Jag råkade vid ett tillfälle öppna dosan efter stoppbadet, som jag av misstag trodde var fixet. När jag såg att filmen var mjölkig och fixet oanvänt så slängde jag på den ljustäta insatsen och hällde i fixet. Det gick bra.
Chansade och fixerade filmen och sedan HCA igen och sköljning och döm om min förvåning så verkar det ha gått bra! Någon kemist kan säkert förklara . JAg trodde att HCA skulle fräta bort silvret men det tycks inte vara fallet som tur är.
Jag är ingen kemist, men kan ge ett mycket förenklat svar. När filmen exponeras så joniseras silversaltet, och under framkallningen så drar framkallaren åt sig "saltdelen" och lämnar metalliskt silver kvar. I stoppbadet så avbryts framkallningen, eller åtminstone minskar framkallningsaktiviteten ordentligt. Får filmen ljus på sig nu så kan den klara sig, men den kan få en lätt slöja beroende på hur effektivt stoppbadet var.
Häller du på framkallare igen så blir filmen ganska fort helsvart och förstörd, eftersom det som tidigare varit oexponerat nu blivit exponerat och framkallat.
HCA har huvudingrediensen natriumsulfit, som också finns i väldigt många framkallare, som t.ex. D-76. I framkallare fungerar natriumsulfit som antioxidationsmedel, accelerator (för att göra framkallningsämnet aktivt) och för att mjuka upp kornen i vissa "finkornsframkallare".
Natriumsulfiten i HCA gör nog ingen märkbar påverkan på filmen om man råkar hälla i det efter framkallningen.
Fixets roll är att avlägsna de kvarvarande silversalterna så att negativen blir klara och inte svartnar och förstörs. Natriumsulfit/HCA förkortar sköljtiden efter fixet eftersom badet byter ut de svårlösliga tiosulfatjonerna i emulsionen från fixet mot lättlösliga sulfitjoner.
