Med elbil över Alperna del 2 - Andermatt - Furkapasset - Gletsch

Resan fortsätter. Del 1 hittar du Här. Efter Gotthardpasset fortsatte vi ner mot Andermatt. Det var nedförsbacke så räckvidden började genast komma tillbaka till batterierna. Det finurliga med elbil är att batterierna återladdas när man bromsar/motorbromsar i nerförsbacke. Vi fick en del ström tillbaka. Men inte allt såklart. 

Väl nere i Andermatt pluggade vi in bilen inne på Andermatt camping och vi promenerade in till stan för en välbehövlig 1 ½ timmes lunch. Vi undrade vad det skulle kosta att ladda här, men det var bara att plugga in - "Elen bjuder vi på idag", sa man.  Det var ju riktigt bussigt! Att man blir bjuden på bilbränsle händer ju aldrig med en fossilbil. :-)

Den långa lunchen gav oss lite extra elektroner och batteriet var nu runt 70% fullt. 

Vi klättrade högre och högre uppför serpentinvägarna. 

Ser ni det ångdrivna tåget som passerar över den lilla bron där nere i dalen? Förstora gärna! Tåget är på väg till den pyttelilla staden Gletsch - som är ändstation för tåget.

Vid Furkapasset finns ett gammalt slitet hotell som taget ur en skräckfilm. Typ filmen - the Shining. Här finns (fanns?) ett litet kafé. Tips! Gå inte ut på någon balkong. Frågor på det!?

Precis efter den högsta punkten vid Furkapasset hittade vi en liten väg som tog av till höger, den var stängd med en bom, men efter en kort promenad upp längs vägen fick vi en riktigt fin utsikt över Gletsch-dalen och den intill liggande Rhône glaciären. 

Med Elbil över Alperna del 1 - Airolo - Gotthardspasset och Sasso San Gottardo.

Jag och gubben tog mina gamla föräldrar på ett elbils-äventyr över tre bergspass i södra Schweiz den 24-27 september 2014. En lite annorlunda weekend resa jag verkligen kan rekommendera!

Vi flög med SAS till Zurich, där sonen som då bodde i Schweiz, mötte upp och sedan for vi gemensamt med tåg ner till den lilla staden Airolo, som ligger i södra Schweiz. Där hyrde vi en elbil, Nissan Leaf, och den kostade då, 2014, 39 CH /dag att hyra.

I Airolo hade jag bokat hotell Forni, som ligger mittemot tågstationen. Jag hade sett till att boka rummen som vette mot baksidan för att inte bli störd av tågen som passerade förbi nattetid. Det visade sig vara ett bra drag, för Hotellet låg VÄLDIGT nära stationen!

Det var inte långt mellan station och hotel. Biluthyrningen låg också alldeles intill. 

Utsikt mot bakgården. Men vi hörde inga tåg i alla fall.

Nästa morgon började vi klättringen med elbilen mot Gotthard passet. Det var en kylig septembermorgon. Vi tog den gamla vägen av smågatsten. Vilket mödosamt arbete det måste ha varit att bygga vägen! Respekt!

Det är ungefär 1000 meters höjdskillnad mellan dalen i Airolo och Gotthardpasset. Men det var åtminstone lite varmare nu, kvicksilvret hade redan klättrat upp mot termometerns 16-streck.  För er som aldrig åkt elbil förut så är bilens räckvidd (hur långt man kommer på en laddning) en viktig sak.  Jag kallar Nissans räckviddsmätare för "Ungefär-O-meter" för att när man kör i Alperna varierar räckvidden väldigt mycket mellan uppför och nedförsbackarna.

Som väntat föll räckvidden snabbt under får färd uppför kullerstensvägen. Det borde ju gå att knyta ihop den med GPSen för att få en mer stabil siffra på hur långt man kommer. Men innan Nissan kommer ut med en sån funktion så kommer jag att prompt kalla den för ungefär-O-metern. 

När vi nådde toppen så hade ungefär-O-metern sjunkit från 175 km räckvidd ner till bara 23 km, och vi hade bara lite mer än ⅓ av batteri barer kvar. Det fanns ingen laddstation på toppen.

Här uppe stannade vi för att besöka “Sasso San Gottardo”, en gammal bunker insprängd i berget under andra världskriget. Det är en enorm labyrint av tunnlar, kanoner och kraftverk, allt är ännu inte öppet för allmänheten men man kan ändå lätt spendera en timma eller två här.

Jag undrar var de har gömt alla stenar som de måste sprängt bort från berget?

En ganska imponerande bedrift faktiskt.

Här står vi utanför en sådan lucka. Förstora gärna.

Sedan var det dags att gå den långa....

....långa vägen tillbaka ut ur berget. Vi plockade upp kära mor från kafeterian - hon hade blivit lite yr i mössan av den tunna luften här uppe - innan vi for vidare mot den lilla staden Andermatt för lunch och el-laddningspaus. 

To be continued! :-)

Dag 92 - Lite jobb med resebilder

Annandag påsk och lite bildredigering. Jag ligger hopplöst efter med att göra fotoböcker för resorna vi gjort på sistone. Som resan över Alperna med elbil - 2014 till exempel. Vi tog med mina gamla föräldrar på resan och jag gör fotoboken mest med tanke på dem. De uppskattar verkligen att sitta och titta i dem sedan. Så nu viker jag denna dag till sådant arbete. Jag kommer att lägga ut lite bilder från resan i bloggen sedan efter hand. Så ni som undrar om det funkar att köra elbil i Alperna - ha lite tålamod. :-)

Det är makalöst vackert vid Furkapasset i de Schweiziska Alperna. 

Resebok in the making. Får bli dagens bild 92.

Hej så länge.

Dag 72 - Medelhavstrut i Tallinn

Jag är absolut ingen fågelfotograf. Har inte något teleobjektiv för fågelfoto.  Men jag fick sällskap av en gråtrut (som visade sig vara en medelhavstrut) i Tallin igår när jag skulle fota utsikten i gamla stan.  Det var uselt väder där med regn och rusk men det gjorde inget. Det var skönt att komma iväg på en liten mini "get away" ändå. :) 

Gråtruten är fotad med min Nikon D700, med ett 35 mm objektiv. 

Dagens bild 72 får dock bli denna från i morse - från Baltic Queen.  

Hej så länge!

Dag 35 - Syskonkärlek

Det är så fint att se hur storebror är så mån om sin lillasyster. Han vill gärna sitta nära och hålla om, lukta och pussa. Man blir alldeles varm i hjärtat. Det får bli dagens bild.

En lillasyster har man för att pussa på, tycker storebror. 

Han är verkligen stolt och glad över henne. Mormors små gull hjärtan!