Buss mot Lofoten Blogg 4 Kiruna

Så kom vi till Kiruna som ni redan vet. Jag började bli bättre redan sen kväll.

Kiruna är den kommun jag längtat i flera år att få komma till igen. Det beror helt klart på att där finns ljuset. Även om det inte går  se midnattssolen så är det fantastiska  att det är ljust dygnet runt.

Klockan tolv på natten.

Här är beviset. Jag har tagit denna bild från vårt hotellrum klockan tolv på natten. I bakgrunden den berömda kyrkan.

Nedanför vårt rum stod dessa män och letade efter något. Jag gissar det är midnattssolen för de har säkert fått reda på att man måste komma på en höjd för att se den. 

Så började det när Kiruna grundades år 1900

Detta foto finns i Gruvstadsparken. Det visar det första huset med den flicka som föddes som första barn i den nya staden. Hon fick namnet Kiruna.

LKAB med gruvan har alltid haft stor betydelse för Kiruna. Stadens grundare är Hjalmar Lundblom som  var LKAB:s första disponent.

Kring gruvan byggdes hus upp. Kiruna skulle inte ha en rutnätsplan utan följa de topografiska förhållandena och naturens förutsättningar. Därför blev staden mycket kuperad. Gatorna följer terrängen i ett oregelbundet mönster så att de kalla vindarna bromsas upp.

Här syns några av husen som byggts samt gruvans slagghögar.

Gruvan.

Översiktsbild på en del av  gruvområdet.

Här syns dammen som tillhör gruvan. I bakgrunden syns Kebnekaisemassivet. Vid klart väder går det se Sveriges högsta fjäll med Sydtoppen.

Jag avslutar dagens blogg med denna motljusbild som visar den vackra natthimlen när det är molnigt

Jag fortsätter med att berätta om vad som skall hända i Kiruna nu när de skall flytta bland annat de hus som ni ser ovan. 

Det beror på en lutande skiva av magnetit som lutar under stadens centrum. För mig är det svårt förstå hur detta skall kunna genomföras. Men så är det.

Nu börjar en ny vecka som jag hoppas blir underbar för oss alla.

Gun-Inger

Buss mot Lofoten Blogg 3 Kyrkstaden Lövånger, Storforsen och Polcirkeln.

Dagens tur 60 mil.

Nu börjar vi närma oss det jag längtat så mycket efter att få se och uppleva nämligen Inlandsvägen och Inlandsbanan. Jag har åkt där många gånger av olika anledningar.  En gång  med buss från Kiruna till Mora. Det var en upplevelse i sig. När jag fick vara med och dokumentera Inlandsbanan med SJ Fritidsförening åkte vi från Gällivare till Östersund. 

Kyrkan och Kyrkbyn i Lövånger.

Kyrkan uppfördes omkring år 1500 och ersatte troligen en äldre kyrkobyggnad. Nuvarande kyrka har en stomme av gråsten och består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia och vid långhusets sydvästra sida ett vidbyggt vapenhus.

Vi stannade i Lövånger på förmiddagen för att ta fikarast och uppsöka toalett. Eftersom tiden kändes knapp gick jag först till kyrkan där toaletten var.

Därefter gick jag ensam upp i kyrkstaden.

Lövångers kyrkstad har anor från 1600-talet i Lövånger, Skellefteå kommun. Den ligger mitt emot  kyrkan. Där finns 117 stugor samt 30-tal stallar. Tolv av stugorna är i privat ägo, övriga förvaltas av en kyrkstadsstiftelse.

Jag blev så överraskad av att se denna kyrkby så jag glömde både tid och rum.
Där var fler hus än jag tänkt mig med ängar emellan. 
Jag förstod efter en stund att jag absolut inte visste var bussen var.
Än jag gick upp på högsta punkten kunde jag inte se den.
Däremot såg jag två andra bussar.

Om jag hade sett var solen stod när vi gick ur vår buss skulle jag kunnat orienterat mig, men njet, nu var goda råd dyra. Jag gick ner utanför kyrkstaden så jag kunde se kyrkan.

Gissa om där mot mig kom en moloken reseledare och en arg man, sistnämnda
var min livskamrat. Intet annat att göra än gå in i bussen och be om
ursäkt med orden "jag fick i vart fall bilder av något ni inte sett".
Så var det.

Storforsen - Piteälvens pärla

Det är svårt att beskriva Storforsen med ord. Storforsen har fascinerat människor i tusentals år och lär göra det många år till.  Att se forsen en vinterdag, frusen och insvept i vitt är stort. Att se forsen om sommaren är än större. Då är hon vild och egensinnig, mjuk och sensuell på samma gång.

Det är Europas största obundna fors. Fallsträckan är 5 km och fallhöjden 82 m. De sista två km faller älven 60 m. Förutom själva forsen kan man se "Döda fallet", jättegrytor och raviner med sällsynta växter. Från Wikipedia.

Vi stannade vid forsen för att fika lunch. Därefter blev det inte tid till att följa forsen upp till Döda fallet, se lilla bilden. Det är den stora stenen som sticker ut i forsen högt upp. Jag fick ta min bild genom fönstret på restaurangen för att få med hela forsen. Sorgligt inte få höra forsens brus.

