Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Nikons trådlösa blixtsystem vs alla andra.

Produkter
(logga in för att koppla)

volodja

Avslutat medlemskap
Då jag själv använder Nikon och har upptäckt den grymt häftiga funktionen att använda min sb-800 trådlöst. Med hjälp av kamerahusets inbyggda blixt, kan man få trådlös iTTL-mätning.

Det jag undrar dock, är hur det ligger till med de andra märkena. Om Pentax, Olympus, Sony eller Canon har något liknande?
 
Canon har ettliknande system, men du kan inte använda den inbyggda blixten. Du måste ha antingen en 550EX, 580 EX eller speciell sändare som master på kameran, sedan kan du ha flera EX-blixtar som slavar (420EX och uppåt).

Canons system har funnits väldigt länge och fungerar bra, men kräver lite träning för att kunna bemästra på ett bra sätt. Tror att Nikons system är lite nyare och kanske därmed mer lättanvänt?
 
Det som kan bli lite krångligt är när man delar in slavblixtarna i olika grupper (a, b eller c). Tex kan du ställa att styrkeförhållandet mellan a och b skall vara 4:1, dvs att A skall ge fyra gånger så mycket ljus som b till motivet. Så långt inga konstigheter, förutsatt att alla blixtar är placerade så att de påvarkar motivet lika mycket.

Men eftersom ETTL-mätnignen tar hänsyn till hur mycket ljus från varje grupp som träffar motivet spelar det även roll var ljusmätningen sker och hur blixtarna är placerade i förhållande till ljusmätningspunkten.

Tex om du har A:B satt till 4:1, men blixtarna är placerade på ett sådant vis att A ger mest ljus till ljusmätningspunkten (som kanske är ditt motiv men inte behöver vara det, i alla fall inte hela) och B ger lite ljus (alltså A står nära och B långt borta) så kommer B att brinna av med hög styrka i förhållande till A, vilket kanske inte är vad du räknat med när du ställde A:B till 4:1.

Än mer komplicerat blir det ifall ljusmätningspunkten inte sammanfaller med motivet. (jag tror det är så att kameran alltid mäter blixtljuset vid centrumpunkten, i alla fall har jag det intställt så på mina kameror, eventuellt går det att ställa så att mätningen sker vid vald fokuspunkt).

I många lägen hade systemet varit mer förutsägbart ifall ETTL-mätningen bara hade gjorts på totala blixtljuset och ration A:B hade gällt blixtstyrkan oavsett hur grupperna sinsemellan hade påverkat ljusmätningen. Alltså på så vis som ställer grupp C i förhållande till grupp A (för att komplicera det hela har Canon alltså olika "system" för att ställa ration för A mot B gentemot A mot C...)

Jag tyckte själva tt det var en viss tröskerl att komma över och i början förstod jag itne varför tex blixt B brann av tokhårt fastän den var ställd på lägsta ration. Nu vet jag fallgroparna (i all fall de största) och har lärt mig hur jag skall undvika dem, men komplicerade ljussättnignar på komplicerade motiv kräver förstås ett par provexponeringar.

Ni som vet hur de andra systemen hanterar olika blisxtgrupper får gärna skriva några rader om det.
 
Senast ändrad:
Tack för svaret! Jag har stött på liknande problem vid något tillfälle, men oftast har jag bara haft en blixt på huvudmotivet och då funkar allt bra.
 
Det är så att Nikon har olika system i olika kamerahus. Deras CLS (Creative Lighting System) är kraftfullt och MYCKET BRA, MEN det är tyvärr också onödigtvis ohyggligt komplicerat! Hopplöst, säger många... :) CLS är inte heller infört i alla deras kamerahus, vissa har ett mycket enklare system.

Canon har väl det system som är mest i behov av att uppgraderas. Det har tydligen sämst exponeringsnoggrannhet, och är krångligt att använda. Dessutom måste man ju först ut med ett par tusenlappar extra till en kontroller för att kunna köra trådlöst överhuvudtaget.

