångt. Snabbt ut igen. Tar några bilder ändå, som blir härligt korniga. Gillar korn!

Det blir istället förra lördagens fik, Mäster Olof. Tar en bild av en anställd som häller över skummad mjölk i ett par kaffeglas. Tyska kyrkan spelar ”Härlig är jorden…” så där lagom klockspelsfalskt när jag lite senare tar mig mot Slussen. Möter en gammal polare på Västerlång. Han ska kolla Galilei på Nobelmuseet, ni vet han som uppfann den första fågelkikaren.

På Slussen sitter en tjej och pluggar, tar ett foto .

Funderar lite på tillvägagångssätt, motiv och utrustning för gatufoto när jag sitter på bussen hem.

”Kärnan i gatufotografi består tillstor del av en strävan att arbeta så obemärkt som möjligt. Med sin ”dolda kamera” bemödar sig fotografen om att skildra vardagslivet och för honom okända människor på gatan så ärligt och uppriktigt han förmår.”

”För Paul Strand blev fotograferandet på gator och torg ett sätt att utforska och rapportera om livet i hans egen tid. Han utnyttjade en serie smygporträtt från New Yorks gator, närstudier av människor ”upptagna av den dagliga livsprocessen”. Citaten hämtade ur ”Gatufoto – det klassiska sättet.

Smygfoto, närmast föraktat av vissa, är med andra ord EN metod för gatufoto. En annan, hittad i samma kontext, är att beskriva som ”hit and run”. Snabbt tätt inpå, skjut, och sen snabbt därifrån. Bruce Gilden, William Klein och även HCB använde sig av denna metod. Jag har ”smygfoto” och snabbfoto/snapshot bland mina metoder och tänker inte be om ursäkt för någon av dem, eller försvara dem.

För mig räknas resultatet, bilden. Vilka fotografer redovisar tillvägagångssättet?

Återkommer med fler tankar vid kommande bloggtillfällen.