Annons

Voigtländer Vitomatic I

Produkter
(logga in för att koppla)

Anders Östberg

Guest
Jag är ju inte så där värst intresserad av äldre kameraprylar men jag har min pappas gamla kamera i en låda och har sneglat på den och funderat av och till på om jag kanske skulle plocka fram den. Det är en Voigtländer Vitomatic I, okänt årtal men jag kommer ihåg den från när jag var liten i början av 60-talet så det är väl kanske 50-tal. Den verkar fungera, ljusmätare, filmframmatning och slutare rör på sig, så den går nog att använda. Blixtskon är lite trasig, finns det någon som kan fixa till det tro?

Är det någon här som kan något om den här kameran, är det värt att prova en rulle eller två? :)
 

Bilagor

  • Voigtlander_G3K6545.jpg
    Voigtlander_G3K6545.jpg
    78.2 KB · Visningar: 948
Är det någon här som kan något om den här kameran, är det värt att prova en rulle eller två? :)

Kan inget om kameran, men en så vacker pjäs måste det väl värt att provskjuta en rulle med?
Hittar inte mycket via Google heller, många träffar på version II, men nästan inget på I.
Enligt http://www.camerapedia.org/wiki/Vitomatic har modell II mätsökare för avståndsinställningen, men det har inte ettan.

En bruksanvisning till II:an, kanske skiljer det inte så mycket förutom mätsökaren.
http://www.greynita.com/bibli/voigtlander/vitomatic/manuals.htm
 
Vad är det för objektiv på den du har?

Jag köpte själv en Voigtländer Vitomatic IIb ny i slutet av 1960-talet. Det var en härlig liten kamera som gav mycket god bildkvalitet. Mätsökaren gjorde att fokuseringen blev mycket noggrannare än uppskattning av avstånd (som var det vanligaste i kompaktkameravärlden på den tiden). Den höll definitivt bättre klass än majoriteten av dåtidens kompaktkameror.

Och den är verkligen en skönhet! Jag gillade den mycket. Min syster övertog den sedan (tror f.ö. att hon fortfarande har den kvar).
 
Objektivet heter Voigtländer Color-Skopar 1:2.8/50

Jag har försökt leta lite på nätet och det här verkar vara den enklaste version av Vitomatic, ljusmätare bara ovanpå kameran (inte inspeglad i sökaren) och ingen mätsökare för fokusering. Man får gissa avståndet och köra med stort skärpedjup antar jag. :)
 
Det är den enklaste modellen i serien, det är riktigt. Objektivet den är försedd med är dock förstklassigt (det är av Tessar-typ). Problemet är förstås att kunna utnyttja den fina skärpa som objektivet är kapabelt at ge - att lyckas lägga skärpeplanet rätt utan hjälp av någon avståndsmätare.

Har för mig att exponeringsmätaren var av selentyp (är dock inte helt säker) och i så fall får du ju räkna med att den har "tröttnat".
 
Det är den enklaste modellen i serien, det är riktigt. Objektivet den är försedd med är dock förstklassigt (det är av Tessar-typ). Problemet är förstås att kunna utnyttja den fina skärpa som objektivet är kapabelt at ge - att lyckas lägga skärpeplanet rätt utan hjälp av någon avståndsmätare.

Har för mig att exponeringsmätaren var av selentyp (är dock inte helt säker) och i så fall får du ju räkna med att den har "tröttnat".

Jo, exponeringsmätaren är en med selencell. Och om jag inte minns helt fel så finns det en fjädrande koppling som låser samman bländarringen med exponeringstiden. Denna koppling gjorde att när man ställt in exponeringsvärdet så kunde man ändra bländaren och tiden följde med. Mindre bländaröppning gav därvid motsvarande längre exponeringstid. Detta var ganska vanligt på de tyska kamerorna från den tiden och fanns även på Hasselbladsoptik med centralslutare.
 
Stämmer. En finess som inte bara underlättade för nybörjare, utan också snabbade upp väldigt för erfarna, och något som jag fortfarande gillar!
 
... ingen mätsökare för fokusering. Man får gissa avståndet och köra med stort skärpedjup antar jag. :)

Det finns (eller kanske snarare fanns) lösa avståndsmätare att sätta i blixtskon, pappa hade en sån. Man mäter upp avståndet med den och överför det sedan till avståndsringen på objektivet. Fast nu var ju din blixtsko trasig så det blir svårt i just ditt fall. Om det till äventyrs går att hitta någon avståndsmätare.
 
...
Och den är verkligen en skönhet! Jag gillade den mycket. Min syster övertog den sedan (tror f.ö. att hon fortfarande har den kvar).
Jag föredrar att vara historiskt korrekt även i smådetaljer. :)

Var inte riktigt säker på ifall jag köpte den direkt åt min syster, eller ifall jag hade den själv lite först. Checkade med syrran, och jag hade mycket riktigt köpt den direkt åt henne. Minns att jag noggrannt gick igenom allt vad som fanns på marknaden vid den tiden, och valde ut vad jag fann vara det bästa inom den angivna prisramen.

Och hon har den fortfarande kvar. :)
Någonstans. I ett hus med gott om förvaringsutrymmen...
 
Jag fotograferar en del med min svärfars Voigtländer Vitomatic IIa, även den med en Color-Scopar 50 mm f/2.8. Han fick den i 30-års present av min svärmor.

Det är en trevlig kamera som förtjänar att användas!

En sak som är lätt att missa är att slutaren spänns via ett tandhjul som drivs via perforeringen i filmen. Nackdelen med det är att det inte att "testköra" den utan film. Fördelen är att det inte är någon risk att man av misstag kör utan film i kameran.

/Jocke
 
Jodå, jag har testkört den genom att snurra tandhjulet med tummen.
 
...
Har för mig att exponeringsmätaren var av selentyp (är dock inte helt säker) och i så fall får du ju räkna med att den har "tröttnat".
Vad innebär "tröttnar" normalt? Jag har försökt jämföra mätningen med min ljusmätare och det stämmer ingenstans, kameran verkar tycka att det är mycket mer ljus än vad ljusmätaren gör. Ska göra om försöket i dagsljus i morgon, kanske mätarna inte gillar inomhusljuset.
 
Jag använder den fortfarande. Riktade den mot datorns skärm och avläser vid 18 Din 1/4 - 5,6. Tung med härlig! Tyvärr är avståndsmätningen svår att avläsa.
 

Bilagor

  • 20 fototeknik 121.jpg
    20 fototeknik 121.jpg
    11 KB · Visningar: 760
Tror du har en lite vassare modell om jag förstått modellprogrammet riktigt. Vitomatic Ia eller Ib kanske?
 
Ja, det är en "vassare" modell som Per (digitell) har, men nej, det är ingen Vitomatic Ia eller Ib utan en IIa som han har.

Beteckningen II innebär att den har en kopplad avståndsmätare, och beteckningen a (liksom b) innebär att exponeringsmätarvärdena är inspeglade i sökaren.
 
Senast ändrad:
Det stämmer bra det. Vet någon av Er om avståndsmäteriet kan förbättras? Och vad det egentligen kan vara för fel?

per
 
ANNONS
Sony Winter Cashback hos Götaplatsens Foto