Produktfotografering - fast- eller blixtljus?

[Hyperion]

Hej,

Jag vill komma igång med professionell produktfotografering, och står nu potentiellt inför ett lite större inköp av utrusning. Sedan tidigare så äger jag studioblixtar ifrån Elinchrome (Ranger RX) vilka kombinerat med ett stort och stabilt fotobord + div. tillbehör i princip är det jag behöver.

Men, jag är ingen stor vän av blixtar generellt, utan lockas betydligt mer av enkelheten och flexibiliteten som fast ljus erbjuder. Min studio har gott om dagsljus-insläpp ifrån två riktningar, vilket jag skulle vilja utnyttja mig av i kombination med fasta ljuskällor.

LED verkar komma stort i takt med att de blir allt ljusstarkare. Finns det några uppenbara nackdelar med att använda LED-ljus vid produktfotografering där det inte finns behov av (mycket) hög ljusstyrka? Mitt behov sträcker sig ifrån mindre objekt i studio till objekt motsvarande en cykel i storlek utomhus (där blixtljus troligen är lämpligare).

Glad för tips och råd!

 

[Mats G]

Blixtar har den fördelen att de har MYCKET ljus att ta till om det behövs, samtidigt som blixttiden är kort, = ingen skakningsoskärpa.
De har även ett fullständigt spektrum, vilket inte Led/lysrör har fullt ut (reservration för ev. undantag).

Hade jag redan bra blixtar, skulle jag nog sparat in på utgiften med bra LED.

 

[IngNer]

Problemet som jag ser är att det finns i stort sett inga LED som kan matchas med dagsljus, så om du ska blanda, kan det bli oönskade effekter när det gäller färg, exempelvis färgstick i skuggorna.

Produktfoto är annars ganska enkelt att få konsekvent ljussättning till, eftersom man kan exponera hur länge som helst utan problem. Man kan alltså ha ganska svagt ljus, och det går att använda ett fönster för att få flera ljuskällor, genom att använda reflektorer av olika slag, som kan agera tillskott till huvudljuset.

Om du vill ha ljus för större föremål och vill kunna fotografera också då du inte har något dagsljus in från fönstren, finns olika alternativ med lysrör, som ger ljus helt jämförbart med dagsljus. Om budgeten är liten kan man använda lampor som inte har lika hög ljuskvalité och godta att färgen kanske inte återges med lika stor trohet. Det viktigaste är då att inte blanda ljus av olika karaktär. Om man använder glödljus ska allt ljus vara glödljus, och om man använder billiga lågenergilampor ska allt ljus komma från lampor med motsvarande färgkaraktär.

Och ja, än så länge finns nackdelar med LED, eftersom de generellt återger färger sämre än många andra ljuskällor och inte bör blandas med annat ljus. De är i färgåtergivning i en del fall jämförbara med lågenergilampor (lysrör Ra>80, färg 827), och de kan i så fall kombineras med sådana lysrör/lågenergilampor.

Det finns några hakar när det gäller lågenergilampor av alla slag och också lysdiodlamporna. Alla sådana lampor varierar i ljusstyrka med dubbla elnätfrekvensen, och man bör inte använda dem med alltför kort slutartid. 1/30 eller längre krävs för att slippa risk för bandning.

Lysrör som sitter i olämpliga armaturer eller olämpligt driftläge kan också få kraftig färgavvikelse som inte går att balansera. Om deras temperatur blir för hög får man ett kraftigt grönstick som inte går att fixa ens från RAW. Lysrör måste sitta i öppen armatur, och kompaktlysrör och lågenergilampor ska peka neråt för att få rätt temperatur. Lågenergilampor med glob kan aldrig ge bra färgåtergivning, rören måste vara nakna, eller åtminstone väl ventilerade. Om man kan ta upp öppningar i globen för luftgenomströmning kan det funka.

 

[Hyperion]

Problemet som jag ser är att det finns i stort sett inga LED som kan matchas med dagsljus, så om du ska blanda, kan det bli oönskade effekter när det gäller färg, exempelvis färgstick i skuggorna.

Är detta ett problem även hos de moderna och mer avancerade lösningar, exempelvis de ifrån LITE?: http://www.scandinavianphoto.se/produkt/5609812/litepanels-single-1x1-flood-5600

Produktfoto är annars ganska enkelt att få konsekvent ljussättning till, eftersom man kan exponera hur länge som helst utan problem. Man kan alltså ha ganska svagt ljus, och det går att använda ett fönster för att få flera ljuskällor, genom att använda reflektorer av olika slag, som kan agera tillskott till huvudljuset.

Ja, fast om man vill ha större kreativ frihet så krävs det ändå flera ljuskällor av olika karaktär som jag ser det. Jag har däremot ett jämnt och bra allmänljus i min studio en stor del av dagen.

