Bilderna som bara försvann.......

En fantastisk fotdag på Ölands södra udde igår. Efter störtskurar som gjorde att vi åkte till Grönhögen och gick på loppis klarnade det upp och vi åkte tillbaks till södra delen och fotade. Sälar bland annat - som ingen av oss fotat tidigare i vilt tillstånd - fyren med speglingar och vackra blommor i förgrunden - ett tiotal svalungar som satt så fint i en ask - och mycket mera.........

Väl åter på boendet skulle jag ladda in mina bilder. Satte mig först och kollade in mina bilder direkt i kameran och raderade såna som jag inte tänkte ladda in. Vet alltså att allt fanns på plats när jag startade inladdningen. Inladdningen sker via Lightroom och igår svarade det dåligt - vilket har hänt någon gång tidigare. Efter flera försök kom jag i alla fall så långt att bilderna började laddas in. Var trött efter en lång dag och skulle vila på sängen en liten stund medan bilderna laddades in tänkte jag. Allt verkade äntligen fungera, men efter en liten stund kom det upp ett meddelande - på engelska - att Lightroom inte fann någon plats att lägga resterande bilder på. 149 bilder hade gått in - det var väl ungefär hälften. Jag lägger bilderna på en extern hårddisk och den är bara halvfull. Men va f-n nu då tänkte jag........... OK - då gör jag väl om och startar om från början då tänkte jag. Jag hade alltså stängt ner meddelanderutan som kom upp.

Problemet nu var bara att det inte längre fanns bilder kvar på minneskortet!!!!!!!!!

Ingen aning om vad som hänt.......

Har något kommit in i min dator som gjorde denna manöver? Vågar nog inte använda Lightroom mera nu tyvärr innan jag laddat in det på nytt.

Har någon annan varit med om att kortet töms och blir som nytt och oanvänt - oformaterat??????????!!!!!! I kameran kom meddelandet upp om att kortet måste formateras innan det kan användas.......

Summa summarum - bilder som jag extra gärna velat ha kvar är borta - Lightroom vågar jag inte använda - funderar på om jag ska skylla på Facebook och att något kommit in den vägen - känner mig ledsen, besviken och som ett stort frågetecken! Vad 17 hände? Kommer det att hända igen?

Kommer i fortsättningen att lägga in bilderna direkt i en mapp i hårddisken innan jag väljer var jag ska öppna dom.

Idag ska vi åter ner till södra udden för att försöka reparera det som repareras kan. Men det är väl mycket osäkert om sälarna ligger där så fint på sina vilostenar, molnen kommer inte att vara desamma med mera. Har jag tur kanske det blir bättre, men sannolikt lyckas det inte..........

Om jag bara kunde begripa vad som hänt och varför! Nu är jag ju jätterädd att det ska hända igen!!!!!!!

Jätteglad om någon känner igen detta eller är tillräckligt insatt i det datatekniska och kan komma med en förklaring.

Hjälp! Måtte det aldrig hända igen! Efter allt fotande hittills och dagliga inladdningar i stort sett har jag aldrig någonsin varit med om något liknande.......

Farväl min is på Hammarö.....

Måste först beklaga mig å det grövsta...... Hade skrivit en jättelångt blogginlägg och så lägger jag in bilder och...poff.....Sidan kan inte visas.... Inte hade jag sparat emellan heller = allt borta! Surt eller hur!!! :(

Jag skall inte gå närmare in på mina haranger och fula ord som kom i en strid stöm...

Men jag försöker mig väl på en rekonstruktion ur hjärnkontoret..... :

Igår tog jag mig en tur ut till Hammarö sydspets för att kolla vad som hänt med isläget sedan jag var där senast för två veckor sedan. Temperaturen var nu nio plusgrader  och vinden ganska hård. Något borde alltså ha hänt därute. Redan på väg ut längs stigen och spången var bilden nu en helt annan. Den tidigare snö- och isbelagda stigen och likaså spången var nu i stort sett rena. Härligt att tryggt och säkert få sätta fötterna på stigens gamla barr, tallrötter och kottar igen. Här och var fick man fortfarande gå försiktigt på hal och bucklig is. I kameraväskan hade jag förutom min D300 och Sigma 18-50 och 10-20 också ett spegeltele - Sigma 500mm - som jag tänkte kolla lite eftersom jag inte haft anpassningsring till min Nikon till det tidigare. Det tele som jag normalt brukar använda är ett Nikon 80-200mm 2.8 så jag var införstådd med att det resultatet var inte att förvänta sig. Spegeltelet var mest ett köp för att det var en kul grej och intressant att se hurdana bilder ett sånt kan ge. Frihand är ju inte så lyckat har jag sett om man inte är väldigt säker på handen..... Stativet var inte med den här gången.

