Min bästa bild 2009

Jag har antagit utmaningen att i min blog berätta för omvärlden vilken av mina bilder tagna under 2009 som jag själv tycker bäst om. Christer Sjöberg startade denna blog-stafett och jag tog pinnen från Thomas Jågas. Härmed utmanar jag Christer Johansson och Elin Torger att ta stafettpinnen och utmana vidare. (Om alla försöker att utmana 2 personer en grabb och en tös så blir det bra)

Valet föll på denna bild tagen en Augustikväll på Rörö i Göteborgs skärgård. Motivet till mitt eget val är att detta är första gången jag är riktigt nöjd med en kustbild i svart-vitt. Jag hade en fin kväll där ute tillsamans med Frode. Farten på vattnet tillsammans med alla små detaljer (stenar med snäckor på) som så fint främträder i bilden är det som jag gillar bäst med bilden.

Under min utställning jag hade under senhösten så var det denna bild som sålde bäst. Givetvis fotograferar jag i huvudsak för min egen skull men sticker inte under stol med att det känns fantastiskt när flera familjer har denna bild i A2 format hängande hemma i finrummet.

Klicka på bilden så kommer du till mitt album där den kan ses i lite större format.

PS. Christer och Elin, hoppas ni tar utmaningen!

Happy X-mas (War is over)

Med John Lennons gamla jul-slagdänga strömmande ur bilradion begav jag mig i morse till Risveden, ett område med flera naturreservat beläget i Ale, ca 6 mil utanför Göteborg.

Riktigt vinterväder är ju inte något vi har gott om här nere så fotografering i snö hade hög prioritet, tomten får vänta...

Jag har idag bloggat om detta på följande adress:
Mitt bildspel på Biofoto.se.

Bjuder på ett smakprov...

Mvh Claes

En höstpromenad

Normal.dotm 0 0 1 210 1200 wn 10 2 1473 12.0 0 false 18 pt 18 pt 0 0 false false false

Under helgen som gick var jag och min familj i vår stuga på Orust. Vi var inte ensamma där för även hösten hade letat sig dit.  Under lördagen blev det två långpromenader, en på egen hand och en med familjen. Sammantaget 4 timmar ute i friska luften var precis vad jag kontorsarbetande betongkille behövde. Varför håller jag på att tjata om timmar i det fria i vartenda blogginlägg? Jo min lilla hemlighet ska nu bli public information. Jag satsar friskt på att går ner i vikt… Så var det sagt, på 3 veckor har det blivit 6-7 kilo och jag tänker inte vara nöjd förrän det blivit 15kg mindre att släpa runt på.

 

Tillbaka till höstpromenaderna, här följer några av de bilder jag tog. Jag hade endast med mig min nyaste kamrat i objektivfamiljen, den superskarpa EF 200mm 2.8/L gluggen som jag köpte i veckan.

 

OBS! Alla bilder är klickbara!

 

Vild svartvinbärsbuske som har gjort sitt och nu visar sig från sin vackraste sida

 

Buske som vilken dag som helst tappar sina löv

 

Ormbunke som tecknar fint i brunt, bakgrund i samma tema beror på att hela ängen var full med Bräken i samma färgton

 

Ihoptorkad fröställning

 

Någon sorts vilda bär på buske jag gick förbi

 

Dessa prästkragar såg betydligt gladare ut för ett par månader sedan

 

Vinranka i min egen trädgård, 2 klasar blev skörden i år, smakade riktigt gott faktiskt

 

En samling björkar som inte ville stå still, det fick bli en skakis istället

 

Tack för att du tog dig tid – har du lust så lämnar du ett omdöme om denna lilla höstkollektion!

Ha en skön höst! Mvh - Claes

Norska fjällvärlden – fjärde och sista delen

Normal.dotm 0 0 1 380 2168 wn 18 4 2662 12.0 0 false 18 pt 18 pt 0 0 false false false

Från Rondane till Innerdalen - Del 4

 

Lördag 26:e september - Innerdalen

I Innerdalen bor vi med helpension i Innerdalshytta hos Iver- och Torill Innerdal. Stämningen är på topp när vi på morgonen traskar ner till den gemensamma frukosten. Günther Dippe, min vän och fotokamrat från Götet, har varit i Innerdalen hela veckan så han har en plan för dagen. Planen går ut på att vi ska ta oss upp till Storsalen i Innerdalen för att se om det går att plåta ett visst ställe där floden bildar en Meander.

 

Liten karta över Innerdalen där jag ringat in Meanderloppet, vår strapats gick från Innerdalshytta.

 

Vi följer alltså floden upp mot Storsalen, landskapen är storslaget och magnifikt men strapatsen är tung, det sliter på kroppen och ett par stopp för att fotografera på vägen upp för att få lite vila ger mersmak.

Min lilla nedströmskomposition där Blåbär- och Lingonris, Rönn, Pors, Bräken, Al, Björk, Myrlilja, flera fetbladiga växter, och många fler arter samsas på ett och samma ställe. (Klicka för större bild)

Tallen står rakryggad i den i övrigt så lövskogrika och rödgula dalen.