Med tanke på dagens tidigare händelse vågade jag
absolut inte ge mig i väg. 

Polcirkeln.

Jag kan tänka mig de som aldrig kommit över Polcirkeln här på Inlandsvägen blir besvikna när de ser min bild. Men detta är markeringen i naturen där.

Sedan finns där naturligtvis en massa tavlor att läsa med mera.

Vi hade eftermiddagens fikarast där och det bjöds på Vargtass = vodka/lingondricka. Det gjorde susen för en del resenärer. "Tungsintheten" släppte på en del som inte pratat tidigare i bussen. 

Nog kände jag att där var mer vodka än lingondricka.

Färden fortsatt utan uppehåll genom mitt älskade Jokkmokk där jag har så många positiva minnen ifrån samt Gällivare mot Kiruna den stad jag önskat så länge få komma till.

Sameslöjdens mecka.

Denna kväll fick jag tillbringa på hotellrummet då jag fick känning av min glutenintolerans på grund av att jag ätit panerad i fisk på lunchen. Det är många år sedan jag var så sjuk.

Ha en fin söndag

Gun-Inger

Buss mot Lofoten blogg 2 Sundsvall, Höga kusten och Umeå

Från Gävle till Umeå 52 mil.

Efter glada Hudik med sina pittoreska hus kom vi till Sundsvall. Efter en brand 1888 där staden ödelades hade det byggts hus som jag enbart tidigare sett på Strandvägen i Stockholm. Jag hann ta några bilder från Stenstaden som blev namnet efter branden då husen inte återuppbyggdes i trä.

Hirschska huset.

Huset byggdes i spekulation vid Stora torget. Det byggdes i två etapper ...var färdigt 1891.

Fontän med skulptur av Sofia Gisberg.

Granska huset

vari har funnits Sveriges elegantaste apotek.  När Grans första hus försvann i lågorna byggde han detta vackra hus. Där var affärslokaler i bottenvåningen och lägenheter i övriga våningar. Numera är det kontorslokaler där.

Jag tror inte det blir så men jag skulle gärna vilja komma till Sundsvall igen då jag är så intresserad av arkitektur. På bussresor blir det så kort tid man får fotografera. 

Höga kusten bron
där vi fikade på eftermiddagen. 

Jag måste få skriva att vår bro i Skåne är mycket vackrare att fotografera. Däremot måste jag erkänna att jag inte kunnat tänka mig att denna var så hög. Vilket byggnadsverk. Det imponerade verkligen på mig.

Där kör en röd bil precis vid bropelaren i mitten på bilden. Vackra omgivningar var här med de blå bergen i bakgrunden.

Umeå
"björkarnas stad" 

En dag efter branden i Sundsvall 1888 började det brinna i Umeå. Det sägs att björkalléerna gjorde så branden inte blev så omfattande som den kunde ha blivit.

På grund av att Umeå skall fira jubileum nästa år så var där uppgrävt på många ställen samt olika renoveringar på gång. Hotellet med sin höga björk.... villorna många i vart fall var omgivna av björkar likaså kulturbyggnaderna. Umeå är en skolstad men det märktes inte denna kväll. Däremot märktes den vackra Ume älv som breder ut sig  innan den rinner ut i havet.

Jag önskar er alla fotovänner en underbar lördag

Gun-Inger

Simrishamn där turisterna har kommit med fyrbenta vännerna.....

Var i Simrishamn i dag. En liten sommarkommun som blomstrar upp på alla sätt när juli kommer.

Vem som är människans bästa vän gick inte ta miste på ...oj så många fyrbenta vänner här fanns....

Vad som tillhör en bra dag är helt klart att få köpa glass

Vi åkte buss från Simrishamn mot Lund. Jag har aldrig åkt på den vägen tidigare. Vill vissa den oinvigde en vacker vy från Skånska slätten 

med önskan om fortsatt fin sommar på alla sätt.

Gun-Inger

Buss mot Lofoten blogg 1................det Glada Hudik.....

Nu har jag kommit hem från min och livskamratens nostalgiresa. Från Skåne till Lofoten med buss.

Att fotografera var inte det lättaste då vi inte fick ha för långa pauser. Jag har tagit dokumentära bilder från de ställen vi rastade på. Första dagen blev det sen kväll när vi kom till Gävle. Där skulle vi enbart sova och iväg genast efter frukost. Åkt cirka 70 mil.

Dag två var första stopp Hudiksvall där jag aldrig varit tidigare. Glada Hudik visade sig vara en liten pittoresk kommun. Jag hann med en liten vandring från sjöbodarna till kyrkan.

__________________________________________

Sjöbodarna 

Nostalgiska trähus

Jakobs kyrka  byggd 1672

Anslagstavlan viktigt inslag i "stadsmiljön" ....

....ävensom tjejen som sålde jordgubbar. Hon berättade att snart var det festivaldags.

Hudiksvall har ett järnvägsspår som går under stadshotellet lite unikt

Som minne av denna bussresa kommer jag lägga in bilder från de olika ställen vi fick ha fikarast på.

_____________________

I dag har jag varit på Malmö Konsthall. Utställningarna där var sanslöst häftiga.
Jag kommer säkerligen åka dit igen.

Jag önskar er alla en underbar helg med hopp sommaren kommer åter till er alla....

Gun-Inger