Om en livsresa denna första dag på året.

Jag önskar er alla ett fantastiskt bra år 2019.

           om kropp/själ ljus/mörker.

”Det är inte lätt födas till det duktiga barnet
med krav som jag tog med mig i livet.” 
Så börjar denna bok som jag  fått ur trycket.

 Mina tankar har jag skrivit ned under en tid
av djup depression. 
Att ge ut boken  känns viktigt då var femte svensk har
eller kommer få denna “folksjukdom”. där lidandets
dalgång börjar.
Ingen skall behöva känna sig nedtryckt ensam. 
Vi är många som fått hjälp klättra upp ur denna
”djupa brunn”.

Boken innehåller 52 sidor med bilder och "tankar" men
även text om de orättvisa händelser som jag fick uppleva
på grund av min depression.
Många läkare som jag träffade har inte haft den utbildning
om psyket som de borde ha. Kropp och själ hör ihop.

Jag är lycklig som blev frisk igen men det tog lång tid.

Hälsningar
Gun-Inger

Ni får ursäkta jag behärskar inte ännu lägga bilder och text som jag önskar.
Om jag kommer fortsätta här på FS kommer jag lära mig det.

2019-01-01 22:33   Khalad

Det är nog svårt att förstå för oss som inte varit där tror jag. Mörker och ljus växlar ändå också för oss andra också, så en liten aning finns kanske där. Att du trots din depression kunde skriva ner något gör intryck på mig. Tror också att skrivandet kan hjälpa en smula. Önskar dig ett riktigt bra 2019 och hoppas få se dig här då och då/ Björn T

Besvara

Svar från Gun-Inger Arvidsson 2019-01-02 12:39

Det är så med allt Björn ingen förstår något som inte är självupplevt. Lätt säga man förstår det vanligaste är att man säger det till en människa som mist sin livskamrat "jag förstår det måste vara ensamt" men hur skall jag förstå det som inte varit med om det.

Jag ramlade en februaridag rakt ner i skrivbordet på tingsrätten bland de handlingar jag då höll på med att färdigställa...så fort går det inte fick jag någon varning mer än att alla tyckte jag borde lugna ner mig en aning.

Att skriva skriva och gå ut på promenader var de första råden jag fick av min läkare. Jag vet jag lämnar ut en bit av mig själv men kan det hjälpa en enda är mycket vunnet. De som köpt boken har skrivit "att det känns som jag skrivit den". Vi är alla i samma båt när vi hamnar i en depression med den hemska ångest som följer.

Nu hoppas jag att återvända till FS annars måste jag sluta helt vara här. Det är dåligt intresse av de som läser våra bloggar att kunna skriva någon rad. Jag tror många fotografer är väldigt egotrippade. Inte vi som varit med i många år men kommande generationer tyvärr.

Ha ett fint år med din fina familj.
Hälsingar
Gun-Inger

Svara

2019-01-02 00:55   Lena Holm

Jag kan bara säga att jag hyser stor beundrar för det du åstadkommit och att jag önskar dej det bästa under 2019.
Kramar från Lena

Besvara

Svar från Gun-Inger Arvidsson 2019-01-02 12:44

Hej Lena visst det är att utlämna mig själv helt men som jag skrev till Björn om jag kan hjälpa en person är det värt mycket för mig.

Jag gissar att många vet inte vad de skall skriva om min blogg ändå är det enbart bilder som inte är de som berör mest som jag lagt ut.

Jag önskar naturligtvis ett år som kan bli bra för er men väl är vi vet inte något om det någon.

Därför tänker jag vara positiv så länge som jag har det så bra som jag har det nu i vår älskade lägenhet där livet blev så enkelt att leva.
Hälsningar
Gun-Inger

Svara

2019-01-02 16:01   Vibybo

Visst hör de ihop! En kropp utan själ är ju död. Själslig läkning kräver en del, och jag är verkligen inte säker på att landstinget kan leverera det.

Besvara

Svar från Gun-Inger Arvidsson 2019-01-03 23:04

Nej du har så rätt det gäller komma till en duktig psykolog samt en psykiatriker som verkligen kan detta och vill hjälpa patienten. Jag hade turen att få båda delar. När min psykolog slutade arbeta i Hässleholm 2011 så ville hon att vi skulle bli vänner och träffas privat. Hon är från Malmö men bor i Köpenhamn. Det har berikat mitt liv mycket då vi är ungefär samma personligheter där det händer otroliga saker när vi är ute tillsammans.

Jag hade gallsten och fick uppsöka nio läkare innan den tionde opererade mig. Allt för det var under tiden jag hade min depression. De tog mig inte på allvar än jag var röntgad.
Har skrivit om det i boken.

Önskar dig fina dagar med hopp du frisknar till
hälsningar
Gun-Inger

Svara

2019-01-02 18:18   gertphoto

Hej Gun-Inger Gillar din första bild man kan se livet i den ljusa sidor. mörka sidor och de grå sidor Du får ha ett bra år 2019 Hälsningar. // Gert

Besvara

2019-01-02 21:30   Ingela Ring

Bra skrivet. Säkert en bra och viktig bok. Önskar dig ett gått nytt 2019 ;-)

Besvara

Svar från Gun-Inger Arvidsson 2019-01-03 23:07

Tack Ingela så är det verkligen. Jag har inte marknadsfört den ännu för jag har haft så mycket med den lilla älskade rälsbussen.
En fotograf har köpt den och skrivit att det är exakt som hon hade det så hon skrev "jag hade kunnat skriva boken på samma sätt".

Jag önskar dig ett fantastiskt år 2019 må det bli så.
Hälsningar
Gun-Inger

Svara

2019-01-03 08:56   Bjarne

Tack för att du delar med dig Gun-Inger! Det glädjer mig att du blivit frisk nu. Bilderna och texterna du visar här är verkligen tänkvärda. Det är nog många som har liknande upplevelser och det är viktigt att förståelsen i omgivningen blir större än den nog är nu. Där tror jag din bok kan göra nytta, både för drabbade och andra som kommer i kontakt med dem.
Med önskan om ett gott 2019!
BJarne

Besvara

Svar från Gun-Inger Arvidsson 2019-01-03 23:13

Tack själv för du skriver till mig.
Precis det tror jag att många borde läsa den särskilt anhöriga för de har svårt få grepp i början vad det handlar om. De kan inte ta emot det när en som är nära blir sjuk på detta sätt. De flesta försöker någon gång ta sitt liv men lyckas inte för de vill egentligen inte då det är ett rop på hjälp. Det drabbade mig också men varken jag eller mina nära har kunnat förstå detta. Jag kände mig som huvudpersonen i en film både när jag låg där med slangar överallt och nu efteråt tror jag inte det var jag. Det var 2005.
Jag är så tacksam mot min psykolog och psykiatriker som tog hand om mig då och sistnämnda vill fortfarande se mig varje halvår då jag fattas serotonin och måste ha en tablett för detta. Om du orkar kan du läsa vad jag skrev till Stefan.

Ha nu bra dagar
Hälsningar
Gun-Inger

Svara