Hur klantig får man vara??

Igår skulle jag titta på min kompis dotter på 10 år som dansar balett. Hon var med i en uppsätning av Snövit på teatern och det var premiär för henne att dansa med tåskor, en stor händelse för henne.

Jag tar givetvis med mig kameran, ska föreviga detta tillfälle. När jag packar kameran så ser jag att det är dåligt med batteri, men inga bekymmer tänker jag för jag har ju ett extra..... väl framme byter jag batteri och det är tomt.... FN vad trött man blir på sig själv, där sitter jag med två tomma batteri och snart börjar showen.

Vågar inte prova ta någon bild förrens kompis dotter kommer in på scen, jag hinner ta några bilder på henne innan hon försvinner ut och så får jag ta några bilder till (sammanlagt 16 st) sen är båda batterierna helt döda.

Har i alla fall lärt mig att kolla båda batterierna innan man ger sig iväg.

Det var väldigt dåligt ljus under hela showen, fast jag körde med ISO 2000 så blev bilderna väldigt mörka.

Men jag måste säga att showen var väldigt bra och det var kul att se alla barn i olika åldra uppträda, roligaste var dom yngsta som ibland inte hade någon koll på vad dom skulle göra, men det blir bara så sööött....

Snövit som ung och med ovanligt mycket belysning.

Här var det så mörkt att jag var tvungen att använda blixt, tur att jag satt på fjärde raden.


Snövit har vuxit.

The Wall

Efter lång väntan så blev det äntligen dags för att bege sig till Globen för att få uppleva The Wall med Roger Waters. Det var en fantastisk upplevelse på alla plan, bara det att tiden gick aldeles för fort.

Eftersom Globens regler är att man inte får ta in systemkameror så fick Canons G12 följa med och som tur var så satt jag på första raden så avståndet var inget problem. Problemet var att G12 hade svårt att fokusera, men vi kämpade på och fick några hyvsade bilder. Men visst var det tråkigt att Globen kör med sina generella fotoregler för det första Roger sa var att man gärna fick fotgrafera men utan blixt.

Muren är riven och det är över.

Terrakottaarmen

Igår så var jag på Östasiatiskamuseet och såg terracottarmen. Bara att komma in var en upplevelse, vi fick köa i 1 timme och 10 min, vi hann prata mycket med våra kökompisar och väl inne så var trängseln stor. Det positva var att man faktsikt fick fotografera där men man fick inte använda blixt eller stativ.

Det är fantastiskt vilket jobb man lagt ner på dessa statyer och andra föremål som skulle begravas medans vi i nuförtiden knappt kan bygga hus som håller tätt och inte möglar.

Fyrspann




Kusken

Fullstora statyer


Mindre figurer










Poträtt av en fullstor staty

Kattutställning

Nu har dom små söta kattungarna blivit så stora att dom har varit på sin första kattuställning och dom tog det hela med ro.

Bilderna är ganska gryniga  (högt iso) för det är väldigt svårt att få till bra bilder i en mörk lokal och kattögon är väldigt känsliga för blixten.

Kerkyra

Iraklis

Iraklis blev nominerad, det innebär att han är den snyggaste kattungen bland semilånghåren som den här domaren har dömt under dagen. Han går då vidare till panel och där tävlar han mot dom andra domarens bästa kattungar och den som vinner blir Best in Show, vilken han inte gjorde men jag tycker att han är bäst:)

Två vackra vita Norska skogkatter. tror jag i alla fall, har inte riktigt koll på om jag fotade två eller bara en.

Kattungar som intar studion.

Nu har jag ännu en gång haft ett gäng kattungar (5 st) i studion. Som vanligt blir det mycket skratt men man är helt slut efteråt.  Kattungarna är av rasen ragdoll, dom är ca 12 veckor på bilderna och är från min kompis uppfödning. Eftersom det var strax före jul så ville vi ha jultema på bilderna

Kan man bara hålla kvar dom framför kameran så showar dom helt av sig själv. Här får ni se hur man fångar jultomten:)

Anfall bakifrån brukar ju alltid fungera...

Försök inte smita, jag håller i  dig i luvan.

Nu du... är det bäst att du passar dig.

Så.. nu är du fast:))

Lite fler bilder på sötnosarna, det var svårt att inte smuggla hem en i min handväskan:)