April och små flygande vänner

1 April bjöd på strålande solsken & plusgrader. Vårens ankomst känns mycket nära nu, om den inte redan har börjat. Passade på att fotografera fågelgästerna efter att jag hällt ut lite solrosfrön, knäckebrödsmulor och tallgbollar. De var ju vana vid min närvaro då jag gått ut och fyllt på stup i kvarten. En av rödhakarna satt nästan vid mina fötter när jag fyllde på det lilla fågelhuset med solrosfrön :)

Lade mig på magen några meter ifrån fågelstationen.  

Koltrast hanen var först att gå ner för att inspektera.

Han hade sällskap av andra koltrastar och en hel del rödhakar som har kommit nu :)

Rödhaken poserade fint på mitt avhuggna björksly.

Blåmesarna och talgoxarna fanns ju såklart också på plats under förmiddagen. Men valde att fokusera på de nya gästerna lite mer.

Rödhake & koltrast

Talgbollarna verkade rödhakarna extra förtjusta i. 

Även en bergfink valde att ansluta sig då den kanske insåg att människan som låg där inte var så farlig trots allt.

Likaså gjorde en gulsparv.

Den stora bonusen var staren som kom från ingenstans. Och den stannade kvar en bra stund och åt.

Först inspektera vad som gick att äta.

Riktigt läcker fjäderdräkt!!

Staren & koltrasten

Avslutar med koltrasten som poserar fint :)

Havsörn 2.0 & Våren på intåg

Redigerat klart ytterligare några havsörnbilder från mina grymt fina möten med dem under höst och vinter, så några får visas upp här i bloggen. Nu när våren är på intåg så känner jag att örnarnas tid är förbi. I alla fall att sitta gömd där ute vid sjön och försöka locka ner dem. Men har redan planer för hösten om hur jag ska förbättra möjligheterna. Får se om det lyckas.

Porträtt av en ung havsörn tillsammans med en gråkråka.

Den här havsörnen hade en ring där det stod "Helsinki Finland" och så en del siffror. Kul med finska örnar här som korsat Östersjön.

Ett otroligt fint möte då jag testade att gömma mig strax intill sjökanten med hjälp av två buskar som jag satte mig emellan och en hel del granris att täcka. Det gick ju bra. Den här ungfågeln gör klart för en annan att det är hans fisk.

Havsörnen i sin fjärde dräkt (2022), nu i år så är den ju inne på sin femte dräkt. Otroligt grann! Örnar och kråkor hör väl ihop nu för tiden. 

De blev lite av favoritbilderna dessa som jag visar här, bland flera. Aldrig fått en havsörn så här extremt nära utan att de vet om att jag också sitter här tillsammans med dem.

En favoritbild med örnens blick och vattendroppen på näbbspetsen.

Men nu nalkas våren och inom en kort tid anländer favoriten :)

Just den här bilden är tagen i slutet på juli 2019. En juvenil gjuse satte sig inte alls långt ifrån oss där den spanade på oss, och helt obrydd började putsa på sin fjäderdräkt. Oförglömligt möte. 

I April eller om det var början på maj var jag ute med med Stig och vittjade nät. Gjusse flög ovanför oss. Vi slängde ut en fisk till honom. Han dök och tog den men kort därefter blev han jagad av en annan gjuse och släppte fisken.

Hade även ett fint möte med en ungräv som lekte på gräsmattan med diverse saker. Hoppas på att få se och fotografera någon räv nu i vår eller till sommaren.

Det kommer nog att bli en hel del bad i år också förhoppningsvis mellan fototurerna :)

Familjen Öhrn har fått tillökning förresten. En bondkatt har flyttat in. Pelle "terrorist" är hans namn. En grym jägare vad gäller möss och sork. De e bra, har hört både en å annan mus i väggarna under vintern.

Och idag efter mycket trädgårdsarbete så fick jag se snödroppar i rabatterna. Det var kul :)

Nu längtar jag enormt mycket till våren, När man kan börja plantera växter och odla potatis m.m. Har så många planer den här våren i trädgården. En idé är att försöka locka till sig så många insekter som möjligt och skapa en biologisk mångfald här hemma.

Får börja med fjärilsbuskar och ängsblommor samt något insektshotell ;)  

Norrsken vid Läckö slott

När jag fick höra att man kunde se norrsken här nere i södra Sverige var det ju något som jag inte ville missa. Instagram kryllad av vackra norrskensbilder.

Måndagen den 27februari begav jag mig till slottet. Anlände strax innan 21 tiden. Läckö hade fått många fotografer på besök den här kvällen såg jag, kul!

Gick ut på en stenbrygga där jag hade fotograferat slottet förut. Ställde upp kamerastativet och monterade på kameran. Slog sedan på den och wow! Kamerasensorn såg det vackra gröna där bakom slottet som jag knappt såg själv. Valde en slutartid på 30 sek först och ett iso tal på 100 med bländare f 1.4. Resultatet blev den här.

Gick sedan och ställde mig framför slottet för få en bild framifrån.

Sista etappen blev bakom slottet nere vid sjökanten där jag riggade upp stativet och lät slutartiden sköta resten. Ljusade upp skogspartiet lite lätt i Lightroom.

Här var norrskenet riktigt vackert synligt ovanför sjön där det gröna dansade vackert på himlen. Detta var ju en hel fantastisk upplevelse att få skåda.

Hörde en fotograf bakom mig där upp vid slottet som högt sade - Wow, titta! Kunde inte mer än att hålla med henne.

Det blev inte så mycket bilder. Jag stod mest och tittade på detta vackra skådespel som utspelades. Samtidigt riktigt kul att fotografera i ett riktigt lågt tempo där man fick vänta många sekunder på att bilden skulle skapas bakom sensorn.

