Annons

Svära i kyrkan?

Produkter
(logga in för att koppla)

SiPaMoId

Aktiv medlem
Jag testade en Leica M11 med en 35/1,4 Summilux ASPH monterad i somras.

Kvalitén och känslan när man har den i sin hand var positiv och påtaglig. Tung, stabil och välgjord. Premium!

Jag tog lite bilder och tyckte det var svårt med att hitta skärpan. Man har ju läst hur fantastiskt bra det är med att få fokus rätt.

Jag förstår att det behövs en ganska lång och flack inlärningskurva. Det fattar jag.

Jag fick till ett antal rätt fokuserade bilder och tyckte det var fin brillians och bokeh.

Men tyvärr blev det otroligt mycket CA. Vilket förvånade mig.

Jag har stor och lång erfarenhet av fotografi och kameror och förväntningarna var höga.

Men jag blev chockad och brydd över hur, för mig, ovärd och överprisad Leica var.

Jag vill inte på något sätt racka ner på er som använder Leica M. Men jag är nödgad att dela med mig av min erfarenhet.

Jag fotograferar själv med Fujifilm X-E4, X-T5 samt Nikon D800 och 850. Med proffsgluggar.

😉
 
Senast ändrad:
Leicafolket hade genast frågat om det var FLE-version eller en tidigare version av 35:an och vilken typ av CA? Och de skulle ha en bra ursäkt till hands om du klagar på att man inte kan få en bild skarp från ena sidan till den andra med 35:an.

Klart att Leican är dyr och att man inte kan värdera den på samma sätt som vi gör med vanliga kameror. Det är bara att inse.
Sedan är det väl också, och igen bara att inse, så att det inte är en kamera för dig. Inte för mig heller.

Vad är en proffsglugg?
 
De Nikkor som har en guldring anser jag vara optiker avsedda för yrkesfolk. Dom använder jag och kan bara jämföra dem med Summiluxen. 👍🏻

Nä det var tur att jag inte blev förälskad i M11:an. Då den kostar som den gör. 😉
 
Till att börja med så är jag en mycket nöjd Leica M-användare. Mina M-hus (ett färg och ett monokromt) bygger på teknik från 2012 så de är långt ifrån så moderna som den M11 du testade. Jag äger ingen Summilux 35 mm f/1,4 som du testade men skulle inte had något emot få den i min ägo. Mina 35 mm är f/2,0 resp f/2,4. I praktiken störs jag mycket sällan av CA. Förmodligen för att det är sällsynt att jag fotograferar med full öppning.

Du är inte ensam om att uppleva den typ av CA du påvisar i din bild när du fotograferar med full öppning med just Summiluxen. Vissa exemplar verkar ha större problem än andra dock. När du bländar ned minskar problemet. Så, även om just Summilux 35 mm är ett otroligt hyllat objektiv så är det inte perfekt. Optiskt sett är exempelvis Zeiss Distagon 35 mm både skarpare och har färre optiska problem samt lägre pris! Men, det är betydligt större. Och det är det många M-fotografer vill ha.

För att kunna hålla storleken nere får man helt enkelt kompromissa en del och för de flesta användare är det fullt acceptabelt.

Att Leica kostar mer är för att tillverkningen sker i stor utsträckning i Europa med en hel del manuell handpåläggning vid tillverkningen. Dessutom så tillverkas lägre serier. Kan tänka mig också att de har högre marginaler överlag.

Jag kom från Pentax DSLR och Fujifilms X-system när jag fick möjligheten att köpa en Leica M. Var nyfiken på att testa för att se vad att ståhej berodde på. Jag gillade Leica M så mycket så att det nu blivit mitt huvudsystem med råge. Har kvar Pentax och Fujifilm och vädrar systemen ibland.

Det underbara med Leica M och t ex min Elmarit 28 mm f/2,8 är att paketet är så kompakt. Och att det finns rattar för allt samt att fokusering är manuell på ett sätt som inte gäller för AF-kameror med AF avslagen. Passar mig alldeles utmärkt som gatufotograf. För andra personer och typer av fotografi är systemet mindre lämpligt.

Istället för att vara arg, var glad istället för att du sparade en massa pengar! 😃
 
Senast ändrad:
Det där ser ganska eländigt ut:
Oskärpan i bakgrunden gör att jag tror det är FLE-versionen av objektivet och versionerna (utan floating lens elements för att få bättre skärpa på korta avstånd) innan är behagligare för ögat.

