In i dimman, var det...

Jo, dimman har legat tjock över Göteborg idag. Bussen (och även andra fordon) bara förvsvann...

Annedalskyrkan är på väg mot andra rymder...

Natten gömmer mycket. I dimman blir det än värre...

Nu lägger även dimman sitt tunga lock över mig, och jag låter mig omslutas.......

Torsdag på Cello. Utbränd och in i dimman...

Igår slog vi alla rekord på Café Cello! Totalt 12 personer kom och gjorde eftermiddagen till en trevlig stund med många skratt!

Här är det Emil som hugger in på en god macka. Bakom syns Janne, Björn, Niklas, Jari och Håkan samt Agnetas händer…

Agneta och Johan

Juhani skjuter skarpt med sin lilla gröna

Björn är en trogen fikakompis!

Petronella hade hittat dit! Kul! J

Dessutom kom Peter förbi en sväng, men han fastnade inte på bild.. ;-)

Tidigare på dagen tog jag en promenad i omgivningarna hemma. Såg ett stackars utbränt lik av en barnvagn….

Årets första tussilago visade sig också! J

Inget räddar Göteborg under Domedagen!

Nej, det kan jag faktiskt inte tro.. Inte efter att ha försökt se en nedsläckning av staden under Earth Hour, och knappt ens sett ett enskilt fönster slockna! Än mindre de mer kända 'monumenten' som Älvsborgsbron och Masthuggskyrkan.

Så varför ska världen bry sig om oss när inte vi bryr oss om världen........?

Bilden tagen 28/3 kl 20:41

Varför är det så svårt att le..?

Jag-som alltid har ett leende på läpparna när jag möter andra

     -som alltid har nära till skratt

     -som själv älskar att möta världen med ett leende

Varför kan jag inte le när jag tar självporträtt? *s*

Fick idag min fjärrutlösare, och provade snabbt att skjuta iväg några bilder på mig själv, men de få där jag ler ser bara tillgjorda ut! Det är nog bättre att vara butter och se intellektuell ut, kanske! ;-)

Ha en god natt! :)

/J

Inget att säga...

Även om jag inget har att säga har jag i alla fall använt kameran även idag. Ett resultat syns här...

/Jenny