Gatufoto - "it´s the Swedish law", Ohly-spotting, annars mest grått

Helg igen, och då måste man ju bara in till stan och fota! Åker till Stockholms Östra station och tittar in i entréhallen. Där finns ett café och en trappa upp finns en restaurang med pub. Det är öppet ända upp till ett mycket vackert utsmyckat tak. Plåtar runt lite där nere innan caféinnehavarna, en man och en kvinna,  pockar på uppmärksamhet. De förklarar för mig på engelska att jag inte får fotografera där. Jag påtalar att det får jag visst eftersom det är "public space". Där ute, okay, men "not inside the company" och menar bakom disken, "it´s the Swedish law", ler kvinnan.  Det är ju fel, men jag ser ju ingen anledning att tjafsa om det, har inte för avsikt att plåta hur ett litet café ser ut bakom disk. Men det jag ser från allmänt område, om så in i ett café, får jag ju fotografera.

Ute har det börjat regna. Jag letar mig ner genom Humlegården. Hör vårens första bofinkdrill. Hör också en konstig vissling, vad kan det vara för fågel? Först en entonig vissling, sen fler toner. Drar mig mot ljudet för att om möjligt kunna se storleken och formen på fågeln. Får istället långnäsa. Det är ett lag snöskottare som visslar när de skyfflar ner blötsnö från taket.

Tar bilder på folk i parken. Slaskigt, regnigt, grått. Stureplan och Kungsgatan upp mot Hötorget och till sist tar jag mig ner till Centralen. Får inte till några bra bilder alls. Tycker jag missar i skärpa och i det mesta. Leker länge med olika motiv men det blir inte bra.

Promenerar mot Slussen, stannar till vid trappan från Järnvägsparken upp till trafikleden ovanför. Vem behöver den, vem vill dit? Gillar trappans sväng och väntar en stund på att någon vänlig själ ska dyka upp och förgylla min tilltänkta bild. Till sist kommer hon, men vänder på nedersta trappsteget.

Mot Rosenbad, under Vasabron, till Drottninggatan.

I Gamla stan tittar jag till min, och mångas med mig, älsklingsarkad. Här kan jag Ohly-spotta och jag finner också en öppen dörr till en restaurang. Därinne skymtar en våg. Återigen vill jag ha någon människa med i bilden. Till sist kommer en restauranganställd och kikar ut en kort stund innan han stänger dörren.

Möter en leende herre på Kornhamnstorg. – Det finns Instamatic, säger han och tittar på mina Canoner.

Är inte särskilt nöjd när jag kommer hem. Många bilder tagna, men få värda att spara. Men de får en chans till.

Tack för att du läste ända hit, och tittade på alla bilderna. Kommentera gärna, så blir dagen mindre grå till slut ;-)

Hälsningar /Matti

Gatufoto - Folk förstår inte…

I dag är det den stora dagen då hugade gatufotografer har chansen att mötas lins mot lins, nylle mot nylle på NamKang. Och jag är en av dem.

Soligt och varmt är det, så dagen måste ju utnyttjas maximalt innebärande en fototripp på stan. Har kollat in ännu en skaplig trappa, den från Kungsgatan upp till Regeringsgatan. Ställer mig därför där och väntar på att det ska komma någon nerför densamma. Det stinker piss nå´t så in i… En ung man kommer till sist ner och jag tar säkert sju-åtta bilder innan han hinner för nära.

– Nu förstörde jag bilden för dig, säger han. – Nej, tvärtom! Jag har väntat länge på dig, säger jag.   – Oj, tack, tack!  

Jag går längs Regeringsgatan och stannar vid trappan som kallas Snickarbacken. Här tog jag för ett bra tag sen en bild jag fortfarande är mycket nöjd med, "Var tog ungdomen vägen". Ni får se den igen här:

Här är det heldött, inte en människa i närheten av att vilja gå vare sig upp eller ner i trappan. De jag ser nere på gatan ska alla in i Finlandiahuset. Så jag går ner själv och ut mot Birger Jarlsgatan. Eftersom det är gatufototräff håller jag utkik efter möjliga deltagare och faktiskt skymtar jag en, hundra meter bort. När jag senare kommer ifatt står han och passar vid en färggrann port. Nilserik Larsson, I presume, kunde jag ha sagt, för jag känner på mig att det är han, Eskilstunas Fan Ho. Strax kom nerför tvärgatan en kvinna i perfekt röttochsvart till Nilseriks komposition och jag lämnar Nilserik att ta sin bild.