Sonys system är en uppgradering av Minoltas (som ju uppfann systemet med trådlös blixt). Därför var de länge ledande, men så småningom gick såväl Nikon som Canon förbi. Därefter uppgraderade Sony Minoltas system, och nu anses det vara bättre än Canons, medan de Nikon-hus som har CLS fortfarande toppar vid avancerade uppställningar. Sonys system är dock klart lättare att använda, dvs systemet är "mycket mindre ivägen" under en foto-session än de andra båda. Sony har väl det enda system som man har chans att komma igång med att använda direkt utan föregående djupa bruksanvisningsstudier.


Har inte personligen använt Pentax eller Olympus trådlösa system, men citerar ett stycke ur en AnandTech-test, där man har gjort detta:

"A pop-up flash is something most buyers expect in an entry DSLR and take for granted. However, not all entry flash is equal as you will see in the comparison charts above. Nikon and Sony both support a very good wireless flash system that can normally be controlled by the pop-up flash. As you can see, Canon does not have such a wireless flash system. However, many potential buyers do not realize that Nikon does not support their Creative Lighting System with the pop-up flash on the D60. This makes the Sony A200 a better choice than Canon or Nikon if wireless flash is a feature that matters to you. Wireless flash is also supported, in slightly different capabilities, by the Pentax and Olympus entry models."

Länk till den sida där man jämför Sony A200, Canon 1000D, Olympus E420, Olympus E520, Nikon D60, Sony A300, Pentax K200D samt även Sony A350 (i texten):
http://www.anandtech.com/digitalcameras/showdoc.aspx?i=3434&p=5

Länk till hela testen:
http://www.anandtech.com/digitalcameras/showdoc.aspx?i=3434
 
Det är så att Nikon har olika system i olika kamerahus. Deras CLS (Creative Lighting System) är kraftfullt och MYCKET BRA, MEN det är tyvärr också onödigtvis ohyggligt komplicerat! Hopplöst, säger många... :)

Jämfört med Sony så är det avancerat utan tvekan. Sony har ju inte direkten många "eponeringslägen" att välja mellan.

Vilka säger att det är hopplöst ?


CLS är inte heller infört i alla deras kamerahus, vissa har ett mycket enklare system.

För de instegskameror som inte kommunicerar med en extern blixt finns SU-800.

Canon har väl det system som är mest i behov av att uppgraderas. Det har tydligen sämst exponeringsnoggrannhet, och är krångligt att använda.
Baserar du det på egna erfarenheter när du jämfört de olika systemen ?

Sony system är ju inte direkt på topp när det gällande exponeringsnoggrannhet, inte jämfört med Nikon.

Då systemet lätt luras och man tvingas till att använda ev. komp. Speciellt i lite "Svårare ljus" som motljus mm.

Saknaden av olika "exponeringslägen" på blixten hjälper ju inte heller.


Detta baserat på jämförelse mellan min D3+SB-900 och min A900+HVL-58AM.

Dessutom måste man ju först ut med ett par tusenlappar extra till en kontroller för att kunna köra trådlöst överhuvudtaget.

Det måste du med Sony också om du har en A900, dock så saknar ju Sony en kontroller, du måste köpa en blixt som kontroller.(58am)

Sonys system är en uppgradering av Minoltas (som ju uppfann systemet med trådlös blixt). Därför var de länge ledande, men så småningom gick såväl Nikon som Canon förbi. Därefter uppgraderade Sony Minoltas system, och nu anses det vara bättre än Canons, medan de Nikon-hus som har CLS fortfarande toppar vid avancerade uppställningar. Sonys system är dock klart lättare att använda, dvs systemet är "mycket mindre ivägen" under en foto-session än de andra båda. Sony har väl det enda system som man har chans att komma igång med att använda direkt utan föregående djupa bruksanvisningsstudier.

Sony blixtutbud är ju det som har störst hål i sig. (jämfört med Canon och Nikon)

Ingen kontroller, ingen riktig ringblixt (motsvarande 1200:an), ingen motsvarighet till Nikons SB-400/Canons 220EX

Finns en hel del användare på DPR som inte är speciellt imponerade av Sonys "uppgradering" och saknar Minolta's verisoner.

Kan du förklara hur Sony inte är ivägen, medans Nikon och Canon är det ?

/P.
 
Senast ändrad:
ANNONS
Köp TZ99 hos Götaplatsens Foto