Några av de vackraste 35mm-bilderna jag tagit har varit med det (tidigare versionen av objektivet. Den CA man ser här känner jag inte igen från den tiden. Men, jag har förstått att senare version av Summiluxen har sina bestämda förespråkare. Det finns nog lika många som också tackar bestämt nej.

Jag hade för länge sedan en M4:a och efter det en M5:a eftersom jag gillade tanken på att ha en exponeringsmätare i kameran. Jag blev aldrig helt såld på mätsökare och gick tillbaka till vanliga SLR-kameror. Andra har gjort tvärtom.
 
Till att börja med så är jag en mycket nöjd Leica M-användare. Mina M-hus (ett färg och ett monokromt) bygger på teknik från 2012 så de är långt ifrån så moderna som den M11 du testade. Jag äger ingen Summilux 35 mm f/1,4 som du testade men skulle inte had något emot få den i min ägo. Mina 35 mm är f/2,0 resp f/2,4. I praktiken störs jag mycket sällan av CA. Förmodligen för att det är sällsynt att jag fotograferar med full öppning.

Du är inte ensam om att uppleva den typ av CA du påvisar i din bild när du fotograferar med full öppning med just Summiluxen. Vissa exemplar verkar ha större problem än andra dock. När du bländar ned minskar problemet. Så, även om just Summilux 35 mm är ett otroligt hyllat objektiv så är det inte perfekt. Optiskt sett är exempelvis Zeiss Distagon 35 mm både skarpare och har färre optiska problem samt lägre pris! Men, det är betydligt större. Och det är det många M-fotografer vill ha.

För att kunna hålla storleken nere får man helt enkelt kompromissa en del och för de flesta användare är det fullt acceptabelt.

Att Leica kostar mer är för att tillverkningen sker i stor utsträckning i Europa med en hel del manuell handpåläggning vid tillverkningen. Dessutom så tillverkas lägre serier. Kan tänka mig också att de har högre marginaler överlag.

Jag kom från Pentax DSLR och Fujifilms X-system när jag fick möjligheten att köpa en Leica M. Var nyfiken på att testa för att se vad att ståhej berodde på. Jag gillade Leica M så mycket så att det nu blivit mitt huvudsystem med råge. Har kvar Pentax och Fujifilm och vädrar systemen ibland.

Det underbara med Leica M och t ex min Elmarit 28 mm f/2,8 är att paketet är så kompakt. Och att det finns rattar för allt samt att fokusering är manuell på ett sätt som inte gäller för AF-kameror med AF avslagen. Passar mig alldeles utmärkt som gatufotograf. För andra personer och typer av fotografi är systemet mindre lämpligt.

Istället för att vara arg, var glad istället för att du sparade en massa pengar! 😃
 
Jag är inte så arg. 🤪

Beträffande stora bländaröppningar så fotar jag nog 95% på full öppning.
Och visst får man leva med lite CA i ljusa partier mer eller mindre. Det är ju en optisk egenskap. Men en fast 35:a för 70 lakan. Som inte ens har AF...

Jag vet, ser och förstår att det finns Leica-fotografer som stortrivs. Och det är fantastiskt.

Som en Assur t ex.



God natt. 👍😉
 
Senast ändrad:
De Nikkor som har en guldring anser jag vara optiker avsedda för yrkesfolk. Dom använder jag och kan bara jämföra dem med Summiluxen. 👍🏻

Nä det var tur att jag inte blev förälskad i M11:an. Då den kostar som den gör. 😉
Kör man Z-systemet får man tydligen enbart fotografera med ett fåtal långa fasta telen... ;) Jag har lite svårt att tycka att mitt AF-S 28/1,8G för F är mer proffs än mitt 24-70/2,8 till Z (som dessutom är klart bättre än motsvarande till F som har guldring).

Det här handlar väl framförallt om ett specifikt objektiv, även om mätsökare inte är allas "grej". I grunden är det rätt knepigt att få allt i ett litet och lätt objektiv. Det väger ju mer som AF-S 35/1,8G ED än AF-S 35/1,4G och skillnaden beror knappast bara på avsaknad av fokusmotor. Sedan är väl inte den 35/1,4:an det bästa på marknaden heller. Tamrons är nog den som är bäst till Nikon F, skulle jag tro, men väger ännu mer. Väljer man NIkons 35/1,4 till Z så är den inte felfri, men ganska lätt. Fortfarande lite tyngre än Leica-objektivet dock. 35/1,8:an till Z är objektivt (höhö) sett bättre, men det är ju medvetet från Nikon precis som med 50/1,4 mot 50/1,8. Där finns dock 50/1,2, men en motsvarande 35 saknas än så länge.

