Annons

Vad gäller för hållbarhet på fotokemi?

Produkter
(logga in för att koppla)

henpe

Aktiv medlem
Jag är precis ny på det här med mörkrumsarbete och behöver råd angående kemikaliers hållbarhet. För *arbetslösningar* tänker jag så här:

*Filmframkallare* (Aculux3): Använd bara en ggr. (jag vet att vissa går att återanvända, men jag avstår tills jag blivit lite mer rutinerad).

*Pappersframkallare* (Kodak PolyMax): Använd bara en ggr, eller!?

*Stoppbad* (Kodak Max-Stop): Stoppbadet borde väl inte bli dåligt av lagring, även om det rör sig om utspädda lösningar. Så länge det inte skett färgomslag hos indikatorn så är det bara att köra på!?

*Filmfix* (Kodak Tmax fix):Så länge man kör ”klarningstest” m.h.a. en filmsnutt och klarningstiden inte överstiger dubbla tiden jämfört med färsk fix så borde väl allt vara ok!?

*Pappersfix(Kodak PolyMax): Kan man köra ”klarningstest” på pappersfixen också? Det borde väl funka?!


Ni som är erfarna och kan sådant här, kan ni korrigera mina tankar ovan!!! Övriga råd är också välkomna! Tack!
 
henpe skrev:
Jag är precis ny på det här med mörkrumsarbete och behöver råd angående kemikaliers hållbarhet. För *arbetslösningar* tänker jag så här:

*Filmframkallare* (Aculux3): Använd bara en ggr. (jag vet att vissa går att återanvända, men jag avstår tills jag blivit lite mer rutinerad).

*Pappersframkallare* (Kodak PolyMax): Använd bara en ggr, eller!?

*Stoppbad* (Kodak Max-Stop): Stoppbadet borde väl inte bli dåligt av lagring, även om det rör sig om utspädda lösningar. Så länge det inte skett färgomslag hos indikatorn så är det bara att köra på!?

*Filmfix* (Kodak Tmax fix):Så länge man kör ”klarningstest” m.h.a. en filmsnutt och klarningstiden inte överstiger dubbla tiden jämfört med färsk fix så borde väl allt vara ok!?

*Pappersfix(Kodak PolyMax): Kan man köra ”klarningstest” på pappersfixen också? Det borde väl funka?!


Ni som är erfarna och kan sådant här, kan ni korrigera mina tankar ovan!!! Övriga råd är också välkomna! Tack!

Det är skillnad på olika framkallare. För tillfället så är jag på latsidan på SV framkallning så det som funkar bäst för mig en Tetenal Neofin Blå. Kolla databladen så får du svar på dina frågor.

Xtol är en framkallare som är känd att plötsligt dö. Om man är osäker så får man väl klippa en liten bit och prov framkalla. Rodinal är annars en framkallare som är känd ska hålla mycket länge om den inte får kontakt med syre. Är man osäker så kör engångs framkallare om man inte ska framkalla ofta och mycket.

Vissa framkallare kan man välja att använda som engångs eller flergångs och kör man den som engångs så späder man framkallaren med 1:1 (exempel Xtol).

Stopbad kör jag själv isättika så den slänger jag direkt efter jag har använt den. Stopbad är till för att neutralisera framkallaren så fixet håller längre.

Fix kollar du bäst med klarnings testet för att få fram fix tiden och du märker när fixet börjar bli trött genom den tar längre tid. Kör du T-korns film så får du byta fixen oftare för den kräver mera av fixet.
 
Hej Henrik!
Utöver vad du redan fått som svar vill jag bara säga att om du använder tex Tetenal´s stoppbad,Indicet, så är detta "uppbyggt" på citronsyra för att bli luktfritt.Alltså är det till största delen fri från ättiksyra. MEN då måste man tyvärr använda den ihop med Tetenal´s Superfix Odourless som har den fördelen att den är luktfri. Detta fix har/är "Neutral pH".Det fungerar mycket bra på fiber men naturligtvis på RC .
 
henpe skrev:
Jag är precis ny på det här med mörkrumsarbete och behöver råd angående kemikaliers hållbarhet. För *arbetslösningar* tänker jag så här:

*Filmframkallare* (Aculux3): Använd bara en ggr. (jag vet att vissa går att återanvända, men jag avstår tills jag blivit lite mer rutinerad).

*Pappersframkallare* (Kodak PolyMax): Använd bara en ggr, eller!?

