OmTag. Hur har konsumtionsmönstret förändrat hur vi presenterar våra bilder?

Wolfgang fick mig att fundera lite på detta med hur vi gör med saker som kontrast, klarhet och skärpa m.m. när vi jobbar med våra bilder i datorn. Han tyckte sig uppleva att digitala bilder ofta är ”sotigare” i svärtan än analoga bilder?

Nu tror jag för egen del inte att detta har något med analogt vs digitalt att göra så länge vi tittar på en digitaliserad bild på skärmen eller en analog vs digital på papper. Jag kan göra mina analoga bilder kontrastrikare med mer ”pop” än mina digitala och tvärt om om jag vill.

Däremot kan det spela in vilken bakgrund och erfarenhet vi har av att titta på bild?

Om jag gör en bild för skärm så har jag möjlighet att göra den så att den står ut på ett annat sätt än om jag gör en papperskopia. Ett bakgrundsbelyst medium som en bildskärm beter sig ju på ett annat sätt än en bild på papper. Lite som att jämföra negativa kopior med diabilder visade på duk i det analoga.

Jag tror också att vi tenderar att anpassa oss en del mot hur bilder ”normalt” presenteras när vi sitter framför datorn. En bild som stämmer bättre överens med verkligheten kan upplevas som lite platt och livlös på skärmen eftersom vi vant oss vid att det brukar vara mer ”tryck” i bilder som vi tar del av på datorn, eller att de är mer överdrivna för att säga det på ett annat sätt.

En mjukare bild kan kräva ett mer aktivt betraktande då den kanske inte träffar oss lika ögonblickligt som en bild med sprakande färger och kontrast tror jag.

Ett av ”problemen” idag är också hur vi konsumerar bilder tror jag. Från att i lugn och ro betrakta bilder i någon bok eller på en utställning översköljs vi av bilder på nätet. Om din bild inte väcker omedelbar uppmärksamhet så är du bortspolad till historiens skräphög utan att någonsin betraktats på något sätt.

Lite samma sak har skett inom musiken, lyckas du inte fånga lyssnaren på några sekunder blir din låt aldrig hörd. Detta nya konsumtionsmönster tror jag driver utvecklingen mot att vi tar i mer för att synas i bruset.

Det vara andra tider när man kom hem med sin nyinköpta LP-skiva och andaktsfullt lade den på skivtallriken för att lyssna på sidan 1 för att sedan vända den och lyssna igenom resten. Idag har vi ofta inte tid att koncentrera oss på en sak i taget på samma sätt som förr, hur många lyssnar igenom ett helt album idag utan att avbryta sig för något annat?

Hur som helst, jag tror inte att hårda respektive mjukare bilder har något med analogt eller digitalt att göra, däremot kan våra bakgrunder säkert spela in ganska mycket på hur vi vill att bilder rent tekniskt skall se ut.

Bilderna är två exempel där de ena bilderna kanske är mer ”normalt” bildbehandlade och de andra lite mjukare utan att någon av dem är extrem på något sätt.

2025-03-26 08:36   per-erik åström

Bra reflektioner Alf.
/per-erik

Besvara

Svar från alf109 2025-03-26 17:43

Tack ska du ha Per-Erik.
/Affe

Svara

2025-03-26 11:54   morgondotter

att påverkas
av det vi ser och hör

det sker som en psykologisk effekt, en slags härmning

tom sjukdomar kan spridas på samma sätt läste jag i DN i dag

"I sin bok går Kjell Asplund igenom olika exempel på psykogen smitta genom historien, som häxprocesserna i Sverige i slutet av 1600-talet. Allt fler vittnade om att de hade sett kvinnor göra saker som var ”bevis” på deras trolldom och koppling till satan. Epidemin pågick i flera år och ledde till att minst 280 personer avrättades."

tendensen till grupptryck och konsumtions-påverkan

när det gäller masskonsumtion
och
bilder

sker egentligen samma sak

människor bestämmer vad som är trenden
vad som är ute
vad som är gruppens kvalitet
vad som kan ratas

bra skrivet Alf

Besvara

Svar från alf109 2025-03-26 17:43

Tack ska du ha Inger.
/Affe

Svara

2025-03-26 17:08   mombasa

Intressanta tankar. Och frågan om raspighet, hård kontrast eller det mjukare har nog i mycket en historisk dimension. Det finns nog en liten gnutta nostalgi i det också, fyrtio- femtiotalens STF-bilder, mjukt kopierade och senare decenniers mer och mer hårda förfarande i mörkrummen. Det går nästan att se brytpunkten när man bläddrar i STF-böckerna Årets bilder. Det händer något runt 1960.
/Gunnar S

Besvara

Svar från alf109 2025-03-26 17:52

Jo, man ser klart att bilder blivit hårdare och hårdare kopierade och/eller presenterade genom åren. Jag tycker mig dock se lite av en motreaktion från en del fotografer men då handlar det ofta om urvattnade färger och lite för soft för min smak, såg bland annat en fotograf, Teresa Freitas, i LFI som kör det spåret. Anna Clarén är en annan som varit inne på detta. Det jag kan sakna är dock mer "verklighetstrogna" färger och gråskalor. Nu tycker jag att man mycket gör kontrast och färgskalor till en pryl i sig där det antingen är väldigt hårt eller väldigt softat.
/Affe

Svara

mombasa 2025-03-28 19:40

Mycket av det pastelliga gynnas av tidens tryck, bra papper, matt bestruket och skapat just för de fina raster man ser i dagens tidskrifter. Och man kan åstadkomma det även på papper med låg gramvikt. det har jag från en pensionerad pappersingenjör på Papyrus. Ja, utvecklingen av tryckmedia de sista tio tjugo åren har gått med stormsteg, inte alltid till det bättre. Och det får sitt genomslag på hur vi uppfattar och handskas med fotografi.
Ha det gott
/Gunnar S

Svara

2025-03-26 22:30   Wolfgang

Affe, för ungefär 10 år sedan, så gjorde vi ett experiment i min fotoklubb. Vi ställde upp en analog kamera och en digital sida vid sida och fotograferade samtidigt samma motiv. Jag plåtade med min analoga och fotokamraten med sin digitala. Några andra gjorde samma sak. Vi analoga fotografer framkallade och kopierade våra bilder i mörkrum och de digitala fotovänner printade ut sina. Man kunde se vilket som var vilket tack vare bland annat pappret. Övriga medlemmar i fotoklubben tyckte att de digitala prints var bättre för att de hade mer kontrast och på så sätt gav ett skarpare intryck. Jag tyckte att de analoga var bättre tack vare den bättre tonaliteten utan att vara mjuka. Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från alf109 2025-03-26 22:43

Jo en silvergelatin kopia ger ju sitt eget uttryck. Men ytterst handlar det om hur du kopierar eller skriver ut. Det går att kopiera hårt i mörkrummet liksom att printa mjukt om man väljer att göra det.

Svara