Om du vill ha ljus för större föremål och vill kunna fotografera också då du inte har något dagsljus in från fönstren, finns olika alternativ med lysrör, som ger ljus helt jämförbart med dagsljus. Om budgeten är liten kan man använda lampor som inte har lika hög ljuskvalité och godta att färgen kanske inte återges med lika stor trohet. Det viktigaste är då att inte blanda ljus av olika karaktär. Om man använder glödljus ska allt ljus vara glödljus, och om man använder billiga lågenergilampor ska allt ljus komma från lampor med motsvarande färgkaraktär.

Jag skulle vilja använda ljuskällor med motsvarande färgtemperatur som dagsljus, vilket i praktiken innebär lysrör eller LED, där lysrör är betydligt billigare.

 

[IngNer]

Är detta ett problem även hos de moderna och mer avancerade lösningar, exempelvis de ifrån LITE?: http://www.scandinavianphoto.se/produkt/5609812/litepanels-single-1x1-flood-5600

Jag kan inte säga mycket om de lamporna, har inte provat. Men jag har inte sett att någon av tillverkarna av lysdioder nämna färgåtergivningsindex över Ra 90 hos någon standardprodukt. Priset på den här produkten och att den säljs genom fotofackhandel antyder att det kan handla om en bra ljuskälla.

Något av anspråken är dock fullständigt orimligt. Det finns inga lysdioder för belysningsändamål som har livslängd på 100000 timmar. Det skulle vara en revolution. Hälften kan vara rimligt om man tolererar en nedgång på omkring 50% i ljusstyrka, men det är inte sannolikt att de då kommer att hålla samma färgåtergivning. Betänk att tekniken att alstra det vita ljuset är samma som för lysrör.

Med tanke på att de anger 100 000 h drifttid, tvivlar jag på att övriga uppgifter är särskilt mycket mer trovärdiga. Lysdioder för belysning har inte hundratusen timmars drifttid.

Ja, fast om man vill ha större kreativ frihet så krävs det ändå flera ljuskällor av olika karaktär som jag ser det. Jag har däremot ett jämnt och bra allmänljus i min studio en stor del av dagen.

Det går att få olika karaktär också med reflektorer från ett fönster, genom att använda olika stora, blanka eller diffusa reflektorer och konkava reflektorer som samlar ljuset.

Jag skulle vilja använda ljuskällor med motsvarande färgtemperatur som dagsljus, vilket i praktiken innebär lysrör eller LED, där lysrör är betydligt billigare.

Det finns en ljuskälla till som kan fungera, HID-lampa av samma typ som i moderna bilstrålkastare.

Ingen av de här ljuskällorna har kontinuerligt spektrum eller spektrum fritt från toppar och dalar, men det är inte något problem. Inte heller Bayer-filtret har genomsläppligheten helt jämn och väldefinierad, och det är likadant med våra ögon. Och inte heller dagsljus eller solljuset har helt jämn spektralkurva, liksom prickarna som bygger upp bilden på bildskärmen inte heller presenterar alldeles jämnt utbyte inom sitt respektive emissionsomfång.

Så en lampa för "dagsljus" har per definition inte en jämn spektralkurva och ska inte ha det. Det är bara värmestrålare, svartkroppsstrålare, glödlampor, som har jämn spektralkurva, och de kan bara liknas vid dagsljusets karaktär om man filtrerar dem med exempelvis neodymoxid till en färg som ser lite lila ut när man betraktar den. Sådana glödlampor får Ra-index 65 ungefär, men ger betydligt bättre färgåtergivning för fotografering än vanliga glödlampor. Dvs utom när man vill ha glödlampskaraktär.

Kelvinskalan är bara tillämplig fullt ut för svartkroppsstrålare upp till 4999 K, medan 5000 K och över egentligen har en helt annan karaktär och jämförs med "dagsljus". När man klassar färgåtergivning med lampor, görs det med en subjektiv metod, en panel av "guldögon", lite liknande lyssnarprov för ljudanlättningar eller vinprovning. En färgkarta med ett antal färgfläckar jämförs mot en standardbelysning och man bedömer, betygssätter, den efter likheten, helt subjektivt.

 

[Hyperion]

OK, tack. Nu blir det snabbt avancerat...

Ditt konkreta tips är alltså att jobba med det naturliga ljusinsläppet så långt det är möjligt med hjälp av reflektorer o.dyl. Frågan kvarstår dock vad som är lämpligast när detta inte räcker till och/eller när det finns behov av att sätta punktbelysning exempelvis eller när behovet av att kombinera och kontrollera flera ljuskällor är större. Anser du att lysrörspaneler är att föredra för att simulera alt. kombinera med dagsljus...?

