Visst har jag fotat bröllop och skickat mer eller mindre feta räkningar. Kanske betalade de räkningrna en det av kostnaderna för all utrustning.
Fast som It-konsult i samma AB tjänade jag per timme flera gånder mer än jag tjänade som fotograf. Så at avstå tid för att fota ett bröllop var en ren förlustaffär.
Det händer fortfarande att jag gör den här typen av jobb. Fast numera bara för folk jag känner och numera alltid utan att jag skickar någon räkning. Det senaste en kurdisk bröllopsmiddag. Det skulle komma cirka 400 personer. Det lär ha blivit 900 till sist. Det var en av de häftigaste fester jag någonsin fotograferat. Trots att inget starkare än Coca Cola fanns på festen.
Så jag tar ditt uttalande som ett utryck för dina fördomar och din frustration. Misstänker en psykolog skulle ha en hel del att säga om dina mörka tragiska bilder.
Hur mår du egentligen Lars Olof? Man blir lite orolig för dig.

Blev det en Fuji nu då?
Trevlig midsommar

Hej LO. Jeg fotograferer heller ikke bryllupper eller andre familiebegivinger mere (har gjort det).
Har heller ingen ambitioner om, at hverken være eller blive prof.
Jeg gillar sådanne dramatiske landskabsbilleder.
Hav en god aften.
//Erik//

Kanske skilsmässofotograf vore nåt?