Havsörn & räv

En tidig morgon i december befann jag mig som så många gånger förut det här året, vid sjön. Iklädd min ghillie suit bakom granris med kameran fastmonterat på stativet som också det var kamouflerat till max. Hade varit här kvällen innan med Maja min trogna vapendragare för att lägga ut lite fisk till örnarna. Den här morgonen var inget undantag förutom att nu var jag själv och den här gången var jag kvar på platsen.

Svepte en kaffekopp och tuggade i mig frukostmackan i mörkret med pannlampan som belysning. Sedan dags att inta min position och invänta eventuella "gäster".

Den första kråkan hörs kraxande vid gryningsljuset. Ser den inte men hör den någonstans där bland träden. Det är så gott som vindstilla minns jag den här dagen med någon plusgrad, kanske 1 eller 2+. Värmepåsar till händerna har jag i alla fall. För kallt kommer det att bli när jag är så gott som tvungen att sitta still i timmar i hopp om att jag ska lyckas smälta in i miljön trots extra skydd i hjälp av granriset. Ett par sockor sedan två par raggsockor på det i mina vinterkängor. Det borde funka :)

En fördel med den här platsen som jag valt ut är att jag sitter en bit ifrån "åteln" och minskar risken för att de skall höra eller se mig. Därav så är alla bilder så gott som beskurna.

Men havsörnen är ju inte en liten rovfågel så att beskära bilderna fungerar bra i det här fallet.

Kråkans kraxande har nu lockat till sig fler gråkråkor och på så sätt även fått den första havsörnens intresse.

Någonstans sitter den där ibland träden vid sjön. Jag såg när den svepte förbi ovanför platsen innan den satte sig någonstans. Och att höra när en stor havsörn sätter sig på en gren någonstans nära är riktigt häftigt. Då får man en känsla att man är Ett-med-naturen!

Timmen går och kanske blev det två? Sen gick den ner. Med en mycket vaksam blick över sin omgivning där den står tittar den sig omkring. Den blir stående på isen innan den lyfter igen och försvinner.

Får vänta ytterligare någon timme innan den åter kommer ner. Förmodligen satt den återigen och spanade av läget från trädtoppen.

Jag är nu redo och börjar sakta att fotografera denna magnifika rovfågel.  

Laken som ligger bakom kråkan var målet för den här ungfågeln. Någon fisk hade redan blivit till mat för kråkorna, och trutarna som fanns här omkring. Men så fort örnen landade så lämnade trutarna platsen medans kråkan blev kvar.

Någon timme senare gick örnen över till den halvätna fisken som låg på isen.

Ett stadigt grepp om sitt byte, redo att äta.

Såg genom sökaren att "vi" hade fått besök av en räv som traskat över isen. Det här kunde bli intressant tänkte jag medans jag tog den här bilden. Skulle jag filma nu eller fotografera händelsen? Valde att stanna vid fotograferingen. Havsörnen följde rävens steg noga!

Sen blev det precis som jag misstänkte. Örnen gjorde sig redo för flykt.

Men den tog med sig sitt byte. Just där och då tänkte jag på om det hade vart en kungsörn istället. Hade den försvarat den här platsen?, ignorerat räven? eller gjort som den unga havsörnen? Själv tror jag att den hade motat bort räven om den känt sig illa tvungen.

Men så såg jag hur sargad den här räven var. Förmodligen skabb? Tyckte riktigt synd om stackarn och hoppades innerligt att den skulle ta en av fiskarna.

Den verkade intresserad av fisken, som i det här fallet var en död brax.

Med ett stadigt bett om fisken bar den iväg bytet och försvann genom vassen där borta. Jag vet inte alls hur illa det är med skabb på en räv, om den självdör eller om det kan gå över/bort? I vilket fall som helst så var jag glad där och då att den tog med sig en fisk och fick sig ett lätt skrovmål den här dagen.

Sen tog det en stund innan den här unga örnen åter var tillbaka. Och den här gången var den lite nyfiken på vad det var som satt där borta i buskaget. Lyckades att sitta stilla med minimal rörelse. ”Bli ett träd Jocke”

Ungfågeln åt och hade så gott som platsen för sig själv med några kråkor som sällskap.

Spolar fram lite till....

Och här hade jag fått besök av en havsörn i sin fjärde dräkt (även bekräftat av säker källa). Den här örnen kände jag igen och blev mycket glad över besöket. Vaksam som den är satt jag blixtstilla med vänsterarm vilandes ovanför objektivet.

Log över örnens vaksamma blick och knäppte ett ljudlöst foto.

Även den här åt medans ungfågeln framför där nere till höger gick omkring och plockade upp rester från kråkorna.

Sen var även den här 4k örnen i full fart och letade efter vad som fanns kvar på platsen. En björkna som kråkorna lyckats dra ner i det isfria vattnet, plockades snabbt upp i örnens klor.

Avslutar med den här bilden från den dagen. Havsörnen åt upp fisken för er som vill veta.

Detta var en händelserik dag med besök av två stycken vackra havsörnar. Den första skulle jag tro var en årsunge, med tanke på att det mesta av näbben var svart. Men det är svårt, kunde lika väl vara en örn i sin andra dräkt.

Och vad jag märker ju mer jag har hållit på med det här, är att det har blivit så mycket mer än bara ut och fotografera dessa magnifika rovfåglar. (För magnifika och ståtliga är dem verkligen!)  -Att det nästan har blivit mer en passion än en hobby. Ja om det nu inte alltid har varit så egentligen?

Detta var från en morgon/förmiddag i december.

Mvh Joakim Öhrn

God fortsättning

Önskar Jocke, Maja & släktingarna :)

Det kommer en örnblogg framöver med många bilder samt berättelse :)