Jo, det är kanske lite tunt med förklaring om varför en exempelbild på ett stort omfång inom en och samma bild inte blir lika illustrativ som det jag valt att visa. Finessen är att man ser kvalitetsförlusten bättre med högre kontrast.
Leta rätt på ett omfång på åtta steg med kamerans ljusmätning, ta en bild där det ljusaste precis inte är utfrätt. Visst kommer det mörka vid en första titt se helt svart ut, men om du drar isär nivåerna rejält i ett bildbehandlingsprogram ska du se att det finns detaljer i det svarta.
Ingen alls.
Tyvärr inte. Jag vet inte varför, men det är som att även tjusiga konsumentfilmskannrar (jag har en Minolta 5400) inte kan förlänga sin exponeringstid (eller hur det nu fungerar) så att man får med alla detaljer i det mörkaste av t ex ett Velviadia.
Det här stämmer inte alls, men det är inget ovanligt missförstånd. JPEG-bildens 256 steg för ljusintensiteten använder sig av sensorns totala omfång, oavsett hur många bitar det är på - att man förlorar en massa data som ligger inom omfånget påverkar inte omfångets storlek.
Nu förstår jag åtminstone mer än tidigare. Jag misstänker samtidigt att det här är en fråga som vi vanliga lekmän (fysik/elektronik) inte kan förstå helt och fullt.
