Ja nog blir man sorgsen alltid. Har varit där uppe ( Jokkmokk ) sju veckor i sommar. Senast den sista veckan i juli. Besökte Pakkobron, vilket blev en liten besvikelse. Många kalhyggen i dom trakterna. Var också ut till det störtade planet ute på myren. Där tycker jag det var riktigt fint. Gillar den svarta granskogen. Väntade oss lavskrikor men dom ville inte komma. Man undrar förståss hur det såg ut innan Harsprånget och Porjus. Samerna och befolkningen där uppe har fått offra väldigt mycket och egentligen inte fått något tillbaka.
Första bilden gillar jag nog mest.
Sten