Så mycket varierar glödlampor (50Hz) - test

[The_SuedeII]

Det har diskuterats hur mycket vanlig inomhusbelysning varierar pga elnätets 50Hz svängningar, och eftersom jag har haft tråkigt har jag testat en st. 40w glödlampa, och en st 11w energisparlampa. Många har problem med fotografering i fast elektriskt ljus när man kör på korta slutartider - av fullt förståeliga skäl!

Test som följande:

*32st testbilder (raw) på en vit yta, belyst av lampan som testas. Mörkt (nästan iaf!) i rummet i övrigt.
*ISO200, 1/320s slutare, fast vitbalans.
*En grön raw-kanal har plockats ut och mätts linjärt (värde 0-16383) för att mäta ljusstyrkan.
*Efter omvandling från linjär till Ev (stopp) så har jag exporterat siffrorna till Excel
*Jag har plockat snittavvikelsen och maxavvikelsen från kurvan, redovisas i Ev (stopp)
*Den genomsnittliga avvikelsen i färgtemperatur har jag manuellt kollat helt enkelt genom att läsa av vad Lightroom kommer fram till om jag ställer in "Auto WB". "Tint" skriver jag inom parantes efter färgtemperaturen.


Färgavvikelse för glödlampa:
max___:2500-2550 (4-7)
normal :2500-2550 (5-6)
snitt___:2500(5)
Ljusstyrkeavvikelse för glödlampa:
max__: 0.5 Ev
normal: 0.15 Ev

Färgavvikelse för energisparlampa:
max___:2950-3150 (8-31)
normal :3000-3100 (15-20)
snitt___:3050 (18)
Ljusstyrkeavvikelse för energisparlampa:
max__: 0.6 Ev
normal: 0.25 Ev

Energisparlampan kan sägas motsvara en normal lysrörsarmatur (ej HF-kopplad).
Glödlampan "svänger" betydligt mindre än energisparlampan, framför allt i färgtemperatur!
En halogenlampa, kopplad via en normal 12v trafo kommer bete sig ganska exakt som glödlampan, men en halogenlampa kopplad till en "switch-mode" dimmer svänger nästan inte alls. Hoppade över det testet, då jag har gjort det innan.

Håll tillgodo...!

 

[Makten]

Intressant, men att glödlampan skulle svänga så mycket, är väldigt märkligt. Glödtråden hinner ju knappast "svalna" två gånger per svängning? Att färgtemperaturen är konstant borde visa att glödtrådens temperatur också är det, så hur kan ljusstyrkan svänga? Knepigt.

 

[mnorden]

Gjorde liknande tester själv för något år sedan med en liten videokamera med datorgränssnitt, som vi har på jobbet. I datorgränssnittet kan man ställa blidfrekvensen noggrannt och om man ställer den till exempel på 50.5 Hz och kort exponeringstid så ser man lampans blinkande med dess rätta amplitud men svängandes med svävningsfrekvensen mellan blinkningen och bildfrekvensen (i det här fallet 0.5 Hz). Genom att välja ett antal pixlar och räkna meddelvärdet av dem (kameran är svartvit så jag behövde inte välja en specifik kanal) och spara det för varje bildruta kunnde man se att ljusintensiteten varierade med en mycket fin och kontrollerad sinus. Mina test gav resultatet 1 stegs skillnad mellan max och min (dubbla ljusstyrkan) och det är ju i linje med det du kom fram till. Det varierar säkert mellan olika glödlampor, i mitt experiment använde jag den 25 W lampa jag har på skrivbordet.

 

[apersson850]

Jag minns ett försök vi gjorde på en fysiklektion på högstadiet.

Vi kopplade en mikrofonförsedd audioförstärkare till en vanlig liten glödlampa, och satte sedan ett fotomotstånd till ingången på nösta förstärkare, som i sin tur slutade med en högtalare.

Det gick alldeles utmärkt att prata i mikrofonen och blinka över ljudet med glödlampan till fotomotståndet, så att man kunde höra det i högtalaren. Då ligger ju ändå ljudfrekvensen för vanligt tal en bra bit över 50 Hz.

 

[bildsten]

Variationerna i glödlampans intensitet ligger nog där man kan förvänta sej. Däremot tycker jag att energisparlampan gör oväntat väl ifrån sej.
Det som påverkar hur mycket ljuset hinner falla i periodväxlingarna är lyspulvret som ligger på insidan av glaset. Jag antar att man utvecklat lyspulvret en del för att man lättare ska acceptera energisparlamporna och göra dem mera glödlampslika. Ofta har man dessa närmare sej än t.ex en takmonterad lysrörsarmatur och flimmer märks mera då. Jag tror också att dyrare energisparlampor är bättre i det här avseendet än de allra billigaste, likaså tror jag att de bättre energisparlamporna är bättre än vanliga lysrör.

