Alpkajor vid Grossglockner

I somras var jag och min man i Österike. Där åkte vi på en bussutflykt till Grossglockner som är det högsta berget i Österike, det har en höjd på 3798 m över havet. Där finns det även en stor glaciär, Pasterze.

Det första jag märkte var att det flög en massa svarta fåglar (alpkajor) runt omkring området.

 Alpkajorna fångade genast mitt intresse.

När vi skulle äta lunch hade jag svårt att äta för alpkajorna "showade" framför oss.

Svårt att se att det är två fåglar.

Man fick vakta sin mat annars fick man dela den med alpkajorna.

Dom svävade fint i uppåt vindarna.

 Ja just det... det var visst en glaciär och Österikets högsta berg vi skulle titta på, som tur var så lyckades jag få nån bild på det med:)

 Jag vet inte om mitt fotointresse har spårat ur men jag tyckte i alla fall att alpkajorna var bra mycket roligare både titta på och fotografera än målet med utflykten.

Nytt objektiv

Idag har jag köpt ett nytt objektiv (70-200) och en telekornverter x2, självklar var tvungen att prova den nästan direkt. När fått i mig lite mat så var det fort ut i bilen och virra runt för att hitta något lämpligt motiv innan det blev mörkt, tillslut så hamnade jag vid en fårhage.

Hann även med att leta upp ett rådjur.
 

Ibland går det inte att säga nej.

Igår ringde min systers dotter, hon frågade om jag kunde ta lite bilder på en häst, Winnie, som hon både har ridit och skött om i 14 år. Nu är Winnie 26 år och har alldeles för ont i sitt ena knä, han har så ont att det finns bara en lösning kvar, han ska få gå till hästhimlen imorgon...

Det var självklart att jag åkte jag dit och tog lite bilder, min systers dotter ville inte vara med på bild men jag övertalade henne med argumentet att hon kommer att ångra sig när hon är äldre. Hon var jätte duktig som klarade av det i den här svåra situationen.

Jag är ju ingen porträttfotograf, jag har svårt med att hjälpa till hur personerna ska posera för att det ska bli bra bilder med känsla. Jag gillar att fotografera människor när dom inte poserar utan bara är som dom är, jag gillar verkligen att fånga små härliga ögonblick i personers liv.

Men här är några av mina bilder från gårdagen.

Nu kommer bilder som inte är poserade utan fångade när dom inte visste om det. Först en bild på ägaren när hon tar in en häst. 

Nu kommer jag till mina favoriter, vi skulle flytta på oss och när jag går så ser jag att dom har stannat upp och har en mysstund. Jag hann ta 4 st bilder innan jag blev upptäck, en blev inte bra, dom andra är jag jätte nöjd med.

 Här är jag upptäckt.

När vi lämnade Winnie så vände jag mig om och där stod han i det lilla motljus som var kvar och lyste.
 

Hästar som har en fantastisk utsikt

Den här hästflocken fotograferade jag på en vandring på Stuberkogel i Bad Gastein. Vi vandrade från mittstationen upp till toppstationen på 2300 m, det var en av dom varmaste dagarna med över 25 gr i skuggan, så det var en svettig vandring upp.

Hästarna stötte vi på när vi nästan var uppe och jag blev kvar där ett bra tag, i början var det fler människor där och hästarna var ganska påflugna, förmodligen är dom vana att bli matade. När jag blev ensam och dom märkte att jag varken matade dom eller gav dom uppmärksamhet så sluta dom att bry sig om att jag var där.

Det var även kor på samma ställe.

Här var det en större platt plats där dom stod och vilade sig.

Nu är det dags att gå ner i backen och beta.

Vissa av backarna  som dom betar i är verkligen branta, fölet hasade ner med bakbenen för att det var så brant och jag fick verkligen se mig för vart jag satte fötterna. Man blir verkligen imponerad på dom här hästarna när man ser hur lätt dom tar sig fram, när jag själv blev helt slut att förflytta mig i den branta backen.

Naturreservat

Jag och  min man brukar varje sommar titta ut något naturreservat i vår näthet som vi besöker, i år blev det Skäret utan för Torshälla. Skäret är ett litet område med betande kor och en tjur, enligt boende i området, det finns våtmark där som det går spångar över. Vi gick efter en markerad stig, när vi var där var det väldigt torrt så jag kan tänka mig att på våren är den bästa tiden att besöka det.

En stor gran hade gått av.