Kommer fram till Kungsgatan igen och ser en liten tjej i lila, urless på morsans eviga mobilsnackande.

Ser p-huset Parkaden och tänker att jag ska ta mig en titt, för som icke bilägare är jag inte ofta i den miljön. Tar en bild i trappan och tycker det ser ut som om att personerna på bilden inte är överens om var de ställt kärran. "Den står högre upp!", "Nej, kommer du inte ihåg att vi ställde den på plan 1?" Mannen går ifrån för att ringa efter hjälp.

Får tillfälle att ta en knasbild. Gillar dem! "Se mannen", döper jag den till. Går runt parkeringsdäcket på plan 2, men tycker inte att det blir så bra. Riktigt knepigt ljus.

Bokskotten lockar med rea och jag kollar så klart fotoböcker. Men de är inte billiga, nära fyra hundra för de jag skulle kunna tänka mig att köpa. Kommer därifrån med en bok om surrealism för 59:- i stället. Några av bilderna i den ska jag vid tillfälle visa mina sexåriga elever så de förstår att det de målar och ritar inte måste vara föreställande och att det blir bäst när man har kul.

Hittar en tjusig vägg och ställer mig och väntar på att någon ska gå förbi mellan mig och väggen. Spanar in en ung man och höjer kameran till ögat, väntar, väntar. Var är han? Då har den rackar´n smitit bakom mig och för att inte komma i vägen. Folk förstår inte. Dags att gå mot NamKang. Där utanför träffar jag Eva Silver-Granhall och Annelie Worgard och några ytterligare släntrar in medan vi står kvar i solskenet. En massa bra bilder väntar på oss och vi hinner nosa på frågor om bland annat etik. Ett par bilder till hinner jag ta innan dagen är slut. Ärligt talat vet jag inte om jag tog dem innan eller efter.

Ibland slinker det med ett och annat gatuporträtt. Det här gillar jag för minen, den man får när man inte får sin halsduk att göra som man vill. Tar ett tunnelbanefoto också och tycker det blev rätt bra med blicken hos den kapade killen och koncentrationen hos mobilspelaren.

Sent blev det, men ännu en blogg är skriven. Tack för att du läste och tittade på bilderna. Tusen tack till om du dessutom vill kommentera text och/eller bild. 

Hälsningar /Matti

Gatufoto - Förbjudet att leka i tunnelbanan

Tar en utflykt till Liljeholmens tunnelbanestation denna soliga men iskalla söndag i mars. Har länge haft en idé att plåta i tunnelbanehallen, i det speciella ljus jag inbillar mig finns där. Stationen visar sig vara vänd åt fel håll i förhållande till solen så det blir att mjölka trappor igen. Leker lite med perspektiv, vinklar och linjer.

Lek med vinklar och linjer.

Det är inte så mycket folk i rörelse och jag väntar in flera tåg innan jag får lite ordning på den mänskliga närvaron. Hittar en trappa som är lovande, men den används inte alls under helgerna. Ovanför en annan trappa finns en trevlig sväng som jag gillar.

Åker tillbaka en station och kliver av vid ett iskallt Hornstull. I lä är det varmare och jag strosar Helenelundsvägen österut och kommer snart in på Bastugatan. Här ser jag första vårtecknet: en sparkcykel har tagits ut i solskenet efter en lång vinter.

En undulat har flugit ut genom ett tillfälligt öppet fönster och efterlyses av matte på en papperslapp. Träffar strax en fågelskådande familj i en park men storlagen utsikt över stan. Småtjejerna åker stjärtlapp medan mamma och pappa skådar. Hittills har de sett en duvhök och en misstänkt korp i sin Swarovskitub. Tranor hade de sett häromdagen. Glömmer att fråga om de sett en undulat.

Ovan Besvärsbacken står ett par söderkisar och samspråkar och minsann vårspritter det inte lite i benen på den ene.

Allsvenskan i fotboll rullar ju igång i helgen och i morgon. På Bastugatan dribblar sig ett syskonpar uppför med god bollkontroll. Säkrare vårtecken finns väl inte!?

Tack för att ni läste och tittade på bilderna. Kommentera gärna, är ni snälla.

Hälsningar /Matti

Gatufoto - Katarina Maria Montelius

Massor av bilder!

Tredje gatufotopromenaden på lika många dagar. Har inga planer på vart jag ska bege mig, men det blir lite trappor inledningsvis. Tar några bilder uppifrån i Katarinatrappan (?), som mest blir konstiga (en ser ni här, döm själva).  Färgbilden blir hyfsad, även om jag inte får perfekt skärpa.

