Söndag..

Tiden går men sorg och minne består. Får väl göra några bilder

för att göra att avbrott i vardagen och tänka på annat.

Tjock dimma för nån dag sen som nu har övergått i minusgrader.

HaD/Gunte..

Inlagt 2023-02-26 13:51 | Läst 603 ggr. | Permalink

"Det var blå vackra bilder från ett inre och yttre universum. Vardagen lägger sig över sorgen som en dämpande hinna."


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Det var ju ett fräckt ismonster i #2
Svar från gunte 2023-02-26 16:05
Kanske nån som blivit kvarglömd under isen :)
Tack Peter..
Spännande och konstnärliga bilder! Den andra och tredje bilden får mig tänka på Skriet... Läckert!
Hälsningar Halina
Svar från gunte 2023-02-26 16:06
Jo du har en poäng där :)
Tack Halina..
Spännande detta!
😁
Svar från gunte 2023-02-26 16:07
Stort tack Hans-Åke..
Fina bilder och färger du fick till där!
Svar från gunte 2023-02-26 16:07
Tack så mycket Dan..
Ja, det där ni går igenom är inget man kan ha bråttom med.. det får nog ta den tid det tar.. Men visst är det nog bra att pyssla med annat om man kan, och det blev ju riktigt bra här! Is är ju fantastiskt som motiv, och variationer finns det ju.. Gillar 'vinterns' alla olika motiv!
Hälsn!
Svar från gunte 2023-02-27 15:45
Jo skynda långsamt är nog det bästa, lite is från trädgårdsdammen får duga.
Tack så mycket Jan..
Det var blå vackra bilder från ett inre och yttre universum. Vardagen lägger sig över sorgen som en dämpande hinna.
Svar från gunte 2023-02-27 15:47
Fint beskrivet, Tack Stefan..
Jag tycker filuren i andra bilden ser lite sorgsen ut och inte alls som ett monster. Vi tolkar bilder olika helt klart. Trots det jobbiga som händer måste ju livet ändå gå vidare på något sätt.
Hälsningar Lena
Svar från gunte 2023-02-27 15:58
Jo visst finns det lite sorgset i blicken, kanske finns det snälla och sorgna ismonster också, vem vet.
Tack så mycket Lena..
Roligt att se att se dig här, dina bilder glädjer mig alltid. Isbilderna är vackra, frågan är om inte första bilden tilltalar mig ändå mer - det svarta knotiga trädet mot det gråa, människobyggda med raka linjer. Med en gnutta vilja blir trädet en symbol för livet även om det här är avskalat och svart i vintermörkret. Vi vet ju att om några månader tar dom ljusgröna löven över allt det mörka. Jag tror du har alldeles rätt, tiden går men sorg och minne består. Men proportionerna kanske ändras med tiden och sorgen kan ändra karaktär och i stället för att vara en ond knut kan övergå till något vackert därinne? Många hälsningar/ Björn
Svar från gunte 2023-02-27 15:53
Du läste mina tankar om bilden som dock inte förvånade mig :)
För övrigt så får allt annat ta sin tid och det stämmer nog bra med din beskrivning.
Tack så mycket Björn..
Läckert med de mörka isbilderna! Spännande motiv helt klart.

MvH
Johnny
Svar från gunte 2023-02-27 15:46
Tack så mycket Johnny..
Jag har förstått at jag missat något om din sorg. Oavsett vem det är du saknar så beklagar jag. Fina bilder allihop i kalla blå toner. Svårt att säga vilken som är favorit, men "ögonen" är ju speciell på sitt sätt.
Hälsningar, Bjarne
Svar från gunte 2023-03-12 11:59
Tack så mycket Bjarne..