*Stoppbad* (Kodak Max-Stop): Stoppbadet borde väl inte bli dåligt av lagring, även om det rör sig om utspädda lösningar. Så länge det inte skett färgomslag hos indikatorn så är det bara att köra på!?

*Filmfix* (Kodak Tmax fix):Så länge man kör ”klarningstest” m.h.a. en filmsnutt och klarningstiden inte överstiger dubbla tiden jämfört med färsk fix så borde väl allt vara ok!?

*Pappersfix(Kodak PolyMax): Kan man köra ”klarningstest” på pappersfixen också? Det borde väl funka?!


Ni som är erfarna och kan sådant här, kan ni korrigera mina tankar ovan!!! Övriga råd är också välkomna! Tack!
Jag återanvänder aldrig filmframkallare, tycker mina negativ är viktiga.

Jag använder ofta Ilfords Ilfotech HC, den är som sirap och blandas mha barnmedicinsburk från apoteket. Den håller länge. Ibland blandar jag upp perceptol för vissa saker, & använder den på högst 3 månader.

Pappersframkallaren kan du läsa på hur stor yta den klarar och ibland sparar jag den om jag har kört lite papper.

Stopp blandar jag med ett litet stänk stopp till drygt en liter vatten, byt ut det om färgindikatorn löser ut. Sparar aldrig detta.

Ja dubbla klarningstiden funkar bra. Men ibland byter jag ändå för det är mina negativ värda. Gammalt spär jag & använder som första fixbad till pappersbilderna.

NEj det funkar inte med klarningstipset till papper. Det finns mätpapper men jag anv. det inte. Normalt slänger jag första fixbadet och använder andra fixbadet som första nästa gg.
 
Re: Re: Vad gäller för hållbarhet på fotokemi?

Erik Schalin skrev:
NEj det funkar inte med klarningstipset till papper

Ett förtydligande och en nyfiken följdfråga:
Jag menar naturligvis inte att jag ämnar lägga papper i pappersfixet och vänta på någon klarningseffekt. Jag menar att använda en oframkallad filmsnutt även här. Kan fixet lösa ut silvret ur en filmbit borde det väl kunna lösa ut silvret ur ett papper också, eller tänker jag fel!?
 
Ja du tänker fel.

Det går inte att bedömma mängden silver i fixet på det sättet. Det finns testremsor för detta men jag har aldrig varken sett eller använt några.

Det handlar om HUR mättat med silver fixet är. Går man över gränsen blir inte bilderna korrekt fixerade. Bilderna kommer gulna och få fläckar men troligtvis kommmer din filmbit bli klar ändå.

Sedan beror det på hur länge bilderna skall leva.
Är det 3 månader spelar det ingen större roll. 10 år ja då är det en annan femma.
 
Re: Re: Re: Vad gäller för hållbarhet på fotokemi?

Om man anväder fix som är dåligt så fungerar det så att efter fixering av film kommer man märka det på filmen med "mörka" bruna fläckar även mellan"rutorna". Då är det bara att fixera om denna film.Ofta räcker en mycket kort tid för att få denna film rätt.Det är inte lika lätt att bedöma dåligt fix när man fixerar papper.Men fixbaden är i allmänhet förbrukade när svart silver börja falla ut i badet.Nu har ju dom flesta fix en "indikator" när det inte fungerar som fix längre. Eller så kan man med hjälp av fix-test göra denna kollen.
 
Re: Re: Re: Re: Re: Vad gäller för hållbarhet på fotokemi?

Erik Schalin skrev:
Har dem???

Tyvärr var jag för snabb att skicka iväg,det skulle naturligtvis stå stoppbad. Det var detta jag syftade på.Så här skriver bl.a Tetenal om sitt stoppbad:
Indicet
Odourless stop bath with indicator. Comfortable working conditions for those who are sensitive to odour. Contains an indicator, which changes colour when the solution is exhausted.
Dilution: 1+19
Capacity per 1 l solution:
- 15 films 135-36
- 3 m² of PE papers
- 1,5 m² of fibre based papers
----------------------------------------
Så hoppas jag att det är utklarat.
 
henpe skrev:
Ni som är erfarna och kan sådant här, kan ni korrigera mina tankar ovan!!! Övriga råd är också välkomna! Tack!
Pappersframkallaren håller länge och man kan säga att så länge den funkar så funkar det.

Övrigt tips
Håll tiden i fixbadet. Längre fixtider innebär bara onödigt långa sköljtider om det ens är möjligt att skölja ur allt.
 
