Livets lärdomar
Ensam i ett färgat landskap
Jag råkade väcka mitt gillande för Stina Deurells metod att använda landskapets färger i sina bilder.
http://www.deurell.se//portfolio/colors_landscape/
Om man inget annat har för sig en utomordentligt solig söndag, menar jag.... ;-)
På tal om landskap och färger.... Även ett svartvitt landskap andas färg.
Nu ska jag få tummen ur och se till att utnyttja den här dagen på bästa sätt..
Ha en skön söndag, och glöm inte mor.......... :)
Snötyngd
Våren... En vackert drillande sats av Vivaldi ur De fyra årstiderna.
Eller ett under av uppvaknande och hopp om ljus och värme.
Eller en period av glädje och sång från unga människor på väg ut i livet under de sista skälvande veckorna i skolan.
Eller den mest färgsprakande och doftande tiden som lockar till många timmar ute med kameran.
Våren... Den tid jag alltid kallat min. Född på våren 'måste' man bara älska den. En tid då jag alltid själv känt hur vinterns tungsinne lämnat mig och mina livsandar stilla fått vakna till skir grönska och årets första dopp i ett underbart salt västerhav.
Men i år har något hänt.... Jag njuter av varje stund jag går ute och kan känna alla dofter och njuta av alla färger. Jag sätter mig på en klippa och ser ut över havet hur solen sakta dalar för att måla hela landskapet i eldigt orange. Men min själ gråter.... Mitt hjärta tyngs av en klump... Min kropp känns matt och livlös och den där sprudlande vårkänslan som ska spritta i varenda lem vill inte infinna sig....
Det känns som om falsk snö tynger mina grenar, likt aspen nedan....
Men jag vill känna mer så här, som ginstens lätta blommor som ivrigt sträcker sig uppåt.
Eller kanske som äppelblommans skira knopp fylld av ljuvlig doft som snart exploderar i full blom.
Snart ska jag i alla fall fly min egen instängdhet och mina tankar för att åka och fika med fotovänner. En stunds lycka kan man lätt köpa......
Recensioner
Dels ofoget med att recensera en produkt man ägt ett dygn (typ)! Men också det att man recenserar fel produkt! Man hittar helt enkelt inte exakt det objektiv exempelvis som man äger utan tar ett som nästan stämmer.... Det blir ju väldigt felaktiga recensioner och betyget kan bli väldigt missvisande för den som faktiskt söker information om ett specifikt objektiv.
Förresten, godis är gott.. Det är kanske det jag behöver...
I SO mmarens skuggiga dalar, eller En del är vackra när de dör...
"I sommarens soliga dagar, vi gå genom skogar och hagar" går visan.
Min omskrivning I SOmmarens skuggiga dalar syftar på mina senaste fotopromenader hemmavid. Det har blivit kvällstid vid solnedgång, och jag har fått testa vad min D300 duger till i lite bevärligare ljusförhållanden. Jag måste ju säga att jag är nöjd! Jämfört med D50 är det en helt ny värld som öppnar sig, helt nya möjligheter!
Det är egentligen inte rättvist mot D50an att bli jämförd så, för den har så många andra fina egenskaper som jag starkt uppskattade när jag inget annat visste.
Men D300... T o m med mitt skrala 24-120 f/3.5-5.6 D kan jag ta helt ok bilder i skymningsljus! Det är för övrigt en glugg jag köpte begagnad för inte så länge sedan och jag är väldigt nöjd med den brännvidden. Ett alldeles lagom objektiv att ha med på sta'n att gatu-och arkitekturfota med.
1/160, f 5, ISO 800
1/160, f 1.8, ISO 1600
1/160, f 5, ISO 400
Jag är ingen schlagerälskare.... Jag lyssnar inte till Sonja Aldén om jag själv får välja.... Men textraden från hennes senaste(?) skiva "En del är vackra när de dör" tycker jag om. Tagen ur sitt sammanhang kan den står för mycket. Orden kommer ofta till mig ute i naturen när jag ser hur det nya trycker undan det gamla. de nyss så prunkande blommorna vissnar och dör. Men fortfaraande så vackra.....
Som små stavar i brons hänger de vissnade 'skalen' där...
Ett strålande exempel på en skönhet i sin sista stund. Är detta kanske nyckelhålet där livets nyckel passar. Nyckeln till det eviga livet...?
Jag har för mig att det var en klöver....
Usch, så mycket svammel...! Massa skräpiga bilder som egentligen inte duger till att lägga i album hamnar i bloggen istället.
Det är en massa annat jag skulle vilja skriva av mig om, men jag har inte hittat nyckeln till det rum där orden finns....
Göteborgsvarvet
Igår var jag ute hela dagen och fotade Göteborgsvarvet. En härlig folkfest, men så mycket människor!
Jag bor alldeles i närheten av start/målområdet, och här är ett rent kaos en sådan här dag!*s* Tänk dig 53000 löpare + alla åskådare (minst det dubbla) samlade på en geografiskt ganska begränsad yta.. och alla har ju tagit sig dit på något sätt.. och många vill parkera så nära som möjligt... *ler*
Normala parkeringsregler förbises å det grövsta, och en del gör vad som helst för att undvika trängseln...
Vinnaren före loppet, och alldeles innan upploppet.
Det är viktigt att tänja och stretcha ordentlig innan start!
VG-Region sprang i lila tröjor.
Nyss ivägsläppta och 'startspärren' snabbar sig undan för att inte bli omkullsprungna!
En FS-medlem som tappert tog sig hela vägen runt. Läs mer i hans blogg
Ett stort kliv för att komma över startlinjen
Alla varianter finns representerade....
Lite publikstöd tillika kontakt
Som nummer 7 kommer här den förste vita killen upp mot mål....
Första kvinnan, endast drygt nio minuter efter bäste herre!
För en del är den sista kilometern riktigt tuff.... Men den här killen ligger ändå rejält högt upp i listan!
Övrigt noterat under dagen- det var pappornas tur att bära..... ;-)
Sammantaget en fantastisk dag! :)