Frågan är också vad det sitter för elektronik i energisparlampans sockel och i vad mån den påverkar flimret. Eftersom en del energisparlampor numera tänder direkt kan man misstänka att det kanske sitter ett miniatyr-hf-don där.

Det skulle vara intressant att se hur det såg ut med ett standardlysrör i en enkel standardarmatur...

.

 

[WebDog]

Refererande mitt inlägg:
http://www.fotosidan.se/forum/showpost.php?p=1284135&postcount=989

Skulle vara kul om någon orkade kolla hur vanliga lysrör uppför sig! Här har man synligt "fladder" i ljuset och man får ta till olika metoder för att minska detta.

Kollade lite mer på Wikipedia och noterade att jag pratade i nattmössan. Den belysning som är i ridhuset jag fotade i är lågtrycks natrium lampor! Dessa lär visst likna lysrör, och detta borde medföra en betydligt större variation än glödtrådslampor.

 

[Torparfarsan]

Hur pass stabil var nätspänningen? En avvikelse i spänningen från 230 V påverkar ju resultatet. Redan 5 % i avvikelse ger ju en spänning liggande mellan 218,5 V och 241,5 V. Har egen erfarenhet av hur en varierande spänning i nätet påverkat mätresultat.

Att en lågvoltslampa matad via ett switchat nätaggregat varit stabil är inte förvånande. Även om inspänningen varierar en del så förblir utspänningen stabil.

 

[apersson850]

Även om spänningen varierar brukar frekvensen ligga mycket stabilt i det här landet.

 

[Falumas]

Har någon provat dessa?

http://pages.ebay.com/messages/DE_p...o7jkrk9?nu.rpn3=0-2009.01.28.04.00.52.785.MST

/Karl

 

[The_SuedeII]

Jag ligger ganska stabilt på det nationella medelvärdet, 233V. Frekvensavvikelserna från 50Hz är ytterst minimala. Jag minns inte vilket år det det var - det borde vara snart - som vi ska ligga på Europa-standard, dvs ~238V...

Karl, jag får inte länken att fungera (Die Seite kann nicht aufgerufen werden...). Vad var det för nåt?

I fluorescerande lampor (LPS, HPS, vanliga lysrör, energisparlampor, kvicksilver osv) skiljer det väldigt mycket mellan olika typer. Beroende på exakt typ kan det tydligen vara upp mot 1.5-2Ev per cykel och massor i färgtemperatur...

Jag har tidigare bara kollat de lamptyper som är intressanta för mitt arbete (halogen och ~5000K fullfärgslysrör på HF-don), så detta var nytt för mig...

Energisparlampan var den enda jag hittade i hushållet, en billig Ikea-variant... Jag provade (utan att ta ut mätvärden) skillnaden på at mäta på 1/200 och 1/320s, och det skiljde lite, men inte speciellt mycket. Kanske 0.1Ev mindre variation på 1/200, om man är optimistisk.

För alla fluorescerande ljuskällor: Det verkar finnas en koppling mellan fysisk storlek på lampan och hur mycket den svänger... Större lampa - svänger mer. ??? Jag har inte kollat, men det verkar vara en allmän konsensus i informationen jag hittar. Utöver detta: Dåliga billiga lysrörsarmaturer i allmän miljö kan man ju nästan få epileptiska anfall av... :/

 

[The_SuedeII]

På lågenergilampan kan det vara intressant att lägga märke till att det nästan inte finns några samples alls mellan 0 och +0.2.... någon av pulvertyperna som ingår i lampan "slocknar" alltså väldigt fort, medans andra ligger kvar på emission längre. Härav den jämförelsevis stora skillnaden i färgtemperatur.

 

[Göran Larsson]

Jag ligger ganska stabilt på det nationella medelvärdet, 233V. Frekvensavvikelserna från 50Hz är ytterst minimala. Jag minns inte vilket år det det var - det borde vara snart - som vi ska ligga på Europa-standard, dvs ~238V...

238V?
Var har du hört att vi ska höja en gång till?

I en övergångsperiod (1995–2008) skulle EU-länder med 220V höja till 230V medan de med 240V skulle sänka till 230V. Därefter skulle hela EU vara 230V +/-10% 50Hz. Jag trodde Sverige var klara med justeringen till 230V för länge sedan, så var kommer 238V från?

 

[Torparfarsan]

Även om spänningen varierar brukar frekvensen ligga mycket stabilt i det här landet.

