Annons

Olika fixtider

Produkter
(logga in för att koppla)

Niklas Groop

Aktiv medlem
Hej.

En liten fundering som vuxit fram på senare tid är vad som avgör en films fixtid. Jag upplever det som att moderna filmer med traditionellt korn, som Tri-X och Hp5+, behöver längre fixtid än äldre typer av film, tex Fomapan och Efke. Hur det står till med T-kornsfilmer har jag egentligen ingen aning om då jag knappt använt denna typ av film, men det jag läst mig till på olika forum är att dessa kräver ytterligare fixtid.

Exempel: Häromdagen gjorde jag ett klarningstest med tungan av två olika filmer i samma fix och samtidigt, de olika filmerna var Rollei Retro 100 och Fomapan 400 och den senare hade klarnat på 30 sekunder medan den förra behövde strax över två minuter.

Vad avgör alltså en films fixtid? Hur olika typer av fix och liknande är jag inte intresserad av utan endast vad i filmen avgör fixtiden. En tanke jag har är att svaret sitter bla sitter i filmbasen och även i sammansättningen av olika emulsioner. Men på vilket sätt?

/Niklas
 
Min ringa erfarenhet är att snabbare filmer (ISO 400) har längre "klartid" och kräver längre fixeringstid än medelkänsliga filmer (IS0 100). Så vitt jag förstår beror detta på att snabbare filmer har tjockare emulsion (tjockare emulsion --> fler ljuskänsligare halider per ytenhet --> högre känslighet).
 
Min ringa erfarenhet är att snabbare filmer (ISO 400) har längre "klartid" och kräver längre fixeringstid än medelkänsliga filmer (IS0 100). Så vitt jag förstår beror detta på att snabbare filmer har tjockare emulsion (tjockare emulsion --> fler ljuskänsligare halider per ytenhet --> högre känslighet).

Fast exemplet jag beskrev ovan visar att det, i mitt fall, var tvärtom. Fomapan 400 tog 30 sekunder medan Rollei 100 tog närmare 2 1/2 minut.

edit: Det du beskriver stämmer säkert om man jämför samma typ av film, fast av olika hastighet. T ex T Max 100 vs T Max 400 eller Fomapan 100 vs Fomapan 400.
 
Senast ändrad:
Fast exemplet jag beskrev ovan visar att det, i mitt fall, var tvärtom. Fomapan 400 tog 30 sekunder medan Rollei 100 tog närmare 2 1/2 minut.

Jag noterade detta direkt efter att jag postat mitt inlägg. Mina erfarenheter baserar sig enbart på "moderna korn- filmer" såsom HP5+, FP4+, Tri-X, Plus-X (samt även T-max 400 och Acros 100). Jag kan tyvärr inte bidra med någon ytterligare förklaring.
 
Hej
Jag har alltid trott att det som klarnar i filmen vid fixeringen är ljusgårdsskyddet på baksidan av filmbasen. Den finns där för att inte ljuset skall reflekteras fram och tillbaks mellan fram och baksida, vilket skulle ge sämre skärpa. Den måste bort annars är inte negativet genomskinligt. I så fall borde klarningen inte ha så mycket med emulsionens egenskaper att göra. Det är möjligt att jag har fel, men det är i alla fall så här jag uppfattat det.

Hälsningar
Lars Hedin
 
Hej
Jag har alltid trott att det som klarnar i filmen vid fixeringen är ljusgårdsskyddet på baksidan av filmbasen. Den finns där för att inte ljuset skall reflekteras fram och tillbaks mellan fram och baksida, vilket skulle ge sämre skärpa. Den måste bort annars är inte negativet genomskinligt. I så fall borde klarningen inte ha så mycket med emulsionens egenskaper att göra. Det är möjligt att jag har fel, men det är i alla fall så här jag uppfattat det.

Hälsningar
Lars Hedin

Det kan nog ligga mycket i det du säger. Jag hade inte tänkt på denna faktor men när du nämner den så påminner jag mig om att det stora problemet jag haft med t ex nya Tri-x är dess envisa lila färg och det är väl den som är det sk ljusgårdsskyddet? Det är lite bättre på Hp5+ och på Fomapan 400 är det inte längre ett störande inslag och den av mig upplevda fixtiden kan beskrivas som följande: Fomapan 400 (Kort), Hp5+ (lång) och Tri-X (evig), med en liten smiley efteråt då jag överdriver lite....
 
Jag har alltid trott att det som klarnar i filmen vid fixeringen är ljusgårdsskyddet på baksidan av filmbasen. Den finns där för att inte ljuset skall reflekteras fram och tillbaks mellan fram och baksida, vilket skulle ge sämre skärpa. Den måste bort annars är inte negativet genomskinligt. I så fall borde klarningen inte ha så mycket med emulsionens egenskaper att göra. Det är möjligt att jag har fel, men det är i alla fall så här jag uppfattat det.

Det färgade anti-ljusgårdsskiktet sitter på framsidan av filmbasen, men under den ljuskänsliga emulsionen. Ljuset vars reflektioner kan ge ljusgård skall alltså inte ens igenom filmbasen. Men det ser förstås ut som att anti-ljusgårdsskiktet sitter på baksidan eftersom filmbasen är transparent. På baksidan brukar det dock finnas ett genomskinligt antikrullskikt, som skall utvidgas/krympa lika mycket som skikten på framsidan så att inte filmen korvar sig.

Färgämnena brukar lösas ut redan i framkallaren, men på vissa filmer hänger en del kvar även till sista sköljen.

Det som skall klarna i fixet är den mjölkiga ljuskänsliga emulsionen som inte blivit framkallad till metalliskt silver. Annars skulle inte negativet bli transparent, och det skulle snart mörkna och förstöras.

Det är kanske inte helt lätt att exakt se när filmen är helt klar, speciellt om anti-ljusgårdsskiktet är kvar. Kanske kan man bada filmsnutten i vatten ett tag först, tills färgämnena försvunnit ur filmen, och sedan göra fixtestet i en skål med en färg som kontrasterar bra mot den mjölkiga emulsionen?

Vill sig inte färgämnena lösas ut i bara vatten så kan man testa ett alkaliskt bad, för att härma framkallarens pH. Lite borax eller natriumkarbonat borde fungera.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.