ANNONS
Annons

Teknik mot teknik

Produkter
(logga in för att koppla)

Elvez

Aktiv medlem
Jag har läst och varit delaktig i flera diskussioner där känslorna svallar kring analoga och digitala tekniker. Det kan vara engagerande att läsa alla intressanta argument för och emot. Emellertid blir jag mer nyfiken på var vi egentligen står rent tekniskt.

Är det någon som sakligt kan redogöra för skillnaderna mellan digitalt kontra analogt framställda bilder?

Ligger skillnaderna bara på subjektiva plan?

Jag anar att det finns fysikaliska skillnader mellan film och digitalsensorer som gör möjligheterna större hos ena eller andra, men vilka är dessa?

När kommer vi att se teknisk jämställdhet eller överlägsenhet åt ena eller andra hållet? Någon som kan spekulera i detta utan att bli hetsig förespråkare för sin orubbliga entusiasm?
 
En konkret effekt som jag har märkt av men som jag inte vet om jag ska klassa som fördel eller nackdel till endera mediet är det man brukar kalla "reciprocitetseffekt" hos film, dvs att filmen inte är linjärt känslig.

Jag har använt detta till min fördel när jag körde film och ville ha långa exponeringstider. Till min digitalkamera fick jag uppgradera mina ND-filter till starkare varianter för att åstadkomma detsamma. Men i vissa fall, när man inte vill ha långa exponeringstider, är det ju motsatsen som gäller.
 
Lite beror på vilken film vi pratar om. Analogt har ju en klar fördel i den att negativfilm har ett betydligt större omfång än det digitala, som i det fallet är jämförbart med diafilm.
 
maxzomborszki skrev:
En konkret effekt som jag har märkt av men som jag inte vet om jag ska klassa som fördel eller nackdel till endera mediet är det man brukar kalla "reciprocitetseffekt" hos film, dvs att filmen inte är linjärt känslig.

Jag vet inte om detta är för eller nackdel egentligen. Kan det rent av vara stor del av en films karaktär att vissa typer av färg/ljus blir bättre återgivna? Jag är inte säker på att varken film eller sensorer har bra linjäritet. Vet du mer om detta?


Jag har använt detta till min fördel när jag körde film och ville ha långa exponeringstider. Till min digitalkamera fick jag uppgradera mina ND-filter till starkare varianter för att åstadkomma detsamma. Men i vissa fall, när man inte vill ha långa exponeringstider, är det ju motsatsen som gäller. [/QUOTE]

Det verkar vara en fråga om vad man har för utrustning och vana av att arbeta som utgångspunkt. Jag har en del utrustning som inte direkt är användbar digitalt, t ex filter. Eftersom effekterna till viss del är knutna till viss film eller så.
 
Arleklint skrev:
Lite beror på vilken film vi pratar om. Analogt har ju en klar fördel i den att negativfilm har ett betydligt större omfång än det digitala, som i det fallet är jämförbart med diafilm.


Detta är ju förstås intressant eftersom filmval varit något som man ägnar sig åt vid analogfoto, och att detta påverkar mycket i slutresultatet. Kommer vi att få uppleva att folk letar efter vissa typer av sensorer i framtiden, eller att man rent av kan skaffa olika mjukvara för att emulera kända filmtyper? Eller rent av kameror med olika hårdvara (det känns iofs lite utopiskt).
 
Fuji har lagt in möjligheten att välja egenskaper från olika filmtyper i sin nya D-SLR S3 PRO.

Mjukvara för att efterlikna olika filmtyper har funnits ett bra tag, det finns bl.a för att efterlikna velvia.
 
Snarast får vi uppleva att kameror ges funktionalitet för att ge sensorn - eller snarare bilden - "olika egenheter". Eller så ses möjligheten finnas i PS och att kameran lämnar ifrån sig all bildinformation den nånsin kan.
 
sagan skrev:
Fuji har lagt in möjligheten att välja egenskaper från olika filmtyper i sin nya D-SLR S3 PRO.

Mjukvara för att efterlikna olika filmtyper har funnits ett bra tag, det finns bl.a för att efterlikna velvia.

Klart intressant eftersom man med analog film måste jobba mycket konsekvent med sin framkallningsprocess/kemi för att laborera med effekter....
 
Elvez skrev:
Jag vet inte om detta är för eller nackdel egentligen.
Precis min mening. Det beror nog på vad man är ute efter.

Kan det rent av vara stor del av en films karaktär att vissa typer av färg/ljus blir bättre återgivna?
Det kan stämma. Vågar inte uttala mig om detta.

Jag är inte säker på att varken film eller sensorer har bra linjäritet. Vet du mer om detta?
Tanken är väl att sensorer ska vara linjära. Dubbelt så mycket exponering ska ge dubbelt så mycket ljus och vice versa. Exakt hur bra det är i verkligeheten ska jag inte säga men betydligt mer linjära än film verkar det allt vara.

När det gäller film är det så att kristallerna i emulsionen återgår till sitt tidigare stadium ("icke-latent svärtade" eller vad man ska kalla det) om inte tillräckligt många fotoner träffar dem och får dem "trilla över tröskeln". Det är därför man måste lägga på mer exponering när man kommer till dessa extremfall.

Digitalt så fylls bara de små "hinkarna" i sensorn på. Risken är att de blir mättade, slår i taket och får andra effekter när laddningarna börjar blöda vad jag förstått. Jag är ingen expert på sensorer. Detta är vad jag slutit mig till från de kvasivetenskapliga faktablad man kan hitta ibland.

Det verkar vara en fråga om vad man har för utrustning och vana av att arbeta som utgångspunkt.
Korrekt. Även om utvecklingen går framåt kommer det nog fortfarande finnas skillnader likt denna som man inte kommer ifrån och som både är bra och dåliga beroende på vilket syfte man har.

Sen har säkert endera mediet klara fördelar framför det andra på andra punkter och där kan mycket tycke och smak spela in. Men detta vad mina erfarenheter.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar