Analogt till digitalt eller tvärtom.......................
Vissa bilder livar upp mig så var det i dag trots kalla vindar med regn......
I dag har jag kastat alla svartvita filmer jag och livskamraten tagit på Irland. Jag har skannat av alla bilder jag vill bevara - till vad vet jag inte just nu. Samtliga album har jag också löst upp. Jag vet att ingen vill ha dessa efter oss.
En sak är säker ... att jag fick en energi/glädjekick när jag tänkte på den gången det var fotboll mellan Cork och Dublin...
...för jag blev bjuden på starkt thé av denne killen och hans kompisar. Ett härligt gäng supportrar till Cork.
En annan kompis satt som en pösmunk i ett träd i går kväll efter det han hade slagits och försökt köra bort en rival
det är vår koltrast Sotis som bott här många år nu.
De första vår blommorna har blommat över...
....vi har enbart några krokus kvar mot norr där de blivit försenade.
Jag önskar er alla en underbar Valborgsmässoafton var än ni tänkt fira den
Gun-Inger
Visst är det härligt med att ha en kamera till kompis också.
Bild från 1915 blev jag lycklig ägare till..............
Visst går det läsa mycket ur denna bild. Jag är lycklig ägare till den nu genom att jag kunnat skanna den. Den lille är min far som föddes 1915 som nummer tio i syskonskaran. Lite Carl Larsson är det över bilden.
Här stå min mor förmodligen väntar hon på att min far skall komma. Jag vet att hon sytt sina kläder själv då hon gick på skola för att lära sig just sy. En vacker bild som är tagen 1935.
Så växte den lille killen som skulle bli min far. Här har han hämtat min mor. Verkar som det skall bli en åktur i bil. Vet intet om bilden men det är inte min fars bil. Han har lagt hatten så käckt på biltaket.
Far var tidigt politiskt intresserad och jag minns att han alltid demonstrerade. Det är han som går längst fram till vänster i bilden. Jag vet inte årtalet men det bör vara på fyrtiotalet
Undrar om det kommer stå samma första maj i år.
Bilderna är skannade från min fars album som vår son nu är ägare till. Viktigt att det bevaras för kommande generationer.
Ha fin söndag på er
Gun-Inger
Snigelparty var det i dag ävensom glödande solnedgång....
Dagen började med att jag fick syn på sniglar i fyrtal hade sammankomst på trottoaren. Jag kan inte böja mig så det fick bli "ovanifrånfoto".
Jag skulle gå till sjukhuset och lämna prover. Denna björkdunge tyckte jag var så vacker. Vet inte själv varför då intet löv sprungit ut ej heller fanns något vårlikt på marken.
I kväll blev plötsligt vår innerstad så vacker ...det var som de eldade någonstans
Inte ofta jag ser detta ljus på himlen mitt i centrum.
Ha gosig lördag med hopp det kommer lite värme till oss
Gun-Inger
Måste försöka stressa ner mig vad är bättre än Fotosidan............
Eftersom våren blev sen är det stressig inom mig för att hinna med trädgården. Jag klippte inte ner våra perenner på hösten. Expertisen påstår frön skall vara kvar till fåglarna. Mina muskler har värkt ..........tröttheten har infunnit sig.
I dag var det tema grönt på Sverige i Foto ...känner det avstressande sitta titta på dessa bilder det måste jag erkänna......kom en varm längtan inom mig
när bokskogen ser ut så här i min lillskog då är det underbart att leva
en fågel har kommit med ett frö till denna perenn
hibiskusen har jag köpt till livskamraten som sköter den på bästa sätt
Jag vill ge den även till alla er på Fotosidan som en hälsning denna kväll
Gun-Inger
Om jag inte ägt en kamera hade jag aldrig fått kontakt med dessa...
Visst är det så att min kamera har gett mig många härliga kontakter
på olika ställen när jag minst anat det.
Ni måste få träffa samen Petter Pirtzi som jag träffade i Jokkmokk. Det var när jag var med och dokumenterade Inlandsbanan. Jag träffade en rallarhustru som presenterade mig för honom.
Jag fick veta var han bodde så jag skickade ett kort till honom när jag kom hem. Han hade aldrig fått ett enda kort tidigare så han hade visat det för så många. Nu är han i himlen sedan många år.
Jag fick inte veta vad denna rallaren hette. Däremot berättade han för mig om det tunga arbete som det var att vara rallare. Han brukade sitta på denna bänk med hopp det kom någon att tala med.
I Dublin träffade jag denne kille som jag tyckte såg så käck ut i sina slitna jeans. Lite blyg var han allt men att ställa upp på ett foto hade han ändå inget emot.
Denne gentleman tyckte också om att bli fotograferad. Jag gillade olikheterna på denna generation och den yngre.
Gladast av alla denna dag i Dublin var fotbollsfanset från Cork som skulle heja fram sitt lag.
Denne man såg jag ofta på olika gator. En dag frågade jag honom om jag inte kunde få ta en bild vilket han inte hade något emot.
Lite olika män som jag aldrig hade fått kontakt med eller kunnat byta ord med om jag inte ägt en kamera. Så visst är det härligt med en kompis som ger mig chans att få så många fina minnen.
Ha en fin måndag
I dag kom våren till oss det är ett annat minne.
Gun-Inger