Det är minst två frågor som kommer upp här:
1. "Vilka fält är nödvändigast"
2. Vilka obligatoriska fält bör man fylla i för att skydda sina bilder
I Saras referens ligger fokus på IPTC-organisationens rekommendationer.
IPTC har möjligen varit lite avsomnat och det är väl idag inte IPTC i sig som är standard ute på Internet utan i högre grad XMP. Innan XMP kom fanns bara IPTC och det lagras än idag för sig av en del applikationer av kompatibilitetsskäl eftersom en del applikationer fortfarande läser det som prio 1.
XMP (Extensibel Metadata Platform) är både en W3C- och ISO-standard och i XMP-scheman ingår förutom EXIF även IPTC som egna namespaces. Dessutom kan man i många Digital Asset Management-system skapa helt egna namespaces. Så när vi byggde Stadsmuseets DAM på 2010-talet, så skapade museet två egna namespaces - ett för vanliga bilder, dokument och publikationer och ett för museets föremål.
Skälet till detta var att museets bildmetadata låg i två olika gamla SQL-databassystem. En tredje typ av metadata var övrigt metadata som behövdes bl.a. för systemets automatiska arbetsflöden som gick via systemets "automatiseringshub". En fjärde typ av metadata var metadata som saknades i de övriga systemen. Exempel på sådana var s.k. "Creative Commons"-licenskoder m.m. samt metadata för att styra bilders och dokuments publicering och tillgänglighet.
Man kan faktiskt också hyfsat objektivt svara på vilka fält som faktiskt är viktigast och svaret på denna fråga är
Dublin-Core elementen. En del av dessa fält är de som styr integrationen av den s.k. "Semantiska webben" som det länge pratats mycket om i exv. museivärlden, men som få verkligen fått till.
Enkelt uttryckt så kan dessa data användas när en användare gör en sökning i sitt huvudsystem system för att sedan göra automatiska sökningar även i andra relaterade system ute på nätet och genom det kan man få väldigt mycket fylligare svar än om sökningen bara träffat det egna systemet.
Många stirrar sig blinda på sina egna "keywords" och då är det bra att skilja på om man lever i ett stort multinationellt sammanhang i företag och organisationer som använder s.k. standardiserade "vokabulärer" eller om man är en fotograf i ett litet enmansbolag som använde det som råkade finnas i Lightroom. Jag har hållit på hyfsat ambitiöst med metadata i sju år professionellt och i tre år privat, som sammanfaller med när Photo Mechanic Plus 6 lanserades, märkligt nog på dagen för tre år sedan (2020-10-09). Jag har över 70 000 bilder själv att hålla reda på och min erfarenhet är att keywords är väldigt viktiga privat men ute på nätet är de helt värdelösa för de drunknar i allt brus.
Viktigt dock att veta är att en del RAW-konverterare egentligen skalar rätt uselt och är rätt svåra att migrera från. DXO Photolab exv. kan varken importera eller exportera vokabulärer utan bygger keyword-lista vid initial indexering utifrån de keywords man använt i bilderna i andra applikationer. Lightroom och Capture One är bättre och PhotoMechanic har heller inga sådana problem. XMP är byggt för migration - det är inte IPTC på samma sätt men likväl är det det som exv. användarna ser i både Photolab, Lightroom och Capture One.
Photo Mechanic Plus har den stora fördelen att jag i princip kan få samma grundfunktionalitet med XMP i botten som större Enterprise DAM kan ge och för blygsamma 2000 spänn även om detta är skräddarsytt för fotografer medan Enterprise DAM även kan hantera alla andra typer av filer också och har mer flexibla scheman av det skälet. Jag ser en skalbarhet från Lightroom och DXO Photolab till PhotoMechanic som exv. funkar väldigt bra integrerat med Photolab och fullskaliga Enterpise DAM och en del kör PM Plus mot Enterprise DAM också som billiga frontends.
Nedan ser ni en av inställningsmenyerna i PM Plus. Notera att man här kan bestämma om man både ska spara ut XMP och IPTC för sig. IPTC lagras även alltid i XMP parallellt.
Man kan även välja att spara i Unicode för att slippa problem med lokala tecken.
Längst ner kommer ett viktigt fält där man kan specificera listsepareringstecken. I Saras dokument rekommenderas semikolon som separeringstecken och det är svensk standard men tyvärr är det inte internationell standard för det är komma! Så jag använder komma eftersom jag publicerar även för internationell publik i mina bloggar. Ska ni göra det också här på Fotosidan så bör ni skriva på engelska. En annan sak som ökar tillgängligheten är att konvertera era http-sökvägar med Google Translate, då kan i princip alla läsa era saker fast de är skrivna på svenska.
Jag började med Lightroom en gång men gav upp då jag inte stod ut med ineffektiviteten. Så har ni mycket metadatajobb, så titta på PhotoMechanic för det spelar i en helt annan liga och det är ingen tillfällighet att PM används av som metadataverktyg av många tidspressade sportfotografer. En viktig sak med PM är att det finns en uppsjö av "variabler" man kan använda för att helt eller delvis automatisera sina metadata underhåll.
Nedan ser ni exempel på hur ett sådant formulär kan se ut. Visar bara övre delen. Totalt skickar jag väl med ungefär 25 element/fält och många autohanteras.
Observera att alla fält i Event och Location fylls i automatiskt av PM Plus kartfunktion med reverse look up av GPS-positionen man mappar ut på kartan. Var emellertid uppmärksamma på att den finns ett par tre "Location"-set av element och man behöver ha koll på vilka som faktiskt används i exv. Photolab.
I Saras dokument rekommenderas fotograferna att exportera sina bilder i Adobe RGB och det är faktiskt ingen bra rekommendation alls egentligen. De flesta bilderna idag används fortfarande på datorers sRGB-skärmar eller på telefoner som ofta använder Display P3 numera eller ännu vidare gamut och detsamma gäller TV-skärmar. Kollar man på Adobe-RGB-bilder på SRGB-skärmar så blir hudtoner väl röda för de flestas smak och detta är ett faktiskt problem idag.
Vill ni kolla närmare på Creative Commons licenssystem så hittar ni det här. Det används på bl.a. WIKI Commans och inom kulturarvssektorn och museerna.
About CC Licenses - Creative CommonsCreative Commons