Den gångna helgen var vi på besök hos goda vänner utanför Ödeshög och där träffade vi Agnes och August. Agnes var den som tålde mest störning. Hon kom så nära som två meter så länge det fanns en glasruta mellan oss. På söndagen fick jag äran att gå ut och mata dem så efter instruktioner med maten i två portioner med ett smackande läte över läpparna gav jag mig ut. Jag hade ju tidigare sett på hur frun i huset utförde sysslan med Rådjuren en bit därifrån. Maten kom på plats medan jag ser på hur Rådjuren flyr och resten av dagen ser jag inte en skymt av de två.

August visade upp sig så länge jag höll mig inomhus.

Jag får nog försöka hålla mig till mina bevingade vänner.