Jag måste låna tråden för att få det där med dubbla klarningstiden förtydligad för mig.

Jag har förstått det som att man kollar klarningstiden på en filmsnutt och sen använder man dubbla den tiden när man fixerar sin film. Men hur mycket längre klarningstid får det bli jämfört med nyblandat fix innan man bör byta fix?
 
Fix

En annan bra metod att hålla koll på om fixet är slut eller ej är dom "FIX-test" som säljs. Och jag gör kanske reklam för Photax, dom säljer dessa.
Möjligen är det så att jag med tiden har lärt mig hur mycket jag kan fixer innna fixet är slut. För faktum är att jag har inga problem med detta.
Så, som sagt en enkel metod är dessa fixtest som finns.
Eller för att citera Photax :"Genom att mäta silver-koncentration och pH-värde kan man se till att stoppbadet hålls frächt och att fixet alltid kan jobba effektivt." För det är det det handlar om när man använder fixtest.
Lycka till i analoga mörkrummet.
 
Marcus Nordén skrev:
Jag måste låna tråden för att få det där med dubbla klarningstiden förtydligad för mig.

Jag har förstått det som att man kollar klarningstiden på en filmsnutt och sen använder man dubbla den tiden när man fixerar sin film. Men hur mycket längre klarningstid får det bli jämfört med nyblandat fix innan man bör byta fix?
Jag har läst att när klarningstiden för filmsnutten är dubblad är det dags att byta men det står förmodligen i anvisningarna till fixet. Oftast brukar det anges hur många filmer eller ark papper man kan köra igenom varje liter brukslösning. Fix är ganska billigt så det jag tycker det är dumt att chansa på arkivbeständigheten. Hellre byta fix ett par rullar för tidigt än ett par för sent! =)
 
Oanvända förrådslösningar förvarade i fyllda och lufttäta kärl har betydligt längre hållbarhet än utspädda och använda lösningar. Konc D-76 i förrådslösning håller enligt Kodak upp till 6 mån rätt förvarade. Även Dektol håller bra i förrådslösning.

Personligen använder jag aldrig framkallare mer än en gång. D76 späder jag 1+1 och då räcker den mängd som täcker de filmer jag ska framkalla bara för just de filmerna.

Fixet räcker ofta till mer än de filmer jag framkallar men jag kör tvåbadsfixering och då kasseras förstafixet medan andrafixet används som förstafix näst gång. Jag har alltså alltid färskt fix i andrabadet. Fixeringen skulle jag aldrig chansa med. Men pappersfixeringen är ännu känsligare än film.

Vad gäller pappersframkallare använder jag inte den mer än vid ett tillfälle, även om kapacitéten skulle räcka till fler bilder. Ibland byter jag framkallare vid samma tillfälle då man vid noggrann kontroll kan märka försämrad maxsvärta redan efter några bilder, trots att mängdkapacitéten inte uppnåtts. Förstabadet i pappersfixeringen kasseras också varje gång och andrafixet blir förstafix vid nästa och färskt andrafix blandas alltid nytt. Speciellt papperfixeringen är viktig att färsk lösning används.

När fixet förbrukats till en viss grad bildas nämligen även mera svårlösliga silversalter (vid reagensen med det oexponerade silvret) som inte förs bort lika lätt i fixlösningen, utan stannar kvar i/på papperet/emulsionen. Dessa kräver mycket långa sköljtider och är inte sällan helt omöjliga att skölja bort i eftersköljningen (vad gäller film är det lättare att skölja bort de mera svårlösliga silverföreningarna) medan de lättlösliga silversalterna, som eventuellt stannat kvar, lättare sköljs bort. Inte bara rena fixrester kan alltså försämra hållbarheten utan dessa svårlösliga silverföreningar, som bildas när fixet är för dåligt/för gammalt, utgör ett minst lika stort aber för arkivbeständigheten. Speciellt när man inte ser någon skillnad på en dåligt fixerad och en rätt fixerad kopia.

Tvåbadsfixering är en bra garanti mot sådana obehagliga överraskningar som ger sig till känna med tiden. I det första badet (som använts som andrafix vid föregående tillfälle och därför fortfarande har god kapacitét) löses nästan alla de oexponerade silversalterna. I det andra fixet (som är purfärskt och helt oanvänt) tas sedan varenda silverkristall som finns kvar i emulsionen bort och det silver som stannar kvar på emulsionen eller i/på papperet är garanterat i den lättlösliga formen och försvinner lätt med sköljvattnet efteråt.
 
Senast ändrad:
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar