En sipp dag

Förra helgen lurades jag av ett FB-inlägg att tro att sipporna var på gång och for ut till mitt blåsippeställe. Äntligen dags! Men väl på plats fanns bara bruna löv, grässtrån, barr och kottar. Inte tillstymmelse till sippa.

Nu var ju veckan fin, så idag chansade jag igen. Då jag väl parkerat bilen och strosade mot stället fick jag syn på enstaka sippor i vägkanten- yes! Då mötte jag ett par som hejade glatt. Tanten hade en rejäl bukett med blåsippor i näven och modet sjönk. Tantfan hade väl gått fram som ett vildsvin i marken och plockat med sig rubb och stubb, tänkte jag. Jag hejdade mig från att svara på hejandet med ett "HARU SLITIT UPP ALLA SIPPORNA, KÄRINGJÄVEL!!" och nöjde mig med ett milt "hejhej". Kanske fanns det några kvar trots allt...

Efter en stunds letande fick jag äntligen syn på dem, precis i det skede jag hoppats på. Just på väg upp genom löv och gräs. Lite som med trattisar; får man bara syn på en, ser man genast fler. Blev mycket krälande och några foton som får vara startskott för årets sippsäsong!