En annan fråga rör behovet av ett kraftigt fotobord (som tål upp till 50 kg belastning), vilket är ihoppfällbart. Finns det...? Google har inte lyckats hjälpa mig idag

 

[SportSkjutaren]

...
Något av anspråken är dock fullständigt orimligt.
...
Betänk att tekniken att alstra det vita ljuset är samma som för lysrör.
...
Med tanke på att de anger 100 000 h drifttid, tvivlar jag på att övriga uppgifter är särskilt mycket mer trovärdiga. Lysdioder för belysning har inte hundratusen timmars drifttid.

Nu får du gärna förklara vad du bygger ditt resonemang kring.
Speciellt vad det gäller följande:

...
Betänk att tekniken att alstra det vita ljuset är samma som för lysrör.
...

De enda likheterna mellan lysrör och lysdioder är att de använder el, och att de ger ifrån sig ljus.

Lysrör bygger dock på att du joniserar argon (gas).
LED bygger på något helt annat:
https://en.wikipedia.org/wiki/Light-emitting_diode


LED drivs dessutom med likspänning, och har därför inte samma svängningar i ljusstyrka som lysrör har.

Vad det gäller livstid, så kan uppgiften ovan om drifttid på 100000 timmar definitivt stämma.

Normal driftstid för vit LED är 50.000 timmar (räknat på att behålla 70% av ursprunlig ljusstyrka).
Källa: http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=6&cad=rja&ved=0CEcQFjAF&url=http%3A%2F%2Fapps1.eere.energy.gov%2Fbuildings%2Fpublications%2Fpdfs%2Fssl%2Flifetime_white_leds.pdf&ei=pRyqUayBK5CU7Qax6oDwBg&usg=AFQjCNHgpZK6p2k2aF83FpKwerMbtL6WBg&sig2=btOld8jCwEqCn_vWIW5McA&bvm=bv.47244034,d.ZGU
Men den kan förlängas.
En vanlig teknik för att förlänga livstiden på LED (som för övrigt är väldigt lång) är att inte köra på "full" effekt, vilket lite förenklat innebär att man inte ger LED:arna konstant spänning, utan använder en form av "sönderhackad"/switchad likspänning.
Viktigt är också att ha tillräckligt med kylning.

 

[IngNer]

De enda likheterna mellan lysrör och lysdioder är att de använder el, och att de ger ifrån sig ljus.

Nej, så är det inte. Lysdioder för vitt ljus använder lyspulver som exciteras av högaktiniskt ljus, precis som lysrör. Direktljus från dioden är ofta blått, men också UV förekommer. Lyspulvret åldras när det används, och efter en ganska lång brinntid hos lampan har ljusutbytet från lyspulvret minskat, samtidigt som mer av direktljuset från dioden finns med i lampans spektrum, vilket gör ljuset blåare och svagare.

Inte heller drivs lysdiodlampor för nätspänning med ren likspänning, utan den pulserar med 100 Hz, varför man får samma variation i ljusstyrka under nätcykeln som med lysrör.

Och lysdioder för belysning drivs ofta med hög ström under lång tid, vilket ger hög temperatur i spärrskiktet, så att de åldras fortare än lysdioder som används till annat. Normal drifttid är upp till 50000 timmar. Många diodlampor håller inte ens så länge, eftersom övrig elektronik också åldras, och om kylningen är dålig kan de ta slut ganska fort. Det beror mycket på i vilken armatur de är monterade, så det är svårt att göra någon mer exakt bedömning. 50000 timmar beräknas de hålla vid god ventilation.

 

[SportSkjutaren]

...
Inte heller drivs lysdiodlampor för nätspänning med ren likspänning, utan den pulserar med 100 Hz, varför man får samma variation i ljusstyrka under nätcykeln som med lysrör.
...

Att man ibland använder switchad/pulsad likspännig för lysdioder, inte minst för att förlänga dess livstid tog jag upp i mitt inlägg ovan...

Likspänning är det dock fortfarande...

Jag påpekade också att normal driftstid är just 50.000 timmar.
Men att denna tid faktiskt går att förlänga...

Sedan så är det inte alla vita lysdioser som använder fosfor.
Det finns de som bygger på RGB också...

 

[IngNer]

Att man ibland använder switchad/pulsad likspännig för lysdioder, inte minst för att förlänga dess livstid tog jag upp i mitt inlägg ovan...

Diodlampor för allmänbelysning som finns i handeln använder visserligen switchteknik, men med hög frekvens, och det är inte switchningen (25-100 kHz) som får dem att blinka med 100 Hz, utan att de arbetar med måttligt glättad likspänning från elnätets 50 Hz. De varierar alltså i ljusstyrka två gånger under nätcykeln.

Lampan från Scandinavian Photo matas däremot med likspänning från separat adapter eller batteri, och den har sannolikt inte någon sådan variation i ljusstyrka.

