Metod för kopiering av pappersnegativ.

[Graal]

Hittade en sida på weben där en speciell metod för kopiering av pappersnegativ beskrivs. Jag har själv tidigare endast använt mig av genomlysningsmetoden där jag kontaktkopierat single-weight-negativ som framställts genom kopiering av diapositiv på svartvitt fotopapper. Den här, för mig hittills okända metoden, använder istället reflekterat ljus och en speceill förstoringsapparat enligt bildbeskrivning i länken. Två lampor lyser uppåt i huvudet och ljuset reflekteras mot pappersnegativet som sitter i en hållare i huvudets topp. Det reflekteras nedåt mot optiken och sedan till ett papper på vanligt sätt. Undrar om någon har erfarenhet av denna metod som hon/han kan dela med sig av och om det möjligtvis finns några sådana här apparater att hitta på begagnatmarknaden någonstans? Det skulle vara väldigt kul att prova.

Länk till beskrivning här!

Hälsningar, Nils.

 

[Graal]

Jag har lite funderingar om att möjligtvis en reprokamera typ den här skulle kunna fungera genom att man lägger pappernegativet på bottenplattan (vilken belyses med lamporna på sidan) och ljuset reflekteras uppåt till toppen på huvudet (där fotopapperet läggs in istället för reprofilmen)? Borde ju funka eller vad sägs?

 

[Pupillen]

Det är samma princip som i ett episkop, fast de är avsedda för att projicera positiva pappersbilder på en vanlig projektionsduk istället. Sådana var förr ganska vanliga som leksaker, jag hade ett som barn.

Bra ide för övrigt, det låter som ett lämpligt hembyggesprojekt.

I princip är det ju som du säger en slags reprofotografering. En annan variant är att reprofota av ett stort suddigt pappersnegativ från en hålkamera genom att lägga ett litet fotopapper i negativhållaren på en vanlig (helst lite större) förstoringsapparat så att man får en liten och förhållandevis skarp "förminskning".

 

[Graal]

Lennart, vad tror du om reprokameran? Då skulle pappersnegativ i relativt små storlekar (6x9-9x12cm) kunna kopieras till större bilder (den i min länk hade 23%-1000% förstorings/förminskningsmöjlighet. Hållarna för reprofilmen ser ju ut att vara ganska stora på reprokameror, eller? Dessutom används väl färgseparation genom olika filter som i så fall borde kunna användas för kontrastjustering om variabelkontrast-papper används?

 

[Pupillen]

Den ser ju så stor ut att den borde fungera mycket bra för ändamålet.

 

[Graal]

Pupillen skrev:
Den ser ju så stor ut att den borde fungera mycket bra för ändamålet.

Nackdelen med reprokameran är väl att operationer som efterbelysning och förhållning blir lite svårare då man inte ser lika bra vilka delar man håller för eller skuggar vid exponeringen. Då fungerar nog apparaten i länken betydligt bättre. Men använder man metoden med negativ från dia kan ju dessa operationer göras vid negativframställningen (dock inte riktigt detsamma som vid vanlig kopiering här heller).

 

[jerevan]

Intressant grej det där, kul att se.

Jag är inget vidare duktig på pappersnegativ, men kom att tänka på att en av fördelarna med pappersnegativ är att du kan göra delar av negativet ljusare (lyfta upp skuggpartier) genom att använda blyertspenna på baksidan. Hålla tillbaka kan man göra genom att lägga saker på men där får man se upp så att de inte ligger för länge (då blir det inte vackert...).

Episkop finns fortfarande att få tag på.

 

[David G]

Är det en ovanlig metod?

När jag första gången hörde talas om pappersnegativ och fundrade på hur man fick fram en positiv bild så tänkte jag bara att man naturligtvis fotar av pappersnegativet på ett nytt fotopapper, precis som det visades i länken.

Att man skulle kunna kontaktkopiera pappret tänkte jag inte på, trodde det skulle släppa igenom för lite ljus och att det ljus som kom igenom skulle spridas så kopian blev suddig och allmänt kontrastlös.

//dg

 

[Graal]

Jag har aldrig sett denna typen av förstoringsapparat förut, där pappersnegativet placeras i toppen och två lampor lyser underifrån och det reflekterade ljuset sedan projiseras genom en optik ned på ett nytt fotopapper på bottenplattan. Tror det är mycket ovanligt. Fast pionjären Talbot presenterade ju sin positiv/negativmetod i början på 1800-talet och vad jag förstått använde han pappersnegativ? Hur han kopierade negativet på ett annat papper kanske någon annan vet?

 

[Graal]

Reprokameror, som jag nämnde tidigare, fungerar visserligen likadant fast tvärtom och det medför att efterbelysnings/förhållningsoperationer blir svårare att kontrollera. Och att man använder pappersnegativ i reprokameror för att få fram en positiv bild på ett annat fotopapper har jag heller inte hört talas om. Det vara min egen ideé att det skulle fungera även med en sådan. De får man ju nästan gratis idag.

 

[jerevan]

Graal skrev:
Fast pionjären Talbot presenterade ju sin positiv/negativmetod i början på 1800-talet och vad jag förstått använde han pappersnegativ? Hur han kopierade negativet på ett annat papper kanske någon annan vet?

Kalotypier görs med papper, som i två steg först stryks med kaliumjod och silvernitrat, torkas och därefter görs ljuskänsligt med en annan lösning bestående av silvernitrat, gallsyra och isättika. Efter att det gjorts ljuskänsligt måste negativet läggas fuktigt direkt i kameran och exponeras.

Sedan använder man exempelvis salttryck (som Talbot också uppfann) som är lämpat för kalotypier, eftersom pappersnegativen får en väldigt hög kontrast, vilket inte silverpapper har. Salttryck består av silvernitrat, något organiskt material (citronsyra vanligast här) och salt som stryks på ett papper. Från början gjorde Talbot salttryck med bara silvernitrat och salt.

Alltså - processen görs med kontaktkopiering, eftersom både kalotypin (negativet) och salttrycket är väldigt långsamma. Exponeringar på två minuter och framkallning i 5-10 minuter i starkt solljus är inte ovanliga.

Jag har inte testat kalotypi själv men vad jag kan förstå av diskussionerna om det, så är papperskvalitet och vikten av noggrann renlighet när man jobbar med det grundbultar för framgång. Det finns lite olika variationer och recept på temat men det är bäst att jag slutar nu innan ni somnar...

 

[timeUnit]

Ett alternativ är att kontaktkopiera pappersneget på grafisk film, framkalla i lågkontrastframkallare och sedan bleka bort det framkallade silvret med ett blekbad av kaliumdikromat och svavelsyra. Sedan återexponerar man filmen i vanligt ljus och framkallar igen: voilá -- ett nytt negativ fast på film. Lite omständligt, men vad gör man inte för konsten?