Väl medveten om att nätfrekvensen är stabil tog jag inte med den i mitt inlägg. Däremot skall man nog inte bortse från att nätspänningen kan variera märkbart på sina ställen i nätet beroende på vad som finns inkopplat på nätet.Och det har jag drabbats av vid mätningsarbeten. En svets i en helt annan byggnad fick spänningen att variera rejält och orsakade så markanta mätfel att det inte gick att tveka om att det var något som inte stod rätt till. En koll med en voltmeter bekräftade misstanken.

Och att lysrör är som rena stroboskopen om man har otur är ju ett välkänt fenomen.

Ja, och varifrån kommer siffran 238 V när det gäller fasspänningen som The_SuedeII anger. Sverige övergick ju till en huvudspänning på 400 V för att på det viset komma i nivå med övriga Europa. Och huvudspänningen 400 V ger ju fasspänning 230 V (noga räknat 230,94 V).

 

[Falumas]

Karl, jag får inte länken att fungera (Die Seite kann nicht aufgerufen werden...). Vad var det för nåt?

Provar att skicka länken igen. Det är lågenergilampor som hävdar att dom är Kelvin 5000 med ett ra-värde på 90. Tyvärr hittar jag bara information på tyska just nu.

http://cgi.ebay.de/3-Tageslichtlamp...26850QQcmdZViewItemQQ_trksidZp1742.m153.l1262

/Karl

 

[Måns H]

Ljuskvalité och ljusmängd

Intressant diskussion. Hemma använder vi glödlampor för att få behagligt ljus. Det går ju också att fotografera i. Miljösamvetet dövas genom att köpa el från vattenkraft och vindkraft. Energisparlamporna ger i allmänhet väldigt tråkigt ljus. Reklamen 11W = 60W är direkt lögnaktig, det går åt 18W om det inte ska e väldigt glåmigt ut.

EU har beslutat förbjuda glödlampor. OK nere i Europa, där man värmer upp med annat än el och har glödlampor som går på el som producera med kolkondenskraft. Totalverkningsgraden blir väl två procent. Antar att vi måste vara solidariska för helhetens kull men det blir fult hemma.

Hoppas det kommer bra energisparlampor.

 

[bengt-re]

Det är alltid så att krav leder till bättre teknik. LED, CCFL och vanliga lysrör har goda möjligheter att ta över efter glödlamporna. Personligen gillar jag ljuskällor med med kallare ljus då det är behagligare att läsa och jobba i iaf - i vardagsrummet kanske det inte är fullt lika roligt dock.

RGB-led kan ge alla önskade färgtemperturer, så det kan bli något så snart priset går ner lite till..

 

[ROYSAN]

Men det kommande EU förbudet mot glödljuskällor verkar väl bara handla om de matterade lamporna vi har, över 60 Watt, inte klara glödljus. Möjligen menar man med "klara" ljuskällor hallogenlampor, och de har ju större ljusutbyte.
Förhoppningsvis skall ett sådat här förbud tvinga fram en utveckling av bättre ljuskällor.
Själv har jag stort intresse för LED.
visst bidrar ljuskällor med låg verkningsgrad till uppvärmningten av våra kalla bostäder, men de som sitter i taket värmer mest upp vinden. de som sitter ute värmer för kåkorna. Och en värmepump kan ge samma värme för en fjärdel av tillförd energi.

 

[The_SuedeII]

Det var så länge sedan jag var med i energidiskussionen så att jag MYCKET väl kan minnas fel... Men jag har för mig att det energikommissionen kom fram till var 231V +-[en siffra], med rekommendation att man skulle ligga på +2% för överföringseffektivitetens skull. Politiker... nogrannt räknat skulle det då bli 236 i rekommenderat uttag, inte 238 som jag skrev...
I det stora hela inte viktigt, men... Är det nån som har dom exakta siffrorna så kanske det kan vara intresant för oss kalenderbitare?

Tack, Karl - den länken funkade.
Fungerar säkert, men man vet inte hur behagligt ljus den ger även om de skriver CRI90 på specen... Det beror helt på vad dom valt för ämnen i lampan hur "spetsigt" spektrumet ut från lampan är. Den är säkert bättre än en vanlig energisparlampa.

 

[Sir Anselm]

Frekvensavvikelserna från 50Hz är ytterst minimala.

Svenska kraftnät har gränsvärden på 49,9Hz samt 50,1Hz, så ja, avvikelserna bör vara minimala...

 

[apersson850]

Oavsett om det nu skulle vara 236 eller 238 eller nåt annat, så tappar man ju alltid lite under överföringen i lågspänningsnäten, så hos slutkunden ligger det ofta närmare 231 i alla fall. Speciellt i "halv glesbygd", där man har ganska långt till närmsta transformatorstation, men inte tillräckligt långt för att få en egen.