Avslutningsvis
När jag köpte mitt första telezoom i december 2018, ett Nikkor 200-500 trodde jag aldrig att jag ca 3 år senare skulle sitta gömd i camouflagekläder under en tät gran med en liten fri sikt framför mig och få uppleva något som jag bara sett på tv. Kärleken till havsörnarna har bara vuxit sig starkare för varje fint möte man fått med dem och detta året har jag lärt mig av mina misstag från förra året. Hoppas jag i alla fall. Nu såhär 3 år senare är 200-500 trasigt och inne på service. Dagens huvudkamera är en Sony A7M3 med mitt favorit objektiv, ett Sony 200-600. Och tur var väl det att jag använde just denna kombinationen just den här tidiga morgonen.
Hade felbedömt vädret, de hade visat att det skulle blåsa 3-4m/s men i verkligheten låg det på 1-2m/s. Alltså nästan vindstilla. Var uppe redan kl 05:00 och ute vid sjön ca 05:50. 5km promenad den här tidiga morgonen gjorde ju inte saken bättre, med att konka på två stycken braxen över 2kg styck samt camouflagekläder i vänstra handen. Om jag var svettig denna morgon? Svar ja? Fanns det mygg? Svar: oerhört mycket.
När jag väl placerat ut de stora fiskarna på stenarna tog jag på mig "camokläderna" och satte mig tillrätta under granen/buskaget. Myggen gjorde mig sällskap utan dess like och svett rann från pannan, vilket gjorde de blodsugande vampyrerna ännu mer blodtörstiga :/
"Det här går inte, va håller jag på med? För vem? mig själv eller någon annan?" Tankarna snurrade och jag var på väg att avbryta redan efter ca 1h när de första gästerna anlände.
Nämligen kråkorna. Och de var mycket vaksamma. Satt på stenen precis hur länge som helst. Nu var det upp till bevis. Är jag tillräckligt gömd för dessa så kan de gå mot en eventuell örn. Fick ställa om och fotografera i ljudlöst läge. Ville absolut inte ge ifrån mig det minsta ljudet!
Det gick, kråkorna åt. Ja en till och med lyckades att få den ena fisken att hamna i vattnet.
Så tillslut händer det som jag har strävat efter...
Att få ner en äldre havsörn på en fisk, utan att finnas/synas, dvs bli som ett" spöke" och dokumentera örnens närvaro.
Havsörnen såg fisken och bjöd på en vacker serie när den drog upp fisken på en utav stenarna.
Hjärtat slog kanske i tusen här. Skakade lite lätt och hade svårt att hålla kameran still om jag skall vara helt ärlig.
Så som jag satt så kunde jag inte röra kameran speciellt mycket utan att avslöja mig, ville för allt i världen inte skrämma iväg den, nu när den äntligen hade anlänt.
En sista blick mot omgivningen, innan den tog sin första tugga.
Om ni kommer ihåg mina tidigare bloggar från i vintras där jag skrev att jag hade haft en havsörn kanske 2 meter, som satt ovanför mig?, samma sak även den här gången. Men den här gången kunde jag vara beredd att fotografera. Havsörnen till höger om bild.
Avslutar den här bloggen och som jag känner nu, mitt bloggande, med den äldre havsörnen som tydligt visar den unga vem som bestämmer här :)
Jag kommer att fortsätta fotografera örnar och andra djur, men det kommer att bli fokus på bilder känner jag och mer aktivitet där.
Tack för att du läst mina bloggar/ Mvh Joakim Öhrn
Sten
Ja den sista, när havsörnen gav ifrån sig sitt fina ljusa läte var en magisk känsla.
Ja jag hoppas det, tack Sten :)
Hälsningar Lena
Detta var, (oj har nog skrivit det här många gånger förut) en helt makalös vacker upplevelse. Fick se när örnarna flög på varandra. Två gick omkring i vattnet till höger om mig. Kråkorna satt strax snett ovanför mig och kraxade.
Jag var ett med naturen denna morgon även om det kliade som fasiken i ansiktet då myggen tog sig in hehe. Men det här var oförglömligt och bilderna blev en Stor bonus. Det bästa var att få se detta med egna ögon på 25-30 meters håll :)
När örnen "sjöng" hade jag rysningar.
Jag har valt att avsluta att blogga pga tycker att det blir samma hela tiden egentligen.
Havsörn, fiskgjusarna, Maja, fågel å så går det runt igen. Hade inte ens tänkt att lägga upp den här bloggen först men ändrade mig, tyckte att den passar som avslutning.
Vill satsa mer på att lägga upp bilder och titta på andras bilder och bli inspirerad/delaktig. Blir för mycket att blogga och kommentera bloggar också, tar tid...
Tack Lena, snällt sagt :)
Kul att läsa och även känna igen sig
Tack så mycket :)
Jag har lite planer till vintern och hoppas på både havsörn och snö, fast här på hemmafronten då :)
Avslutar bloggande?!
Jag hoppas att jag läser fel...
Varma hälsningar Halina
Tack så jättemycket Halina :)
Som jag svarade Lena där ;)
Örnens läte sätter sina spår som man kommer att leva länge på.
Ja precis så, oslagbart och det fina med att vara fotograf :)
Ska visst finnas en Brax långt tillbaka i mitt släktträd, dock obekräftat hehe..
Hoppas du slinker in på bloggen nån gång ibland..
HaD/Gunte..
Haha ja mat är ju hemligheten till närbilder oftast på rovfåglar ;)
Haha sedär, kanske skulle döpa om mig till Joakim Dufva som finns långt bak i mitt släktträd :D
Javisst det är ju bara ett "knapptryck" ifrån.
Detsamma Gunte!
Fantastiska bilder i vanlig ordning, den sista är ju så läcker !
Dina bloggar är väldigt berättande och alltid så fina bilder så det är inget man slänger ihop i ett nafs. Men det behöver ju inte alltid vara så "proffsigt". Jag tycker det är helt ok med några bilder och kanske bara lite text också.
Hoppas du inte slutar helt med bloggandet. För min del handlar det mycket om inspiration när man skall göra en blogg. Men man kan ju faktiskt förenkla det en hel del.
Jag har som motto att lägga in minst en blogg i månaden och det har jag gjort sedan jag började 2011. Mest för mig själv, för att det är kul att gå tillbaka och minnas. Och tänka "oj, var det sååå länge sedan :-)
Sen kanske jag är lite dålig på att kommentera andras bloggar, men det får jag stå för.
Ses väl på insta om inte annat
Ing-Marie
Hehe jag var allt tvungen att andas men det gick bra ändå;)
Tack så jättemycket för en mycket fin kommentar Ing-Marie :)
Det är samma här ang kommentera osv, men som jag svarade Lena där, känner jag just nu.
Vi syns på Insta om inget annat :)
Älskar den sista, det lätet är så otroligt fiiint :)
Ja jag känner det att det blir lite av samma från mig egentligen åretom. Även om man har utvecklats.
Tack ska du ha :)
Ser fram mot fler bilder från dig iaf!
Hälsningar
/bengt
Det kommer att komma bilder framöver, det lovar jag :)
MvH
Johnny
Den sista blev jag supernöjd/glad för att ha fått bevittna och fotografera.
Om du menar den sista så var det en ungfågel som flög förbi den mot det hållet som den är i riktningen mot. Så jag tror att den ville visa att "här är det jag som är äldst" kanske :)
Tack ska du ha Johnny!
Hälsningar Jörgen
Tack ska du ha Jörgen :)