 

Vår vandring går vidare och bergstopparna runt dalen ligger täckta av dimma. På lagom avstånd längs dalen dundrar olika vattenfall ner. Återigen är det dag för ett stopp.

 

Fjällbjörken tappar snart sina sista löv och i bakgrunden letar sig ett av många mindre vattenfall sig ner längs fjällsidan.

 

En liten Björk som jag inte kunde gå förbi utan att ta en bild.

 

Så kommer vi då fram till vad vi tror är Meanderloppet. Vid detta laget är jag färdig för långvården, vi har gått i över 5 timmar och kroppen är seg. Günther har dock krafter kvar och kämpar sig upp på bergskammen där utsikten över Meandern är fin. När vi ser honom stå där uppe och vifta samt göra tummen upp så får vi nya krafter att göra en sista ansträngning att klättra dit upp. Detta kommer jag aldrig att ångra, tack Günther för att du var så enveten.

Meanderlopp
"Lugnt flytande vattendrag i områden med lätteroderade sediment kan bilda regelbundna bågar, s.k. meandrar. Meanderlopp är mycket spektakulära former i älvlandskap. På grund av processerna i meanderlopp bildas typiska former, såsom erosionsbranter i vattendragets yttersvängar och älvvallar i innersvängarna. Om erosionen skär igenom ett smalt näs och en meanderbåge snörs av bildas en korvsjö."

 

Vidvinkelbild över landskapet med meanderloppet i centrum samt bäckar och vattendrag runt om.

 

Ett snävare utsnitt av floden tagen från samma ställe.
(En av de två sista bilderna är tagen med polfilter, gissa vilken)

 

Tillbaka i Innerdalshytta sätter vi oss ner och tar en välfötjänt öl och en våffla. Vår stapats varade i över 7 timmar och kroppen känns som man blivit överkörd. Nästa år blir det förhoppningsvis en hel vecka i Innerdalen, 1,5 dygn är alldeles för kort tid.

Tack för att du tog dig tid att läsa min resblogg som med denna del avslutas, ha en forstsatt underbar dag - hälsar Claes 

Norska fjällvärlden – del tre av fyra

Normal.dotm 0 0 1 366 2088 wn 17 4 2564 12.0 0 false 18 pt 18 pt 0 0 false false false

Från Rondane till Innerdalen - Del 3

 

Fredag 25:e september

Upp i ottan för att hinna några timmar av fotografering i morgonljus före avfärd till destination Nr2 på vår resa, Innerdalen och BioFototräffen. Vi styr återigen kosan mot Mysuseter denna gång fast bestämda att vandra in i fjällmassivet.

Tre gringos på vandrig är Christer Johansson , Ivar Edvinsen och Erland Leide .

Lite spännande blir det då det finns cyklar att hyra uppe på fjället, jag vet inte om det är snålheten eller machomentaliteten som gör att vi avstår och går till fots. Själv har jag lite feber och inser rätt snart att jag måste kliva av den längre strapatsen (kanske dålig kondis & +15kg har del i det hela också). Detta hindrar inte relativt fina möjligheter att fotografera då jag har 70-200 och 400mm gluggar med i ryggsäcken.

I det massiva landskapet ringlar sig stigarna fram på ett mycket vackert sätt.

Så kommer det då ett väderomslag med lite regn, på med regnkäder och kura ihop i skydd bak en stenbumling i väntan på att mina kamrater kommer tillbaka från fjället. Så snart regnet lättat så vänder jag på mig och hittar denna vy, ett enkelt beslut att sätta på 400mm och försiktigt leta komposition som man är nöjd med. Upp med spegeln, fram med trådutlösaren och skjuta några extra skott så att jag är säker på att få en bild utan skakoskärpa då vinden spelar en del spratt här uppe på fjället.

Ett fjärran landskap med hjälp av 400mm spegeluppfällning och trådutlösare, såklart alltid på stativ.

Då kamraterna ansluter blir det lunch och urstädning av stuga för att sedan bege oss till huvudmålet, BioFototräffen i Innerdalen.

Innerdalen
En ca 5 km lång marsch i huvudsak uppför leder fram till Innerdalen. Vi möts av fantastiska vyer, så fantastiska att till och med en tjötig Göteborgare blir stum för en stund. Efter en stunds tjöt på huvudbyggnadens veranda checkar vi sedan in två och två i de 3m² stora rummen.

Därefter hinner vi någon timmes fotografering i närområdet.

I huset till höger bodde vi.

Har svårt för att hålla mig från att plåta den storslagna vyn bort mot tornet.

Färgprakten i mörkret lyser igenom fint.

I morgon lägger jag upp den sista delen av denna reseblogg, då kommer jag också att ge några tips om de lärdomar vi gjorde under dessa dagar i fjällvärlden och läga ut bilder från vår lite längre Innerdalsvandring.

Tack för att du tog dig tid, ha en forstsatt underbar dag - hälsar Claes