Likspänning är det dock fortfarande...

Men likspänningen varierar med strömmen från elnätet för alla billigare lysdiodlampor. Det går så klart att sätta ihop en lampa själv eller mata med batterispänning. Diodlampor för fordon kan man driva med batterispänning, och det finns en hel del ganska bra lampor som inte är fruktansvärt dyra, bland annat på Jula.

Jag påpekade också att normal driftstid är just 50.000 timmar.
Men att denna tid faktiskt går att förlänga...

Lyspulvret i ett lysrör minskar i ljusstyrka betydligt snabbare än i en lysdiod, eftersom det påverkas av urladdningen i röret och dessutom delvis täcks av förångat emissionsmaterial (bariumoxid) från elektroderna. De går ner ca 30 % i ljusstyrka på mellan 8000 och 15000 timmar. Det är inte den totala livslängden som avses med drifttid, utan den ekonomiska, när ljusutbytet har minskat. Hur mycket man låter den minska varierar, men 30 % är vanligt att man godtar för belysning.

50000 timmar får man nog ändå anse som en ganska bra drifttid för en lampa för fotografering, även om den kostar 20000 kronor. Det blir i så fall ungefär 40 öre i timmen.

Sedan så är det inte alla vita lysdioser som använder fosfor.
Det finns de som bygger på RGB också...

Alla lysdioder för allmänbelysning använder fosforteknik, i första hand för att det är effektivare än RGB, men också för att RGB är mer komplicerat att mata, då spänningsfallet över de tre dioderna är olika och de vanligen matas var för sig, också för att strömstyrkan på de olika dioderna avgör vilken färg lampan får.

 

[SportSkjutaren]

...
50000 timmar får man nog ändå anse som en ganska bra drifttid för en lampa för fotografering, även om den kostar 20000 kronor. Det blir i så fall ungefär 40 öre i timmen.
...

Det verkar som att du har missat att kärnan i det jag ville få sagt från första början är följande:
"Dimmar" du en lysdiod, så förlänger du dess livslängd.

Produkten du länkar till, är just dimmbar.
Och som du helt säkerligen redan känner till, så går det enbart att göra med "pulsad" likspänning. (vid för låg matningsspänning så slutar ju lysdioden, som du redan känner till, att lysa).

Dimmar du ned ovan länkade produkt i tillräckligt stor utsträckning.
Så råder det ingen tvekan om att du förlänger livslängden.

För att återkoppla till trådens ursprungliga ämne.
Jag hade personligen satsat på blixtar.
Inte minst för att du med tillräckligt hög styrka på blixtarna slipper problem med blandljus.

Om du inte redan har en ljusmätare, så är det ett bra tips för att komma bättre överens med blixtarna.

Trevlig fortsättning på helgen på er alla.

 

[IngNer]

Det verkar som att du har missat att kärnan i det jag ville få sagt från första början är följande:
"Dimmar" du en lysdiod, så förlänger du dess livslängd.

Produkten du länkar till, är just dimmbar.
Och som du helt säkerligen redan känner till, så går det enbart att göra med "pulsad" likspänning. (vid för låg matningsspänning så slutar ju lysdioden, som du redan känner till, att lysa).

Jo, jag vet. När man är trött kan det hoppa ut grodor.

Lysdioder, liksom andra lampor, lyser olika starkt beroende på den genomsnittliga strömstyrkan. De två metoderna att styra dioden (dimma), är endera att ge den en serie pulser med högre strömstyrka än den önskade, men där genomsnittet mellan släckt och tänt ger den önskade ljusstyrkan. Det andra möjliga sättet är att likströmsmata med lägre strömstyrka. Dioden bestämmer då spänningen. Den varierar ganska lite vid olika strömstyrka. Röda och gröna dioder har ett typiskt spänningsfall på mellan en och två volt, medan blå eller vita typiskt har mellan tre och fyra volts spänning över elektroderna.

Så dioder matas inte med spänning, de matas med ström. Alla dimmerkonstruktioner arbetar med pulsad ström på ett eller annat sätt, bortsett från vridtransformatorer och seriemotstånd.

Och tillbaka till ämnet. För produktfoto kan man som sagt använda praktiskt taget vilka lampor som helst. Det viktiga är att ha enhetligt ljus av hygglig kvalité för god färgåtergivning. Om man redan har blixtar kan man alldeles självklart använda dem, men digitalmediet är väldigt följsamt om man vill använda andra ljuskällor. Den nackdel jag ser med ett flertal studioblixtar är att de inte har proportionellt inställningsljus. Att de mestadels har steglös inställning av effekten är inte heller någon hjälp när man ska ljussätta. Man kommer runt det genom att använda avståndet för att bestämma hur mycket som ska komma från den ena eller den andra, eller genom att helt enkelt hänga för olika många lager vitt tyg.