På vägen ut gick jag upp i fågeltornet. Hammarö sydspets är en av landets fågelstationer för ringmärkning, så jag hoppas kunna fota lite fåglar där längre fram. Jag stödde objektivet mot staketets överliggare och tog ett par testbilder. Blev väl inte alltför tokigt ändå. Med stativ och försiktighet borde det ju bli bättre. Så här blev det i alla fall när jag fotade vasstrån ca 75m bort:

 Tänk om man hade möjlighet att skaffa sig ett riktigt dundertele.... Men förnuftet säger att det inte vore så lyckat, men drömmarna säger nåt helt annat. Om man hade en riktig tur och någon vänlig själ fick för sig att göra sig av med ett sånt där riktigt fint tele till ett superpris bara för att bli av med åbäket ändå! Men sånt kan man ju se sig om i stjärnorna efter.... Finns ju dom som har en riktig röta har jag hört, men sånt händer väl en gång på miljonen. Varför vill jag då ha ett sån brännvidd??? Jo jag vill fota fåglar! Har kommit på att det är riktigt kul, men gud-bevare-mig vad rädda de små liven är! Måste lista ut en taktik för att överlista dom alltså! Får väl skaffa kamouflagekläder och hänga på mig lite granris och annat så man smälter in i naturen. Ska man fota dom med 200mm måste man vara listig! Får återkomma längre fram om mina fågelfotobravader.... :)

Just nu har jag funderingar på ett Sigma 120-400mm. Inte blir det 2.8, men man får väl göra så gott man kan efter sina förutsättningar. Kommer ju i alla fall närmre, men tveksamt om det kan tävla med mitt Nikon 80-200 - tror nog inte riktigt på det. Men det kanske blir skapligt och godtagbart i alla fall. Det har ju i alla fall bildstabilisering och det måste ju vara en fördel.

Men nu var det ju isläget på Hammarö som saken gällde idag.

Det var spännande att fundera på hur det kunde se ut därute vid sydspetsen, där jag förra gången kunde gå ut till de små öarna och skären som man annars bara ser som små, små grejer vid horisonten. Isen låg då i enorma isbarriärer och isblocken som skjutits upp på skären var fantastiska.

Så här såg det ut då:

Nu hade den hårda tjocka blankisen förvandlats till en svart porös våris som inte alls såg  förtroendeingivande ut! Här och var hade det bildats stora sjöar av uppressat vatten som böljade fram och tillbaks i vakarna. Det såg nästan hotfullt ut. Några meter vågade jag mig i alla fall ut där jag såg att det verkade säkert. Var ju tvungen att ta de sista avskedsbilderna för säsongen....

Jag stannade till efter solnedgången. Måste en sista gång för den här säsongen se solen gå ner över isen som nu blivit till is och vatten. Det kändes lite vemodigt att isfotandet nu är över för den här gången. Nu väntar en ny era. Starkare ljus som kräver filter, väntan på spegelblank vattenyta med fina speglingar eller hårt väder med höga vågor och stänk som kanske ska ge lite slöjiga bilder ibland...... Men nog ska det bli skönt att slippa frysa om röda nariga händer för den som envisas med att fota utan vantar på vintern! Ja det ska ju faktiskt bli väldigt skönt! Och så är det ju det där med fåglarna och fjärilarna och blommorna och..... ja det är mycket fint som väntar ju!

Här kommer till sist säsongens sista solnedgång över Vänerns is från mig:

Hej och tack för mig!

Ewa

Ingen bäver idag......

Läste i vår tidning i lördags att det skulle finnas bävrar i Alsterån och åkte naturligtvis dit i lördags för att kolla. Men inte såg jag någon bäver men väl en bäverfotograf som inte heller han hade sett skymten av någon den dagen. Men han hade sett och fotat bävrarna vid flera tillfällen tidigare. Det blev istället lite andra bilder för min del och lite rekognocering inför den stundande våren och vårfåglarnas ankomst till Alsters strandängar. Det såg bra ut!

En bild från Bäverdalen längs Alsterån:

Skam den som ger sig tänkte jag och gav mig iväg dit idag igen.... Väntade 1,5 timma men ingen bäver visade sig. Sånt är ju inte kul direkt. Alltså inga vettiga bilder tagna idag. Bara några bilder för att skjuta in mig på bäverns matplats på iskanten så jag skulle vara beredd. Så är det - det vill sig inte alltid!

Blir till att försöka igen längre fram. I brist på bäverbilder lägger jag ut en älgbild istället - nåt ska man väl ändå kunna visa upp. Men den är från förra våren......

Det är bra att ha ett stort och rymligt arkiv. Sitter just nu och säkerhetskopierar mappar från min lilla röda externa hårddisk som jag hade tänkt skulle räcka året ut, men nu är den verkligen röd redan ser jag...... Får nog sätta mig och radera skitbilder så jag fär utrymme för ännu någon vecka. Arkivet är alltså FÖR stort!  Snart är väl även den stora externa som jag kopierar till full. Håhåjaja!!!!

