Mycket oflyt med senaste inköpen

Har haft riktigt mycket oflyt med de senaste objektivköpen. Först ut:

Tamron 35/1.8: Alla bilder blir sämre med VC. Inskickat 2 gånger (fortf. kvar).
Nikon 35/1.8G: Backfokus (-11 i MFA)
Nikon 85/1.8G: Frontfokus (+10 i MFA).

Fy satan vad mycket tid det gått till tester och fotande av fokustavlor och ditten och datten.

Nu behöll jag visserligen inte Nikon 35/1.8G. Främst för att dess byggkvalité "gör mig låg" (som nån skrev bland FS recensioner.

Har upptäckt att jag är riktigt usel på att handhålla min D750. En vanesak förvisso. Jag lyckas nämligen med konststycket att få rörelseoskärpa på 1/250 med min 85/1.8 ibland. Hade inte varit dumt med bildstabilisering på den rackaren.

Överlag trivs jag rätt bra även om jag sakar Fujifilm's 16/1.4.

To prime, or not to prime

Tokina 16-28/2.8 @ f/11

Är på jakt efter en vidvinkel till min Nikon D750. Lånade en Tokina 16-28/2.8 av en kompis för att smaka lite på den. Det var onekligen en riktig heffaklump - 950g väger den in på. Under min promenad i skogen så uppfattade jag det som om den tappade en god del kontrast om solen kom in från sidan. Man måste även köpa specialhållare för att kunna montera filter. Nej, det var inte riktigt min grej.

Nu är frågan om man ska köpa en 16-35/4, 20/1.8G eller 20/2.8D. Att köpa ett fast lockar med den lägre vikten, att köpa en zoom har sina fördelar med att man slipper flytta stativet fram och tillbaks som en liten iller.

Utflykt med dottern till Gröna tjärn

Fujifilm 14/2.8 @ f/8

Jag och dottern har semester. Igår tog vi bårt pick och pack och begav oss till Brattforsheden för att besöka Gröna tjärn. Brattforsheden består nästan uteslutande av tall.

Fujifilm 14/2.8 @ f/8

Stigen går genom dödisgropar och dottern sprang som en lycklig iller genom terrängen.

Fujifilm 14/2.8 @ f/10

Här framkommer det inte hur pass djupa dödisgroparna är då jag använde 14mm. I mitten av bilden finns en rosa prick - det är dottern med trendriktig klädsel.

Fujifilm 23/1.4 @ f/8

När vi kom fram till Gröna tjärn hittade vi mogna blåbär. Innan vi hittade blåbären frågade dotterna när blåbären ev. skulle dyka upp i skogen. Juli kanske, var mitt svar. Det fick jag skit för när hon väl hittade de blåa bären.

Fujifilm 23/1.4 @ f/8

Medans dottern plockade blåbär försökte jag få till en hygglig bild. "Ska du inte hjälpa till och plocka?!".

Fujifilm 23/1.4 @ 1.4

Efter allt promenerade blev dottern sugen på att blöta fötterna. Blev inget dopp dock då vattnet fortfarande är nära fryspunkten.

Klart slut.

Det här med JPG

Fujifilm 14/2.8 @ f/11

Många gånger kör jag RAW+JPG, i 9 fall av 10 så slänger jag JPGen. Däremot kan JPGen ge en fingervisning om hur jag vill redigera bilden. Bilden ovan är ett sådant exempel. JPG-bilden var behagligare att titta på då kontrasten och färgerna var trevligare. Fick inte riktigt till det i Lightroom så istället provade jag Capture One. Efter lite skruvande fick jag till bilden där och exporterade istället den versionen. JPG-versionen var inte optimal den heller så därmed fick den stryka på foten.

Hur som - ibland kan JPG-bilden vara ett enkelt sätt att se en annan version av bilden. Sitter man bara med en och samma (RAW-bilden) är det lätt att bli blind.

Val

Har jag betalat för en blogg så får jag väl ta och skriva något. Är tämligen tillfreds med utrustningen och därmed har jag ingen vidare skrivlust. Jag håller dock som bäst på att avgöra vilket objektiv som ska vara kvar i väskan - Fujifilm 14/2.8 eller Fujifilm 16/1.4. Båda har sina klara fördelar. Mr 14 är liten och lätt och Fröken 16 är ljusstark och välbyggd.

Fujifilm 14/2.8 @ f/5.6

Det finns tyvärr ingen given vinnare. Med 16/1.4 kan man ta "miljöporträtt" med kort skärpedjup med 14/2.8 får man ett vidare perspektiv och en lättare väska.

Ikväll roade jag mig med att ta samma bild med både 14 och 16. Ena gången var versionen tagen trevligare p.g.a. djupet som tillkom tack vare det vidare perspektivet, andra gången var versionen tagen med 16 bättre - tack vare det mer ihoptryckta perspektivet.

Fujifilm 14/2.8 @ f/2.8

Nu är uret för mycket för att dilla om världsliga ting.