På vägen tar jag en bild in i Katarinagaraget, fortfarande inspirerad av gårdagens Dawid-utställningar. År 2030 plockar jag fram den igen och ser vilket värde den har då. Gillar särskilt benen bakom bildörren.

Travar på Glasbruksgatan nedanför Mosebacke och Kägelbanan och spanar lite i trappan upp mot kyrkan och Svartensgatan. Väntar på att den snöskottare jag hör bakom hörnet ska dyka upp på den del av terassen han skottar och som jag kan se från där jag står. Det gör han inte. Halt och slirigt är det och jag tvingas ofta gå mitt i gatan för alla snörasvarningssskyltar.

Nästa trappa är i slutet av Maria Prästgårdsgata. Här hänger en kavaj och jag plåtar en ung pojke som kommer mot mig. Tycker det kunde vara en kul bild. Killen tycker i alla fall att det är kul.

Följer Timmermansgatan över på andra sidan Hornsgatan och hittar ett vackert par cyklar.  En herr- och en dam-. Är så i Mariakvarteren igen, en riktigt tjusig och pittoresk rest av gamla Stockholm. Går ut på Monteliusgången och hittar lite folk att plåta och en vacker utsikt att begapa.

Har ett större tålamod numer och kan stå och vänta när jag hittar ett trevligt fotoställe. Ibland väntar jag förgäves och kammar noll, eller å blir det inte så bra som jag tänkt mig. Det sistnämnda när det är "ointressanta" människor som dyker upp i sökaren, typ turister med kameror. Batterierna börjar ta slut. Kamerans, inte mina. De senaste dagarnas fotograferande har gett ett sug efter ett 50 mm. 16-35:an som jag har på 5DmkII:an måste jag gå så nära med och 60 mm som jag har på 50D kommer jag för nära med, det blir ett kort tele.  Har kommit över de känslor som hindrat mig, och fortfarande hindrar många, att fotografera människor på nära håll. Ingen har sagt något negativt, men man får välja sina fejor (ansikten).

Passade på att ta en bild ner mot Söder mälarstrand, då vägkrysset var fint.  

Vet inte vad parken heter men de ser ut att ha det rätt bra där.

Tar några bilder från Bastugatan innan jag avslutar promenaden.  Bloggen slutar här. En massa bilder får ni, 11 st, kanske för många egentligen. Men ingen kan ju säga att det här inte är en fotoblogg ;-)  Tycker ni att någon/några var bra, får ni hemskt gärna kommentera. 

Hälsningar /Matti

Gatufoto - Dawid, Elvis-Elvis, ikon och kontrast

Vårkänslor! På med vårkläderna och vårskorna, barhuvat och inga vantar! Härligt - i fem minuter. Mössan har jag stoppat ner i kameraryggan, men händer och tår kommer att lida.

Inte mycket folk på Galleri Double Elvis, än.

I dag är det Dawid 3+1 som gäller. Ni som läste DN:s motorbilaga kunde på sista sidan läsa om Björn Dawidsson, "Dawid", och hans intresse för bilar och bilism. Vernissage på tre gallerier denna lördag. Jag börjar med Double Elvis där temat är parkeringsgarage och bilar inslagna i presenningar och bakom galler. 

Här baxar vi soffa!

Fortsätter ner till Galleri iIkon. Här är det fokus på racerbilar och här finns Audi, Maserati, Ferrari med flera sida vid sida. 

Pastisch på Dawid

Det är fullt med folk ute i vårsolen och jag tar några vimmelbilder här och där. Lite a la Lasthein, inspirationen kommer nog därifrån. Tar en pastisch på Dawid när jag passerar ett öppet garage.

Dawid själv, med blommor

Avslutar vandringen på Galleri Kontrast och här är det riktiga vernissaget. Vin och ostpinnar, fullt med besökare. Jag ser fotograf Dawid himself och väggarna är fulla med hans bilder från ett svunnet Stockholm och stadsdelen Sibiriens bilhandlarkvarter. Tagna med småbildskamera mellan åren 1969 och 2009.

Vid Maria Prsästgårdsgata

En liten kille begrundar en bild på en man som ligger under en jeep, med kroppen vikt runt höger framhjul. "Pappa, jag tror han är död!" "Nej, han ligger nog och mekar."

Ni får ett par bonusbilder också. Hoppas ni gillar dem.

Tack för att du läste och tittade på mina bilder. Som alltid blir jag glad om du vill kommentera bild och/eller text.

Hälsningar /Matti