I huvvet rör det sig nu också om att jag inte kommer till skott med min fina nyinköpta Rolleiflex. Har tagit två bilder hittills så det återstår alltså tio..... Den är laddad med färgfilm och det känns lagom kul när det inte finns några färger just nu. Snön är inte vit  längre heller - den är skitigt grådaskig efter de senaste dagarnas töväder. Hoppas på att det kan bli lite analogt imorgon. Får väl ta på lite vad-som-helst.....  Min Nikon F4 har däremot bara en endaste ruta kvar tänker jag på! Ska till sonen Fredrik i Trollhättan imorgon med besök på fotoklubben. Sedan får det bli framkallning av den filmen! Måste skaffa mig en egen dosa.......

Nu får det vara bra för idag! Avslutar med min vän Linus!

Gonatt önskar Ewa!

Trodde jag tröttnat på vinter och is.....

Men så tog jag mig en tur ut till Hammarö sydspets i det vackra marsvädret. Äntligen känns det att våren är på väg och solen värmer skönt. Takdroppet är i full gång och talgoxarnahar börjat tittibya för fullt! Då klarar man allt av ytterligare lite isbilder!!!

Att få en parkering därute vid naturreservtet visade sig mycket problematiskt nu när värmen börjar komma. Söndag dessutom. Många hade spänt på sig långfärdsskridskorna.  Annat var det när det var -10-15 grader. Då var det nästan bara jag som stegade iväg över spången ut till yttersta skären....

Med kamera med påsatt tele, vidvinkel och konverter i ryggsäcken (i fall någon fågel skulle behaga visa sig...) begav jag mig iväg när jag äntligen fick en parkeringsplats.

Vilken fantastisk upplevelse...... Is i sådana mängder har jag inte sett på flera år. Nu kunde man utan problem - visserligen hade jag dubbar under skorna - vandra över den tjocka vänerisen ut till öar och skär som man bara ser på långt håll annars. Skallholmarna och några skär utanför, Grisen och de små skären öster om den fick besök. Det blev en rejäl promenad över vidderna, men väl värd varenda steg. Isvallar och packis, råkar och stora isgrottor samt isformationer av alla de slag.  Näää - inte har jag tröttnat på isen än..... När man kan få njuta av de fantastiska formerna och färgerna utan att frysa då är det ju bara hur underbart som helst att få skapa bilder av hela härligheten!

Nu ska jag göra ett första försök att få in en bild här också.....

JA minsann det funkade! Detta är Grisen! Ja den lilla ön heter faktiskt så.... Egentligen heter den Östra Skagegrisen såg jag på ett sjökort, men den kallas bara Grisen rätt och slätt!

Jag kunde inte komma iland på Grisen för en öppen råk hade tryckt upp vatten på isen runtom. Isbrötarna låg meterhöga runt ön.

På de små skären utanför Skallholmarna hade det bildats fantastiska isvallar på 2-3 m! Jag blir alltid lika förundrad över isen och alla färger och nyanser som den visar upp. Den här buteljgröna färgen tycker jag är helt fantastisk!  På sina ställen hade de tjocka blankisflaken ett riktigt moirémönster i blått och turkos när ljuset silades igenom dem.  Så här såg det ut på nära håll:

Jag avslutar denna rapport från Vänerns ishav med en bild från en fantastisk isgrotta - en av flera jag fann. Det här är en typ av isfoto som jag gillar väldigt mycket. Visserligen krävs det att man kryper omkring på isen och riskerar att bli både snöig och blöt, men vad i hela friden gör väl det....... Torkar gör man ju när man kommer hem!

Slut för idag - tack för idag! Hoppsan klockan har ju redan blivit ny dag för en dryg timma sedan.... OK då återkommer jag kanske senare idag då..... :-)

Så har man då blivit med blogg också.......

Detta skedde på sonens inrådan eftersom han tycker att jag ibland kan breda på väldigt i vissa kommentarer och svar. Han tyckte det var bättre att samla min svada på ett ställe.....  Hmmmmmmm

Man skulle ju då kanske tro att jag är en pratkvarn av stora mått. En som inte låter andra få en syl i vädret. En som syns och hörs överallt....Men så är det nu inte - snarare tvärsom....... Det blir stor skillnad på det talade ordet och det skrivna. Brukar beskriva mig som en sällskapssjuk ensamvarg - tror det stämmer in ganska bra på mig.

När det gäller foto har jag lovat mig själv att hålla på med detta bildskapande så länge som jag håller mig kvar på pinnen eller tills jag trillar av den heter det väl....

Idag har jag kollat isläget på Vänern! Kan meddela att isen ligger tjock som bara den (innebär ca 30cm) och den kommer väl att ligga kvar till långt in i maj som det ser ut.....  En helt fantastisk eftermiddag i strålande vårsol har jag tillbringat ute på denna fantastiska blankis med härligt vackra issprickor, 2-3 m höga isvallar och isformationer som man nästan inte kan föreställa sig. Har just laddat in mina 547 bilder...... Eftersom jag är alldeles ny på detta med blogg, så får jag kolla hur man lägger in bilder här.