Förmodligen är det vettigare, om något nu kan kallas så med Leica, att sikta på 35/2 istället för de flesta. Åtminstone inte om det inte är så att man är ute efter något diffust "uttryck" som man tycker att 35/1,4 ger eller möjligen kör med film i dåligt ljus.
 
Om Nikkor skulle ta 70k för en 35:a, f/1,4 och AF så lovar jag att den kommer vara bättre än en Leica M.

Det är min slutkläm. 🫡
Du kan slå till på en 58/0,95 Noct med manuell fokus. Den har kostat i närheten av 100 tkr, men Mattsons har den på kampanj för runt 75 tkr f.n. Används av Chris & Jordan (f.n. Petapixel) som en måttenhet för vikten på objektiv. 1 kg är en 1/2 Noct...
 
Om Nikkor skulle ta 70k för en 35:a, f/1,4 och AF så lovar jag att den kommer vara bättre än en Leica M.

Det är min slutkläm. 🫡
Och väga ett kilo! 😄

Leica har lagt krut på en 35 mm f/2 som kallas Summicron APO. Den är dyr men skarp från kant till kant med minimal CA. Ändå nätt och liten. Själv nöjer jag mig med deras vanliga 35 mm Summicron f/2.
 
Jag gillar ljusstarka saker. Optimalt ljus för att inte se colour fringing? 😉

Fujinon 56mm f/1,2. På en X-E4.
 

Bilagor

  • DSCF3102.jpg
    10.8 MB · Visningar: 44
Senast ändrad:
Jag har en Leica M9 Monochrom och trivs med den. Visst, systemet har sina egenheter som man trivs med eller inte trivs med och allt däremellan.
Alla kamerasystem är kompromisser av något slag. Vi pratar egentligen om verktyg (kamera och objektiv) som vi använder för att skapa något (bild, en känsla av något, förmedla något, m.m).
En av Leicas kompromisser är att vi Leicafolk vill ha små objektiv som inte inkräktar på bilden i mätsökaren. Då måste Leica tillverka små objektiv om de bryr sig om sina användare. Små objektiv som har sina kompromisser.
Alla system passar inte alla individer. Jag vill därför inte dra mig till att värdera ett system som ”bättre” eller ”sämre”, jag vill i stället säga ”annorlunda”.
Jag har också en Z7 och fullkomligt älskar min gamla AFS 58/1.4 på den. Men det är en större kombo än min M9M / Summilux 50. För att inte tala om M9M / Summicron 35. Det är litet och praktiskt.
Jag har en fotovän i USA som fortfarande älskar sin (vid det här laget antika) Leica III med en infällbar Elmar 50. Det blir ett mycket litet paket som får plats i jackfickan och den bästa kameran är ju den man har med sig.
När ”den där” andan faller på hos mig, tar jag min gamla Fuji XE1, iso 3200, Voigtländer Skopar 25/4 med Leica-Fuji adapter, bländare 8 (ni vet det där uttrycket go to f8, stay at f8), monochrom inställning i XE1 och bara siktar och fotar. Jag vill vid de tillfällena ha en viss kornighet i bilden, och med 16mp omvandlat till svart/vitt i Cap1 söker jag lite av den ”gamla” känslan, vad det nu månde vara för olika personer.
Visst, jag kunde gjort samma sak med M9M men det blir liksom inte samma sak …
Men, och detta vill jag gärna framhålla, M9M med Summilux 50 ASPH, f1.4, rätt ljus, ja då blir det lite magi i bilderna. Tycker jag i alla fall. Och detta är det som är huvudsaken med skapandeprocessen för mig (i detta fall fotografera), att jag blir nöjd och lycklig med min ”skapelse”.

Hoppas ni orkar läsa min långa utläggning … 😉
 
Jaja... prisvärt hur som.

Det är som cykeln jag postade. Prisvärd? Nej. Men otroligt fin att cykla på. Och lätt. Så jag har inget emot exklusiva saker. Dom skall vara bra... Och snygga!

Tack för alla bra input! 🤗

Vi kanske skall be Leica tillverka en cykel. En ASPH-cykel med FLE element, givetvis APO, och M-fattning på sadeln.
Pris? Tja, om man måste fråga har man antagligen inte råd …
😁😁😁

Allt gott
 
ANNONS